tag:blogger.com,1999:blog-155885262024-03-14T09:43:31.862+01:00Kalles bloggKarl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.comBlogger1078125tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-39130625089107924342017-03-25T20:31:00.001+01:002017-03-25T20:31:52.271+01:00Tydligt nej till samarbete med SD<div>Ibland kostar det på att vara politiker. Till exempel när man får spendera hela denna underbart vackra vårlördag i landstingssalen med partidistriktets årsmöte. Men samtidigt är det värt det, för det är på de där partimötena som Sveriges framtid formas.</div><div><br></div><div>Bland alla motionerna till Kristdemokraternas riksting i höst som debatterades fanns flera som jag skrivit. Några bifölls, ett par avslogs. Sånt är livet. Men den viktigaste debatten handlade enligt min mening om Kristdemokraternas syn på regeringsfrågan och olika former av samarbete med Sverigedemokraterna - och där var utslaget väldigt tydligt: Kristdemokraterna i Stockholms län säger nej till samarbete med SD, inte bara att regera tillsammans med dem utan också att förhandla med dem.</div><div><br></div><div>Årsmötestalare idag var David Lega, Kristdemokraterna oppositionsråd i Göteborg. Han började sitt anförande med en bild på Konrad Adenauer, tysk förbundskansler från 1949 till 1963. Det är ett bra bildval. Det är nog bara en person som kan konkurrera med honom som förebild och hjälte för den samlade svenska kristdemokratin, och det är vår egen landsfaderliga hederspartiordförande Alf Svensson. </div><div><br></div><div>Konrad Adenauer var mannen som byggde upp den moderna västinriktade Förbundsrepubliken Tyskland och tillsammans med andra europeiska kristdemokrater som fransmannen Robert Schumann och italienaren Alcide De Gasperi lade grunden för efterkrigstidens europeiska samarbete och därmed dagens EU. Men Konrad Adenauer var också en tung politiker under mellankrigstiden. Som överborgmästare i Köln ledde han staden under en lång rad år, tills nazisterna avsatte honom 1934 för att han vägrade samarbeta med Hitler-regimens representanter. Adenauer satt hellre i fängelse än kompromissade med sina grundläggande kristna värderingar, och han fick under den nazistiska epoken av och till prova på det i praktiken. Under en period satt han även i koncentrationsläger, även om han lyckades rymma därifrån 1944, då han var 68 år gammal.</div><div><br></div><div>Idag är det väl bara två av 1930-talets företrädare för det tyska Centrumpartiet som politiskt allmänbildade kan nämna: just Konrad Adenauer och en viss Franz von Papen. Von Papen var den som valde att samarbeta med Hitler och nazistpartiet och släppa fram dem till makten. Jag har inte studerat von Papen närmare, men av vad jag läst mig till finns det ingenting som tyder på att han sympatiserade med nazisterna. Han var en maktmänniska som under sin tid i det offentliga ljuset hann med att vara med i olika politiska partier och inneha en rad olika ämbetsmannauppdrag. Von Papen trodde att han skulle kunna hantera Hitler och att samarbetet skulle gynna honom och hans agenda.</div><div><br></div><div>I backspegeln är det förstås väldigt lätt att se att det var ett dåligt val. Von Papen själv förstod det säkert ganska snart, när Hitler på ett halvår eller så manövrerade ut honom och alla andra som inte delade hans nazistiska agenda.</div><div><br></div><div>Varje situation är unik. Jimmie Åkesson är inte Adolf Hitler. Men vissa saker går igen. En lärdom som vi måste dra är att politik inte bara kan handla om matematik utan ytterst är en fråga om moral. Vi måste göra en bedömning av vilka värderingar vi inte kan kompromissa med. Det gjorde Konrad Adenauer, som blev det nya Tysklands landsfader. Men det gjorde även von Papen, som efter kriget ställdes inför rätta och dömdes till åtta års fängelse. </div><div><br></div><div>När vi i dagens Sverige tvingas göra liknande bedömningar vet jag vilken centrumpartist jag vill att vi ska inspireras av: Konrad Adenauer. Inget samarbete med Sverigedemokraterna. Inga förhandlingar. Inga kompromisser. Jag är glad över det ställningstagande som Ebba Busch Thor och partistyrelsen kommit fram till och väldigt nöjd över att mitt partidistrikt idag med förkrossande majoritet ställde sig bakom den linjen.</div><div><br></div><div>Och så blev vi klara med förhandlingarna i tid för att jag skulle få njuta av en stund i vårsolen vid Mälarens strand i världens vackraste stad. Det här var en bra dag!</div><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-71708307577255425322017-03-17T13:23:00.000+01:002017-03-17T13:29:15.852+01:00Bra med sociala krav i upphandlingar<ul>
</ul>
<span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;"></span><br />
<ul><span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;"></span><span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;"><span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;"></span></span></ul>
<span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;"><span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;"><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Även om det lite grann drunknade i all medierapportering om Kristdemokraternas </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">stora valframgång i Holland, där man ökade med nästan 50 procent i </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">parlamentsvalet </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">och </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">sannolikt blir ett </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">tungt </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">regeringsparti </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">(nej, jag skämtar, </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">naturligtvis var det ingen i svensk media som valde den vinkeln på det</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">holländska </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">valet) så var Kristdemokraternas överenskommelse med regeringen om sociala </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">villkor i statliga och kommunala upphandlingar </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">kanske</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">de</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">t viktigaste politisk</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">a </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">beskedet i svensk politik</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">under gårdagen.</span></span><br />
<span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"></span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><br />
<span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Det finns ett antal branscher som under en följd av år har präglats av osund </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">konkurrens, där skattefusk, svartarbete och olika former av trixande med </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">personalens arbetsvillkor lett till konkurrensfördelar i upphandlingar. En mängd </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">olika åtgärder har vidtag</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">its för att stävja den här typen av avarter, men det var </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">länge olagligt utifrån EU</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">-</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">direktiv att ställa krav på </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">villkor motsvarande dem i </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">branschernas kollektivavtal.</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">För några år sedan ändrades dock EU</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">-</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">direktiven och </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">sedan dess har det pågått en process för att uppdatera svensk lagstiftning utifrån </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">de nya möjligheterna.</span></span><br />
<br />
<span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">För Kristdemokraterna har en grundpelare sedan gammalt varit strävan mot en </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">social marknadsekonomi.</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">En socialistisk ekonomi är till sin natur </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">ekonomiskt </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">ineffektiv</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">och håller tillbaka människors innovativa och entreprenöriella </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">strävanden</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">men en rövarkapitalism sviker den lilla människan och utsätter hela </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">samhället för destruktiv social oro. Det måste fin</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">nas en klok medelväg, där </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">entreprenörskraft och marknadsekonomi bygger ett tryggt och långsiktigt hållbart </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">samhälle –</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">social </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">marknadsekonomi, den väg som </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">gjorde att</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Tyskland </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">under </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">kristdemokratisk ledning </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">kunde gå från att vara ett utbombat land efter and</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">ra </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">världskriget till att bli Europas ledande ekonomi</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">.</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><br />
<br />
<span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Regeringen lade förra året fram ett förslag till ny lagstiftning som de trodde att de </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">skulle få igenom med stöd av Sverigedemokraterna. Som tur var sade inte bara </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Alliansen utan även Sverigedemokrater</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">na nej till de förslagen, som hade inneburi</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">t </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">stora problem</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">för många mindre</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">företag att delta i </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">upphandlingar och </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">kanske </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">också orimligt mycket makt åt de fackliga organisationerna. När regeringen </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">till </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">sist </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">surat färdigt efter nederlaget och började samtala med Allianspartierna</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">var </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">man mer villiga att lyssna på de kristdemokratiska in</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">vändningarna och det nya </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">förslag som presenteras är i mitt tycke klokt och balanserat. Där undantas </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">tvåtredjedelar av alla offentliga upphandlingar för att de faktiskt är så små att det </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">inte är rimligt att ställa den här typen av krav, vilket gör att </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">de upphandlingar där </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">små</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">-</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">och mikroföretag där det</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">i stort sett</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">bara är familjemedlemmar</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">som jobbar </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">deltar är undantagna redan av det skälet. Därutöver undantas upphandlingar i </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">branscher där det inte är några pro</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">blem med arbetsvillkor. </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Dessutom ska kravet </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">enbart gälla kollektivavtalens hårda kärna –</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">lön,</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">arbetstider, semester –</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">inte </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">alla </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">de andra villkoren och reglerna som också kan vävas in i avtalen. </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Kvar blir de </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">upphandlingar där det faktiskt finns anledning att befara social dumpning, till </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">exempel taxi, städning och distribution</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">, och de frågor som är absolut viktigast</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">.</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><br />
<br />
<span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Det är ingen hemlighet att jag och Kristdemokraterna länge jobbat för att ställa </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">den här typen av </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">krav i olika riskupphandlingar. När jag var </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">ordförande i Ä</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">ldreomsorgsnämnden i Huddinge ställde vi krav på villkor motsvarande </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">kollektivavtal i den första hemtjänstupphandlingen enligt Lagen om </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Valfrihetssystem, men fick senare ändra det pga nya rättsfall. När jag var </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">ordförande i färdtjänst</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">-</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">och ti</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">llgänglighetsberedningen i landstinget drev jag att landstinget </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">skulle ställa sådana krav i färdtjänstupphandlingar. Nu blir det inte </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">längre en fråga som man behöver driva utan ett krav i lagstiftningen. Det </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">välkomnar jag. Jag välkomnar också att Upphand</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">lingsmyndigheten ska få i </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">uppdrag att informera om vilka villkor som gäller i olika kollektivavtal, så att inte </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">anbudsgivare eller upphandlande myndigheter ska vara beroende av uppgifter från </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">marknadens parter för att få reda på detta.</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><br />
<br />
<span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">Sammantaget kommer d</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">et här att innebära mer ordning och reda och konkurrens </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">på lika villkor i svenska upphandlingar. Det är bra, för vårt land </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">och våra företag </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">gynnas av</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;">goda förutsättningar att göra goda upphandlingar.</span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><br />
<span style="color: black; font-family: "times new roman" , sans-serif;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></span><br />
<!--EndFragment--></span></span><div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
</div>
<span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;"><span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;">
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
<div align="LEFT">
</div>
</div>
<br />
<br />
</span><div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
<div align="LEFT">
</div>
</div>
<br />
<ul><div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
</div>
<br />
<div align="LEFT">
<br />
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
<br /></div>
</div>
</ul>
<ul></ul>
</span><br />
<br />
<span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;"><span style="font-family: "garamond"; font-size: medium;"><br /></span></span><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-82629345793576736712017-01-27T13:24:00.000+01:002017-01-27T13:24:17.294+01:00Vinter-OS i Flottsbro?
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
Idag presenterade Stockholms stad sin utredning om en
ansökan om att arrangera vinter-OS år 2026. Tanken är att nästan alla grenar
ska vara förlagda till Stockholms-området och att man i första hand ska använda
befintliga anläggningar: Friends Arena, Tele2 Arena, Globen, Stockholms
stadion, Hammarbybacken och Flottsbro…</div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
De alpina grenar som kräver långa backar ska förläggas till
Åre. Var backhoppningen ska genomföras återstår att komma fram till.</div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
För Huddinges del är det förstås planerna på att använda
Flottsbro som är det mest intressanta. Flottsbro är idag Stockholmsområdets
högsta och bästa backe för utförsåkning så det är naturligt att arrangörerna
vill använda Flottsbro. Enligt nyhetsrapporterna är det puckelpist och
snowboardens parallellstorslalom som framför allt är aktuella, men det skulle
möjligtvis kunna handla om även andra grenar.</div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
Men för att OS-tävlingar ska vara möjliga att genomföra
krävs rejäla satsningar. Backen skulle behöva bli ännu högre än idag. Utredarna
har funderat på möjligheten att höja backen antingen med hjälp av en
stålkonstruktion eller med stora mängder schaktmassor. Men det finns ett
uppenbart problem: hur ska de kunna transporteras dit? Flottsbro är på många
sätt en jättefin anläggning, men enda vägen dit går just nu på en smal och
slingrig väg genom en stor begravningsplats från en Glömstaväg med ständig
trafikinfarkt. Tänk er att försöka köra in hundratals långtradare med
sprängsten och grus den vägen varje dag… Nej, det håller inte. Ska Flottsbro
bli aktuellt måste nya, smarta transportlösningar hittas och mängden
vägtransporter måste minimeras.</div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
Till själva de olympiska spelen är det förstås också oerhört
viktigt att Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd är på plats. Idag är
tidsplanen den att båda projekten förväntas vara klara ungefär i de krokarna,
men är det något som vi i Huddinge har lärt oss är det att Trafikverkets och
landstingets tidsprognoser är tänjbara – vanligtvis i fel riktning. Ska
OS-grenar kunna avgöras i Flottsbro vintern 2026 måste det gå åt andra hållet,
projekten måste bli färdiga tidigare än planerat.</div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 6pt;">
Det som vi i Huddinge måste göra nu är att ta fram en
långsiktig plan för vad vi vill med Flottsbro. Hur ska anläggningen utvecklas
för att vara en attraktiv del i framtidens fritidsutbud i Stockholmsregionen? Hur
behöver erbjudandet utvecklas för att anläggningens ekonomi ska gå ihop
framöver, speciellt i ljuset av de klimatförändringar vi ser som gör att
scenariot med långa, snörika vintersäsonger inte ter sig så realistisk just nu
(om inte förre vicepresidenten Al Gore får rätt i sina spådomar om att den
smältande grönlandsisen skulle medföra en ny istid, och då har Sverige helt
andra problem att ta itu med…) En affärsplan för Flottsbro är alltså steg 1 i
bedömningen av en eventuell Huddinge-medverkan i Stockholms OS-ansökan –
naturligtvis med utgångspunkten och kravet att Huddinges skattebetalare inte
ska behöva bidra till evenemangets finansiering.</div>
<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-6692610052141603382016-12-07T17:11:00.001+01:002016-12-07T17:11:51.775+01:00Pisa och den svenska skolans utmaningarEn gång i tiden associerades ordet "Pisa" med en söt liten stad i det italienska landskapet Toscana, belägen vid floden Arnos utlopp i Medelhavet. Staden var en gång i tiden en mäktig handelsstad varifrån skeppen for över hela den då kända världen och dess makt och välstånd manifesterades i en mäktig domkyrka, vars klocktorn dessvärre haft lite svårt att hålla sig upprätt. Som den banbrytande fysikern och astronomen Galileo Galileis hemstad har Pisa även för evigt skrivit in sig i vetenskapshistorien.<br />
<br /><br />
Men nu för tiden associerar nog de flesta svenskar som intresserar sig för aktuella frågor "Pisa" först och främst med PISA-undersökningen, vilket är en förkortning för Programme for International Student Assessment. Undersökningen genomförs vart tredje år i hela den industrialiserade världen (OECD-länderna) och mäter elevernas läsförståelse samt matematik- och naturvetenskapskunskaper.<br />
<br /><br />
Jag vet inte hur välkänd PISA-undersökningen är i andra länder, men i Sverige har den i takt med vikande resultat för de svenska eleverna blivit en del av allmänbildningen. Därför var det veckor av otåligt väntande innan den senaste undersökningen presenterades och, förstås, otaliga artiklar och inslag i alla nyhetsmedier.<br />
<br /><br />
Nu var ju resultatet positivt, som ni säkert redan vet. Trenden med kraftiga fall från mätning till mätning har avbrutits och istället ersatts med en uppgång ungefär till den nivå som svenska elever hade i undersökningen 2009. Men om man jämför resultaten med tidigare svenska resultat så är de fortfarande betydligt sämre idag. Läsförståelse har mätts sedan år 2000, då eleverna presterade ett resultat på 516 jämfört med 500 i den nya undersökningen. Matematikresultatet blev nu 494 poäng, jämfört med 510 när den första undersökningen gjordes år 2003. Naturvetenskapsresultatet blev nu 493 poäng, jämfört med 503 poäng när undersökningen gjordes för första gången år 2006.<br />
<br /><br />
Och jämför man svenska elever med de bästa i världen och bästa i Europa så kan man konstatera att den svenska skolan fortfarande har en lång väg att gå. Inom naturvetenskap presterade Singapore bäst med 556 poäng, följt av Japan (538) och Estland (534). Bäste nordiska land blev Finland med 531 poäng. Sveriges resultat, 493 poäng, låg på genomsnittet inom OECD.<br />
<br /><br />
Även när det gäller läsförståelse lyckades Singapore bäst med 535 poäng, före Hongkong och Canada med 527 poäng och Finland med 526. Här lyckades dock Sverige med sina 500 poäng kravla sig upp över OECD-genomsnittet, som vi för tre år sedan halkade under.<br />
<br /><br />
Singapore lyckades även bäst när det gäller matematik med 564 poäng, att jämföra med Sveriges 494 och OECD-genomsnittet 490. Här följs Singapore av en rad andra asiatiska länder (Hongkong, Taiwan, Japan, Sydkorea) medan Schweiz blev bästa europeiska land med 521 poäng och Danmark och Finland delade den nordiska förstaplatsen med 511 poäng var.<br />
<br /><br />
Vi ska alltså glädjas över att de svenska resultaten blivit bättre - men vi bör rimligen fortsätta oroa oss för att skolresultaten inte är bra nog.<br />
<br /><br />
Att vända utvecklingen tar tid. Jag brukar säga att allt jag är riktigt bra på lärde jag mig i förskoleåldern: läsa, skriva och räkna. Jag har naturligtvis blivit bättre på det under åren, men det är de basala färdigheter som jag tillgodogjorde mig som litet barn som är grunden för allt det som jag lärt mig sedan dess. I mitt fall rörde det sig inte om någon organiserad pedagogisk insats utan en dag skrev jag till mina föräldrars förvåning ned vilka djur som uppträdde i en cirkusföreställning som jag satt och såg på TV. Då visste jag och resten av familjen att jag kunde skriva. Men läs- och skrivkunnigheten var en naturlig följd av att jag växte upp i ett hem fullt av böcker - både för barn och vuxna - och med föräldrar som tyckte att det var viktigt att läsa högt för sina barn. Det är en ynnest som jag önskar alla barn.<br />
<br /><br />
Om föräldrarna var viktiga när jag växte upp på 70-talet, så är de inte mindre viktiga idag. En bra, trygg hemmiljö och en familj som både bryr sig om barnen och uppmuntrar dem till studier är viktiga faktorer för framgång oavsett om vi talar om Sverige eller Singapore. Men skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag - även barn från familjer med mindre kulturellt, socialt eller ekonomiskt kapital måste ges goda möjligheter att lyckas i skolan. Här ser vi dessvärre att klyftorna fortsätter att öka i Sverige. Dagens skola förmår enligt PISA-undersökningen i mindre utsträckning än tidigare att lyfta elever med lägre utbildningsbakgrund till goda resultat.<br />
<br /><br />
Det är naturligtvis allvarligt - ett hot mot vårt lands framtida konkurrenskraft men framför allt ett hot mot den högst rimliga drömmen att Sverige ska vara ett land där vem som helst kan lyckas om man bara lägger manken till. Jag tror inte att det är läge att dra några förhastade slutsatser utan vi - politiker, pedagoger, forskare - måste noga analysera vilka orsakssamband det är som leder till att vi lyckas eller misslyckas på området. Beror det på vilken kommun man bor i, som tidigare utbildningsminister Jan Björklund hävdar när han kräver ett förstatligande av skolan? Beror det på vem som är huvudman för skolan, som en del rödgröna företrädare hävdar när de vill förbjuda vinstdrivande företag i skolan? Beror det på en pedagogik som lägger alltför stort ansvar på barn som inte är mogna att ta det utan föräldrar som driver på? Beror det på en för stor betoning på läxor, som barn i de mest utsatta miljöerna har svårt att göra på grund av trångboddhet och kaos i hemmiljön? Beror det på att skillnaderna mellan familjerna har ökat dramatiskt jämfört med det förhållandevis homogena Sverige som fanns för några decennier sedan? Eller finns det helt andra skäl? Även om jag kan ha mina hypoteser så tror jag att det behövs mer forskning på området och inte minst en skolkultur där benchmarking och tillämpning av best practice inom pedagogiken är en självklarhet.<br />
<br /><br />
Det betyder inte att vi ska riva upp den svenska skolan igen. Tvärtom. Det finns en trötthet på stora reformer och jag tror att det är viktigt att vi nu håller i de förändringar som gjordes under Allians-regeringens tid vid makten. Istället bör fokus ligga på mindre justeringar. Det har skett en stor omläggning av lärarutbildningen, men vi behöver fortsätta reformerna på området så att lärarutbildningen blir mer likvärdig: det ska vara hög kvalitet oavsett vilken högskola man utbildar sig på. Med den brist på lärare vi ser ut att få om några år, har vi definitivt inte råd med undermåliga utbildningar utan det ska vara status att utbilda sig till lärare. Även på andra sätt behöver vi fortsätta höja lärarnas status och ge dem möjligheter att verkligen vara lärare, till exempel med hjälp av lärarassistenter som kan ta hand om en hel del av det administrativa som det egentligen inte behövs en utbildad pedagog för att sköta. Lärarna ska också ha mandat att skapa ordning och reda i klassrummen. Arbetsro i klassrummen är en nyckel för att göra att läxor mindre nödvändiga och därmed kanske förbättra resultaten för elever med mindre socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital, och skulle kanske också bidra till att pojkar lyckades bättre i skolan.<br />
<br /><br />
Mer om Kristdemokraternas svar på utmaningarna i PISA-undersökningen kan du läsa här: <a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/a/K4qnX/bra-start--men-vi-har-lang-vag-kvar">http://www.aftonbladet.se/debatt/a/K4qnX/bra-start--men-vi-har-lang-vag-kvar</a><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-32371975012801372872016-11-23T17:25:00.001+01:002016-11-23T17:25:40.935+01:00Låt den gyllene regeln göra avtryck i debatten
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: Helvetica;">Kommunikat</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">ren
Delmon Haffos fam</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">sa
tests</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">ndning i
Moderaternas webb-TV-kanal d</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">r
han kallade den socialdemokratiska socialf</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">rs</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">kringsministern f</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">r "hora"
har lett till tumult i det politiska Sverige<span style="color: windowtext;">. </span></span><span style="font-family: Helvetica;">Vad jag förstår har Haffo själv fått sparken, hans chef omplacerats och flera av
hans skrattande kollegor blivit av med jobbet eller p</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å </span><span style="font-family: Helvetica;">annat s</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">tt
bestraffats av sitt parti. Haffo sj</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">lv
har som sig b</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">r
f</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">rst</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">s bett om urs</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">kt.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: Helvetica;"> </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: Helvetica;">I en debatt i SVT:s Agenda diskuterade riksdagsledam</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">terna Hanif Bali
(M) och Veronica Palm (S) det intr</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">ffade
och var r</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">rande
</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">verens om att
man inte p</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å </span><span style="font-family: Helvetica;">n</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">tet ska h</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">va ur sig saker som
man inte skulle kunna s</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">ga
ansikte mot ansikte. Utan tvekan en god princip, men knappast en fullgod s</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">dan. F</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">r </span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">ven om Hanif Bali
och Veronica Palm f</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">rhoppningsvis
har sp</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">rrar f</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">r vad de s</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">ger till varandra,
kan vi inte utg</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å </span><span style="font-family: Helvetica;">fr</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">n att alla har det.
Delmon Haffos ours</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">ktliga
spr</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">kbruk
kommer inte bara ur n</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">thatets
troll utan ocks</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å </span><span style="font-family: Helvetica;">ur
det spr</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">kbruk
som vi varje dag m</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">ter
till exempel bland ungdomar i f</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">rorter
som den d</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Helvetica;">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">r jag bor. Samma ton och ibland </span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">nnu v</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">rre
h</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">r man ocks</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å </span><span style="font-family: Helvetica;">bland st</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">-upp-komiker som n</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">r ut till en bred
publik.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: Helvetica;"> </span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: Helvetica;">S</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å
</span><span style="font-family: Helvetica;">ist</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">llet
f</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">r att n</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">ja sig med att bara
s</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">ga saker i
sociala medier som man skulle kunna s</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">ga
ansikte mot ansikte, vad s</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">gs
om att f</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Helvetica;">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">rs</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Helvetica;">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">ka behandla alla andra m</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">nniskor med
respekt? En gammal tumregel som h</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">ller
</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">n </span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">r den gyllene
regeln om att g</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">ra
mot andra som man skulle vilja att andra gjorde mot en sj</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">lv. Inte fara med
osanning. Inte avsiktligt missf</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Helvetica;">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">rst</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Helvetica;">å</span><span style="font-family: Helvetica;">. Inte anv</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">nda glåpord </span><span style="font-family: Helvetica;">som
"hora" eller "husneger". Inte anspela p</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å </span><span style="font-family: Helvetica;">v</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">ld eller sexuella </span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">vergrepp mot sina
motst</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">ndare.
Ist</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">llet f</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ö</span><span style="font-family: Helvetica;">r att l</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">ta n</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">that och skolg</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å</span><span style="font-family: Helvetica;">rdsmobbning
infiltrera det offentliga samtalet skulle vi d</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å
</span><span style="font-family: Helvetica;">kanske f</span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">å </span><span style="font-family: Helvetica;">en
offentlig samtalston av respekt som ger avtryck </span><span style="font-family: "Arial Unicode MS","sans-serif";">ä</span><span style="font-family: Helvetica;">ven
i ungdomars vardag<span style="color: red;">. </span><span style="color: windowtext;"><a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article23760918.ab" target="_blank">Ebba Busch Thors</a></span></span><span style="font-family: Helvetica;"> och Kristdemokraternas förslag mot näthat är ett viktigt åtgärdspaket för att trenden ska vändas, men samtal om goda värderingar bör hela tiden finnas levande på agendan för att ge svenska ungdomar en tryggare
vardag. </span></div>
<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-38917554173519904162016-11-16T15:13:00.001+01:002016-11-23T16:50:25.195+01:00Så ska Huddinge utvecklas som konstkommun<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "helvetica";">Nyligen behandlade kommunfullm</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ktige ett medborgarf</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">rslag om att en
procent av budgeten i alla kommunens ny-,<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>om- och tillbyggnationer ska anv</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ndas
till konstn</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">rlig
gestaltning. Medborgarf</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">rslaget
kom fr</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">n Huddingekonstn</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ren Gun Lindblad,
som bland annat gjort utsmyckningen p</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å
</span><span style="font-family: "helvetica";">Tr</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">ngsunds
station.</span><p />
<span style="font-family: "helvetica";">Jag h</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">ller
med Gun om att den konstn</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">rliga
utsmyckningen av offentliga byggnader och annan infrastruktur </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">r v</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ldigt viktig.
Precis som jag och v</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ldigt
m</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">nga andra konst</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">lskare har vallf</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">rdat till
Hadassahsjukhuset utanf</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">r
Jerusalem f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">r
att se Chagalls fantastiska glaspaneler, hoppas jag att framtida konst</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">lskare kommer att s</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">ka sig till K</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">sta f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">rskola och skola i
Flemingsberg f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">r
att se den m</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">ngsidige
brittiske konstn</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ren
Brian Enos konstinstallation "77 million paintings for K</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">sta school".</span><p />
<span style="font-family: "helvetica";">Mer tveksam </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">r
jag till tanken att s</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">tta
ett m</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">l f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">r hur mycket pengar
som ska spenderas p</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å </span><span style="font-family: "helvetica";">den
konstn</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">rliga
utsmyckningen eller att det skulle kopplas till alla projekt. Som medborgare,
skattebetalare och konst</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">lskare
tycker jag att det </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">r
mycket viktigare att fokusera p</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å
</span><span style="font-family: "helvetica";">vad vi f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">r
ut av pengarna. Kanske </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">r
det b</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ttre att
satsa p</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å </span><span style="font-family: "helvetica";">en
Calatrava-skulptur i Kungens kurva eller en muralm</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">lning av en nutida Basqiuat i
Flemingsberg snarare </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">n
att i varje enskilt byggprojekt k</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">pa
in konst av mer medioker kvalitet. Kanske </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">r
det b</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ttre att
satsa p</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å </span><span style="font-family: "helvetica";">en
skulpturpark vid Fullersta g</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">rd
ist</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">llet f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">r att k</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">pa in dyr offentlig
konst varje g</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">ng
en f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">rskola
ska byggas om.</span><p />
<span style="font-family: "helvetica";">Huddinge beh</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">ver
utvecklas som konst- och kulturkommun. Vi ska inte bygga sj</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ll</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">sa f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">rorter utan
levande, dynamiska samh</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">llen
och d</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">r </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">r konsten en viktig
del. Att Operan och Dramaten </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">verv</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">ger att </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">ppna en ny scen i
kommunen och Stockholms Musikpedagogiska Institut etablerar sig p</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å </span><span style="font-family: "helvetica";">campus i
Flemingsberg </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">r
viktiga steg p</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å </span><span style="font-family: "helvetica";">v</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">gen. D</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">remot </span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">r det inte r</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">tt v</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">g att s</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">tta upp m</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">l f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">r hur mycket vi ska
spendera utan vi b</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">r
ist</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">llet s</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ä</span><span style="font-family: "helvetica";">tta upp m</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">l f</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">ö</span><span style="font-family: "helvetica";">r vilka kvaliteter
vi vill uppn</span><span style="font-family: "arial unicode ms" , "sans-serif";">å</span><span style="font-family: "helvetica";">.</span></div>
<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-39198292287901102412016-11-15T10:37:00.001+01:002016-11-15T10:37:30.706+01:00Nu startar vi en ny podcast om trafik!Trafikfrågor är spännande. Resor präglar vår vardag och möjliggör våra liv. Eller försvårar våra liv, när de inte fungerar som de ska. Det här är saker som är värda att prata om. Hur ska framtidens kollektivtrafik se ut? Vilken roll kommer bilen att ha? Vem ska betala?<div><br></div><div>Därför har vi nu startat en ny podcast från Kristdemokraterna i Stockholms läns landsting. Namnet på podcasten är "Trafik-Kalle", vilket i mina öron låter litet självcentrerat men jag vill försäkra att podden naturligtvis inte bara kommer att handla om mig och vad jag tycker och tänker om trafiken utan vi för bredare samtal kring de här viktiga frågorna och ser fram emot att i kommande avsnitt ha ett antal spännande gäster som kan bidra till att belysa frågorna ur olika perspektiv.</div><div><br></div><div>Läs gärna mer om podden på KD Stockholms hemsida: http://stockholm.kristdemokraterna.se/kd-startar-sveriges-forsta-breda-podcast-om-trafik/</div><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-85054651966602802882016-09-15T15:40:00.000+02:002016-09-15T15:40:36.208+02:00Självkörande elbilar - ett komplement till kollektivtrafiken!<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;">Vi som läser Svenska Dagbladet möttes i morse av den braskande rubriken "<a href="http://www.svd.se/elbilar-riskerar-att-sla-ut-kollektivtrafiken/om/debatt" target="_blank">Elbilar kan slå ut kollektivtrafiken</a>". Det är Alex Bergström, oppositionsråd i Västra Götalandsregionen, som i en debattartikel menar att det i framtiden kommer att bli så billigt att äga och köra elbil att kollektivtrafiken riskerar att inte bli konkurrenskraftig. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;">Alex Bergström är någonting spännande på spåren i sin
artikel när han talar om att kollektivtrafiken behöver utvecklas för att vara
attraktiv i framtiden, men jag menar att han missar målet helt när han påstår att
framgångarna för elbilar hotar resandet med kollektivtrafik. Dels för att hans kalkyl om låga framtida kostnader troligtvis inte stämmer, men också för att det redan idag finns andra skäl än ekonomin till att folk - åtminstone i Stockholmsregionen - väljer SL istället för bilen.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;">Framtiden är full av utmaningar för transportsystemet i
stort, men elbilen är snarare en möjlighet än ett hot. Vi löser inte trängselproblemen
i storstäderna genom att gå över från konventionella bilar till elbilar. I
detta har Alex Bergström naturligtvis rätt. För att minska trängseln behöver vi
utveckla andra system, till exempel smarta trängselavgifter och effektiv
kollektivtrafik.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;">Men elmotorer är bara halva revolutionen. Självkörande bilar
är den andra halvan. Medan den som bara har behov att röra sig inne i en stad
många gånger kan ta sig i princip vart som helst med kollektiva färdmedel är
det svårare att skapa en konkurrenskraftig kollektivtrafik i ytterstädernas
villaområden och på landsbygden. Självkörande elbilar kommer i framtiden på ett
smart sätt att kunna avlasta och komplettera kollektivtrafiken i trafiksystemets
utkanter. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;">Flera av de trafikpolitiska utmaningar som ger oss mest
huvudbry i dag kommer att kunna bli avhjälpta av framtidens självkörande
elbilar. Infartsparkeringar kommer till exempel inte längre behöva ligga precis
intill stationerna eftersom bilen själv kan åka och parkera lite längre bort när
resenären blivit avsläppt - eller varför inte hjälpa en annan resenär medan
ägaren är på jobbet? Tillsammans med bilpoolslösningar, taxi och smarta
hyrbilslösningar finns det kanske ingen anledning att äga en egen bil i
framtiden.<o:p></o:p></span></div>
<span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></span>
<span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: inherit;">Fokus för den moderna trafikpolitiken måste hela tiden
vara att skapa möjligheter för alla slags resenärer, inte bara ”pendlare A”,
som tar sig från punkt a till punkt b och tillbaka varje vardag. Det behövs
lösningar för den som har svårt att röra sig på egen hand och för den med
oregelbundna resmönster. Det behövs också tillräcklig flexibilitet för familjer
att på ett smidigt sätt lösa sina livspussel. I detta kommer kollektivtrafiken
även framgent att ha en viktig roll – inte trots, utan tillsammans med
självkörande elbilar.</span></span><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-39011808022534640272016-08-30T16:08:00.001+02:002016-08-30T16:08:21.722+02:00Vägen till ett klimatneutralt Europa
<br />
<div style="background: white; line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">När Miljömålsberedningen tidigare i
år lämnade </span><span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt;">sitt
slutbetänkande om klimatpolitiskt ramverk, presenterade de en rad olika mål:</span></div>
<br />
<ul style="direction: ltr; list-style-type: disc;">
<li style="color: black; font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt; font-style: normal; font-weight: normal;"><div style="background: white; color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; line-height: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0cm; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Utsläppen utanför EU:s handelssystem bör senast år
2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990.</span></div>
</li>
<li style="color: black; font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt; font-style: normal; font-weight: normal;"><div style="background: white; color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; line-height: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0cm; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Högst åtta procentenheter av utsläppsminskningarna
får, men måste inte, ske genom så kallade "kompletterande åtgärder",
till exempel ökat upptag i mark och skog eller åtgärder i andra länder.</span></div>
</li>
<li style="color: black; font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt; font-style: normal; font-weight: normal;"><div style="background: white; color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; line-height: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0cm; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Senast år 2040 bör utsläppen vara minst 75 procent lägre
än år 1990, varav högst två procentenheter får ske genom kompletterande
åtgärder.</span></div>
</li>
<li style="color: black; font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt; font-style: normal; font-weight: normal;"><div style="background: white; color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; line-height: normal; margin-bottom: 10pt; margin-top: 0cm; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Utsläppen för inrikes transporter ska senast år
2030 vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå.</span></div>
</li>
</ul>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt;">Ambitiösa
mål, kan tyckas, och glädjande nog mål som det fanns en bred politisk enighet
kring i den parlamentariska utredningen. Men frågan man måste ställa sig när vi
ställs inför det klimathot som den globala uppvärmningen innebär, är förstås om
det räcker.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt;">Svaret
är förstås nej. Sverige hör liksom övriga rika länder i världen till
klimatbovarna med vårt konsumtionsbeteende och vi behöver genomföra radikala
åtgärder, men vi kan aldrig ensamma stoppa växthuseffektens stigande
temperaturer. För att nå verkliga resultat måste vi se motsvarande åtgärder
även i resten av Europa och världen.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt;">När
USAs vicepresident Joe Biden nyligen besökte Sverige uttryckte han att den nya
ryska gasledningen Nordstream 2 som planeras inte gynnar Europa. Hans
resonemang var utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv, där frågan är hur ett
ökat beroende av rysk gas kommer påverka möjligheten att ställa krav på ett
Ryssland som politiskt förefaller vara på väg i en mer auktoritär och
utrikespolitiskt aggressiv riktning. Jag kan dela vicepresidentens oro, men
måste till det också foga frågan om hur gigantiska investeringar i ett utbyggt
nät för naturgas stämmer överens med de mål för att reducera utsläppen av
växthusgaser som Europa måste nå. Mitt svar är att i ett fossilfritt,
klimatneutralt Europa finns inget behov av pipelines för naturgas vare sig från
Ryssland eller någon annanstans. Vill vi investera för framtidens
energiförsörjning måste fokus ligga på fossilfri energiproduktion.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt;">Den
största utmaningen är, som jag ser det, transportsektorn. Låt mig ta Island som
exempel. Få om ens något land i världen har lika goda förutsättningar för
fossilfri, förnybar energi som Island. Den vulkaniska aktiviteten med heta
källor värmer upp stora delar av bebyggelsen, inklusive landets enda större
stad, Reykjavik. Runt hela ön finns mäktiga forsar och älvar som ger ett
överflöd av vattenkraft. Skulle man behöva komplettera med vind- eller vågkraft
så finns det mycket god potential för det också, för det blåser ofta rätt så
friskt. Det enda som saknas vid öns position nära polcirkeln är väl lysande
förutsättningar för solenergi. Överflödet av billig energi gör att landet till
exempel har stora aluminiumverk trots att råvaran bauxit måste importeras. Om
något land borde klara av omställningen till en fossilfri framtid borde det väl
vara Island? Ändå kommer cirka 20 procent av den energi som förbrukas på Island
från fossila bränslen, eftersom transportsektorn fortfarande är helt beroende
av petroleumprodukter.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt;">Utfasningen
av fossila bränslen i transportsektorn måste accelerera. På vissa håll har vi
kommit långt, till exempel kör SLs busstrafik snart med 100 procent förnybart i
tankarna och i Västmanland är man redan där genom sin satsning på biogasbussar,
men för bilsektorn är det snarare bränslesnåla dieselbilar som varit på
frammarsch på senare år. Naturligtvis är bränslesnåla bilar att föredra framför
bensinslukare men förrän dieseln bytts ut mot biodiesel är de en återvändsgränd
på vägen mot ett fossilfritt samhälle.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt;">Vilken
teknik ska vi då använda för att nå en fossilfri fordonsflotta? Jag vet inte
och – än viktigare – jag tror inte att det är min sak att bestämma det. Olika
tekniker har olika för- och nackdelar och alla tekniker behöver utvecklas för
att nå sin fulla potential. Elfordon är väldigt energieffektiva, men blir bara
fossilfria om elen som används är fossilfri. Där har Europa en lång väg att gå.
För att bli ett alternativ för fler behöver laddstrukturen byggas ut, framför
allt i bostadsområden där folk inte parkerar i direkt anslutning till sin egen
bostad, till exempel på de stora markparkeringar och parkeringshus som servar
flerfamiljshus och radhusområden runt om i våra städer. Biogas och biodiesel behöver
tillverkas av restprodukter istället för sådant som vi skulle kunna använda som
mat åt jordens växande befolkning. Resultaten av etanolboomen i form av svält på
olika håll i världen förskräcker. Biodiesel, till exempel en del varianter av
100-procentig HVO, sägs kunna användas i befintliga dieselfordon och, inte
minst viktigt, dieselfartyg utan kostsam konvertering av motorerna, vilket
förstås skulle kunna snabba på övergången till en fossilfri transportsektor
väsentligt. Ytterligare alternativ som bränsleceller kan bli konkurrenskraftiga
i framtiden, och olika hybridvarianter är redan idag viktiga. Olika teknologier
har sina entusiaster och entreprenörer som pläderar för dem, men vi bör hålla
huvudet kallt och istället styra mot målet: en fossilfri fordonsflotta är
viktigare än vägen dit.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt;">Jag
är glad över de som går före när det gäller fossilfritt flygbränsle, till
exempel flygplatsen i Karlstad som redan för ett par år sedan skapade möjlighet
att tanka med bioflygbränsle. Men än så länge är det 3-4 gånger dyrare än sina
fossila motsvarigheter och produktionen behöver därför komma upp i mycket
större skala så att kostnaderna per flygning sjunker. Svenskt inrikesflyg
bedöms kunna vara fossilfritt senast år 2030, men vill vi komma åt världens
problem med växthuseffekt och ozonskiktet måste vi snabbt gå från lokala
alternativ till global eller åtminstone europeisk nivå. Ambitionsnivån måste
höjas, eftersom tåget trots satsningar på höghastighetståg under överskådlig
framtid inte kommer att vara ett realistiskt alternativ på många sträckor.</span></div>
<br />
<div style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="font-family: "Garamond","serif"; font-size: 12pt;">Vägen
till ett klimatneutralt Europa måste börja med att kontinentens ledande
politiker kommer överens om vart vi ska nå och hur fort – och de målen måste
vara radikala. Utifrån de målen måste vi sedan arbeta oss tillbaka till idag
och avgöra när olika steg behöver tas. Blir det en tuff och utmanande resa?
Absolut. Men jag tror att det är en resa vi måste göra. Därför är jag glad att
Kristdemokraterna så tydligt säger nej till Nordstream 2, som är ett projekt
som kommer att ta Europas energiförsörjning i helt fel riktning.</span></div>
<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-43329064850092770532016-06-24T12:05:00.001+02:002016-06-24T12:05:13.367+02:00En sorgens dag<div><span style="font-family: 'Helvetica Neue Light', HelveticaNeue-Light, helvetica, arial, sans-serif;">Så länge jag kan minnas har misstro och motvilja mot Europa och EU varit viktiga underströmmar i brittisk politik. Under decennier har politiker använt och underblåst dessa strömningar när det passat deras syften. På senare år har antipatin växt till en sådan magnitud att ett nytt parti tagit plats på den brittiska scenen, UK Independence Party med partiledaren Nigel Farage, med nu vind i seglen med den invandringsvåg som svept in över Europa de senaste åren.</span></div><div><br></div><div>Förr eller senare var det nödvändigt att frågan skulle ställas på sin spets: lämna eller vara kvar?</div><div><br></div><div>Nu har resultatet kommit in, och väljarnas dom är: Lämna.</div><div><br></div><div>Det är en sorgens dag, av många skäl.</div><div><br></div><div>Det är en sorgens dag för oss som tror på Europeiska Unionen och europeisk integration som ett redskap för fred och utveckling i gemenskap. Det var ju så unionen uppstod, som ett svar på erfarenheten av två världskrig som slitit världen sönder och samman och lämnat vår kontinent i ruiner. Nationalismen som varit en central del av den ideologiska grundvalen för båda krigen skulle ersättas av ett gemensamt Europa. Jag kan inte annat än beundra de kristdemokratiska tänkare och politiker som vågade välja en ny väg i ett sargat Europa, en väg bort från revanschism och inskränkthet.</div><div><br></div><div>Det är också en sorgens dag för oss som tror på frihandel och ekonomisk utveckling. Den inre marknaden har från första början varit en bärande del i det europeiska samarbetet. Tillsammans kan vi göra saker smartare och bättre än var för sig. Som en gemensam marknad utan handelshinder som försvårar konkurrens och handelsutbyte kan Europa bli ekonomiskt konkurrenskraftigt på världsmarknaden. Utan en gemensam europeisk marknad kommer vi alla att bli fattigare - och ännu mer lättpåverkade av inskränkthetens idéer som främlingsfientlighet. Men Storbritanniens utträde gör inte bara den inre marknaden sämre, vilket mest av allt drabbar britterna själva, det gör också att rösterna för internationell frihandel blir svagare i unionen - vilket i allra högsta grad riskerar att drabba oss alla. Vad händer med det viktiga transatlantiska frihandelsavtalet utan Storbritannien i EU? Protektionismen riskerar få ökat inflytande.</div><div><br></div><div>Det är en sorgens dag för oss som ser att världen behöver en stark europeisk röst för demokrati och mänskliga rättigheter. En inte oväsentlig del av den utrikespolitiska arsenalen är militär styrka. Där blir det kanske inte någon dramatisk förändring, eftersom Europas gemensamma styrka framför allt manifesteras genom Nato snarare än EU. Men Europa har andra påtryckningsmedel - både morötter som frihandelsavtal och bistånd och piskor som ekonomiska sanktioner. Ett exempel på det sistnämnda är de sanktioner mot ett antal ledande företrädare för Putin-regimen som införts efter Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Kommer ett ekonomiskt kraftigt försvagat Storbritannien våga säga nej till smutsiga ryska pengar i framtiden? Jag är tveksam - och ganska säker på att Putin klappar i händerna över resultatet i den brittiska folkomröstningen.</div><div><br></div><div>Men det är också en sorgens dag för oss som tror att ett starkt och enat Storbritannien är bra för världen. Folkomröstningsresultatet visar tydligt hur delat landet är. Ett starkt skäl till varför Skottland röstade nej till självständighet var oron över vilka konsekvenser det skulle ha för EU-medlemskapet. Nu finns inte längre det argumentet kvar. En stor majoritet av skottarna röstade för att stanna kvar i EU. Jag skulle inte vara det minsta förvånad om vi snart får en ny debatt om självständighet för Skottland, som sedan kan förhandla om återinträde i EU.</div><div><br></div><div>Allt sådant är förstås bara spekulationer. Det enda vi vet nu är att Storbritannien och Europa går in i en tid av kaos. Jag är rädd att det inte kommer att bli någon trevlig skilsmässa och jag är övertygad om att det kommer att drabba europeisk ekonomi. I en tid när vi istället borde fokusera på att lösa Europas långsiktiga problem kommer vi istället få ägna all energi åt att försöka rädda vad som räddas kan undan en kris som vi - det vill säga britterna - med lite god vilja hade kunnat undvika att skapa.</div><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-89576710560697712322016-05-11T13:49:00.000+02:002016-05-11T13:49:09.548+02:00Alliansens trafikuppgörelse med MP en triumfIgår presenterade vi i Alliansen en uppgörelse om kollektivtrafikens långsiktiga finansiering tillsammans med Miljöpartiet. Överenskommelsen är en triumf på många sätt och innehåller många delar som jag är väldigt stolt över att ställa mig bakom. En oerhört central del av uppgörelsen är höjningen av SL-kortet till 830 kr år 2017 och sedan en mindre, årlig höjning av priset istället för en chockhöjning vart fjärde år - ett system som precis motsvarar vad vi kristdemokrater länge har pläderat för. Det blir också samma pris för studenter som för barn, ungdomar och<span class="text_exposed_show"> pensionärer - ännu en fråga som vi kristdemokrater drivit. Samtidigt avskaffas zonsystemet, som i sin nuvarande form inte har gjort någon glad. De ökade intäkterna används bland annat till utbyggnad av Tvärbanan till Kista/Helenelund, utbyggnad av dubbelspår och inköp av nya tåg till Roslagsbanan och utbyggnad av Spårväg City till T-centralen - viktiga satsningar som vi kristdemokrater sedan många år tillbaka varit ivriga förespråkare av.</span><br />
<span class="text_exposed_show"><br /></span><br />
<span class="text_exposed_show">Men överenskommelsen är också en triumf för oss som tycker att verkligheten är viktigare än det politiska spelet. Med det oklara parlamentariska läge som råder såväl i Stockholms läns landsting som i Huddinge kommun och en rad andra kommuner runt om i länet och för all del även i Sveriges riksdag, har det öppnats ett utrymme för politiker som älskar att berätta om hur gärna de vill samarbeta men samtidigt är helt ointresserade av att sluta några verkliga överenskommelser. </span><br />
<span class="text_exposed_show"><br /></span><br />
<span class="text_exposed_show">När Socialdemokraternas företrädare i landstinget för någon vecka sedan gick ut och berättade i alla medier om att de förhandlar alternativt vill förhandla med Alliansen om trafikbudgeten var det nog många som tänkte precis det som Socialdemokraterna ville att de skulle tänka: Vad bra att S är konstruktiva. Men den som brydde sig om att läsa igenom vilka kravlistor de gick ut med kunde konstatera att det inte fanns en chans på miljonen att Alliansen skulle gå med på deras krav. Utspelet om förhandlingar var bara ett tomt utspel.</span><br />
<span class="text_exposed_show"><br /></span><br />
<span class="text_exposed_show">För oss som hade viss insyn i de förhandlingar som pågick med Miljöpartiet var det svårt att inte säga något - man vill ju gärna korrigera Socialdemokraternas desinformationskampanjer så snart som möjligt. Därför känns det väldigt bra att tomheten i Socialdemokraternas politiska utspel i och med den presenterade uppgörelsen med Miljöpartiet nu framgår i blixtbelysning. Alla de reportrar i olika medier som med hull och hår svalde Socialdemokraternas märkliga verklighetsbeskrivning måste rimligen ompröva sin tilltro till partiets företrädare.</span><br />
<span class="text_exposed_show"><br /></span><br />
<span class="text_exposed_show">"House of cards" är bara en TV-serie. Verklig politik handlar om att överbrygga åsiktsskillnader och komma överens. En förutsättning för att nå dit är att skapa tillit mellan människor och partier. För att nå dit behöver man samtala med varandra, snarare än göra medieutspel. I längden håller hederlighet och pålitlighet bra mycket bättre än aldrig så smarta lurendrejerier.</span><br />
<span class="text_exposed_show"><br /></span><br />
<span class="text_exposed_show">Nu är det viktigt för oss i Alliansen att vårda uppgörelsen med Miljöpartiet och bygga vidare på en kultur av förtroende och samarbete i landstinget. Om konstruktiv realism lönar sig är det ett bra impregneringsmedel mot den cynism som annars lätt kan bli en röta i det politiska systemet.</span><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-68031875126872883832016-03-01T13:43:00.002+01:002016-03-01T15:27:44.218+01:00Mismatch- eller can-do-attityd i integrationspolitiken?Månaden är mars och solen skiner. Men Stockholm är fortfarande kallt, både bokstavligt och mer bildligt talat. Den känsla av förestående undergång som ledde till panikbromsningen i flyktingsmottagandet dröjer ännu kvar, även om flyktingarna just nu i relativt liten utsträckning når Sverige. Grekland har däremot tagit emot fler migranter än vid samma tid förra året - drygt 120.000 på två månader - så grundproblemet med oron i världen som leder till att många bryter upp för att försöka hitta en tryggare tillvaro för sig och sina familjer finns i allt väsentligt kvar oförändrat.<br />
<br /><br />
Den svenska migrations- och integrationspolitiken står fortfarande högt upp på agendan i de flesta sammanhang och kommer säkert att fortsätta göra det under åren som ligger framför. För även om vi just nu slipper fokusera på upprättandet av tältläger för de asylsökande, kan vi se fram emot en gigantisk utmaning när de asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska komma ut och integreras i det svenska samhället. Läs gärna det (mycket långa) <a href="https://modig.wordpress.com/2016/02/28/darfor-behover-sverige-en-ny-migrationspolitik/" target="_blank">blogginlägg som Kristdemokraternas migrationspolitiske talesperson Aron Modig skrivit</a>.<br />
<br /><br />
De två största utmaningarna är, menar jag, i stor utsträckning skapade av oss själva - svenska väljare och svenska politiker. Problemen på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden fanns långt innan höstens stora flyktingvåg och de långsiktiga lösningarna handlar egentligen inte om de nyanlända utan om att få en politisk bottenplatta som uppmuntrar till bostadsbyggande, anställning och företagande, en modell som tar sikte på att sänka trösklarna för dem som står utanför snarare än att skydda dem som är på insidan, de som redan har vad de behöver. Plan- och byggprocessen är ett typexempel, där det finns massor av möjligheter för den som har en bostad att överklaga att nya bostäder byggs men väldigt få för den som är bostadslös och behöver en ny bostad att överklaga när bostadsbyggande stoppas. Systemet gynnar dem som har och missgynnar dem som skulle behöva få.<br />
<br /><br />
Men det är förstås inte skrivet i sten. Ibland tycker jag att debattörer är lite väl pessimistiska. Vi behöver mer av en can-do-attityd om vi verkligen ska kunna ta oss an problemen. Utmaningar är till för att lösas.<br />
<br /><br />
Ett viktigt perspektivskifte är att vi måste se de asylsökande själva som lösningen på en stor del av problemen. Jag vet, så har det inte fungerat de senaste decennierna. Men det är så det måste fungera i framtiden om vi ska komma till rätta med saker och ting. Det duger inte att konstatera att bara 50 procent av de som fått uppehållstillstånd som flyktingar har en egen försörjning efter sju år i landet och bara 60 procent efter 14 år (om jag nu uppfattat statistiken rätt) utan det måste ses som en larmsignal som gör att vi förändrar hur arbetsmarknaden i det här landet fungerar.<br />
<br /><br />
Den något märkliga situationen vi har idag är att det finns massor av arbetslösa - inte minst bland utlandsfödda - samtidigt som det finns massor av jobb som behöver göras. Man talar om en mismatch, att de arbetslösa inte har den kompetens som behövs, och det stämmer säkert. I vissa fall kan kompetensen vara svår att få fram. Vem som helst kan inte bli neurokirurg eller dataingenjör och även den som kan det behöver många år av studier om man kommer till Sverige utan ens gymnasiestudier i bagaget. Men när jag tittar på listan över bristyrken så slås jag av att det finns mängder av exempel på jobb som faktiskt inte kräver högskolestudier utan snarare skulle passa bra för lärlingsjobb eller introduktionsanställningar av det slag som Kristdemokraterna förespråkar:<br />
<br />
<br />
- kockar<br />
- bilmekaniker<br />
- betongarbetare<br />
- plåtslagare<br />
- glasmästare<br />
- VVS-montörer<br />
- kranförare<br />
- golvläggare<br />
- styr- och reglertekniker<br />
- murare<br />
- snickare<br />
- undersköterskor<br />
- plattsättare<br />
- elektriker<br />
- styckare<br />
- bagare/konditorer<br />
- målare<br />
<br />
<br />
Alla nyanlända passar inte för alla jobb, men nog borde en hel del kunna bli aktuella för något av dessa bristyrken? Kanske skulle vi då samtidigt kunna få ännu bättre fart på bostadsbyggandet, så att nyanlända och andra kunde få bostäder att bo i. Vem vet, kanske finns det till och med folk som skulle kunna jobba som asfaltsläggare och liknande så att vi kunde komma åt det usla vägunderhållet som plågar oss på många håll i landet?<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-84179238036791707312016-01-22T12:33:00.002+01:002016-01-22T12:33:24.203+01:00Därför borde Margot Wallström avgå
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">I vårt uppstressade kommunikationsklimathar nästan alla sagt
sin mening om Kommunal och alla möjliga angränsande ämnen sedan skandalerna
kring Kommunals lyxkrogar, spaanläggningar och fastigheter började rullas upp
för någon vecka sedan. De pikanta detaljerna kring fackpamparnas liv och
leverne har förstås upprört både förbundets medlemmar och många andra som på
olika sätt påverkats av de maktfullkomliga fackens framfart.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Politiskt har förstås det faktum att Sveriges utrikesminister
Margot Wallström fått hyra en fin lägenhet i centrala Stockholm av
fackförbundet Kommunal bidragit med en extra krydda. Rör det sig om en muta,
ett exempel på korruption på högsta nivå? Den frågan ska nu utredas av vederbörliga
myndigheter.</span></div>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Efter att ha tänkt några varv på frågorna vill jag helt kort
ge min syn på saken. </span></div>
<br />
<ol style="direction: ltr; list-style-type: decimal;">
<li style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;"><div style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0cm; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Det stora
problemet är inte att utrikesministern fått hyra en lägenhet av Kommunal utan
att Kommunal varje år och ännu mer i valrörelserna pumpar in stora ekonomiska
och personella resurser i Socialdemokraterna.</b> Det finns ingen anledning att
tro att det förmånliga hyresavtalet påverkar Wallström att fatta beslut i mer
fackförbundsvänlig riktning. Hon och hennes parti har redan skäl att lyssna på
vad Kommunal vill – många miljoner skäl. Ur Kommunals synvinkel kan man se det
som att stödet till Socialdemokraterna antingen påverkar vilken politik partiet
för – och då bör det rimligen ses som en form av muta – eller så påverkar det
inte – och då bör det ses som ett vansinnigt sätt att använda medlemmarnas
pengar, vilket snudd på borde betraktas som trolöshet mot huvudman.</div>
</li>
<li style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;"><div style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0cm; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Det stora
problemet är inte att utrikesministern fått hyra en lägenhet av Kommunal utan
att hon och hennes parti under många år har motverkat förändringar av
hyresregleringar vilket gjort att kontakter och handskakningar varit nödvändiga
för att få attraktiva hyreskontrakt i Stockholms innerstad.</b> Det är inte
utrikesministerns hyreskontrakt som är problemet utan systemet, som också
bidragit till att väldigt många hyresfastigheter i attraktiva lägen i
Stockholmsregionen omvandlats till bostadsrätter, framför allt ur privata
fastighetsägares bestånd men även – och betydligt mer omdebatterat – hos de
kommunala fastighetsbolagen. Det är glädjande att statsministern,
finansministern och bostadsministern tillsammans i en debattartikel för någon
vecka sedan bjöd in övriga partier till diskussioner om bostadspolitiken. Låt
oss hoppas att det leder till en förändring av politiken också, så att vi kan
komma bort från dagens situation där alldeles för mycket handlar om att ha de
rätta kontakterna eller att betala svarta pengar under bordet. Då kanske till
och med utrikesministern kan få ett hyreskontrakt via de öppna, transparenta
kanaler som åtminstone jag hoppas ska få mer utrymme på framtidens
bostadsmarknad.</div>
</li>
<li style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;"><div style="color: black; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 10pt; margin-top: 0cm; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Det stora
problemet är inte att utrikesministern fått hyra en lägenhet av Kommunal utan
att hon är en riktigt dålig utrikesminister.</b> Lägenhetsaffärer i all ära,
men en utrikesminister bör inte bedömas utifrån sin bostad utan utifrån sina
arbetsuppgifter. Margot Wallström ansågs vid sitt tillträde vara ett av
Löfven-regeringens starkaste kort – en internationell politiker som kunde
matcha sin föregångare Carl Bildt i lyskraft. Tyvärr gick det fel redan från
början – ja, innan hon ens tillträtt lyckades statsministern i sin
regeringsförklaring visa vägen genom det förhastade och illa genomtänkta
erkännandet av det palestinska självstyret som en egen stat – en stat som
visserligen inte har kontroll över sitt eget territorium eller en fungerande
statsmakt, kriterier som borde vara grundläggande baskrav vid ett erkännande.
Därefter har fadäserna radat upp sig. Kina. Saudi-Arabien. Marocko/Västsahara.
Och gång på gång: Israel, en demokrati där utrikesministern nu förklarats vara
icke önskvärd. Att under det här dryga året lyckas att både reta upp Israel och
Arabförbundet på ett sådant sätt att hon fått ställa in planerade resor eller
förklarats inte vara välkommen får anses vara en diplomatisk bedrift utöver det
vanliga. Det sägs ibland att vi får de politiker vi förtjänar, men Sverige
förtjänar en bättre utrikesminister, en minister som bygger upp Sveriges
förtroende snarare än raserar det.</div>
</li>
</ol>
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Min slutsats blir att Margot Wallström borde få söka sig om
efter ett nytt jobb. Om inte Stefan Löfven eller Margot Wallström själv inser
det, borde riksdagen ge dem lite hjälp på traven. Men det bör inte handla om
hennes lägenhetskontrakt utan om behovet av att återupprätta förtroendet för
svensk utrikespolitik. En helt avgörande fråga för ett litet land i en globaliserad värld.</span></div>
<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-11688032602239027102016-01-14T09:23:00.003+01:002016-01-14T09:23:50.983+01:00Minska inte det fria valet i gymnasieskolan - bilda region!I en <a href="http://www.dn.se/sthlm/valfriheten-till-gymnasiet-kan-begransas/" target="_blank">Dagens Nyheter-artikel aviserar</a> Stockholms stads skolborgarråd Olle Burell (S) att valfriheten för gymnasielever kan komma att begränsas genom att elever från kranskommunerna inte ska få plats på naturvetenskap-, samhällsvetenskaps- och ekonomiprogrammen i Stockholms stads gymnasieskolor.<br />
<br />
Idag har vi en gemensam gymnasieregion där länets 26 kommuner samt Håbo kommun i Uppsala län har ett gemensamt antagningssystem där det är möjligt att söka utbildning i hela regionen och elevens betyg snarare än elevens adress som avgör vilken skola och utbildning man kommer in på. Meriter snarare än föräldrarnas ekonomi blir därmed avgörande.<br />
<br />
På sätt och vis är det kanske inte överraskande att den socialistiska majoriteten i Stockholms stad funderar över den här typen av förändringar. Minskad valfrihet för vanligt folk ligger ju lite grann i deras politiska DNA. Mer överraskande är att de förefaller förvänta sig att övriga kommuner ska acceptera att Stockholms stad plockar russinen ur kakan och är med i den gemensamma gymnasieregionen på områden där de anser sig bli gynnade och inte med där de anser sig klara sig bättre på egen hand. Varför ska kranskommunerna investera i dyra praktiska program och släppa in Stockholms stads elever där när Stockholms stad inte ens släpper in våra elever på sina jämförelsevis billiga teoretiska program?<br />
<br />
I Dagens Nyheter-artikeln förefaller det som om situationen med bara hälften av eleverna från den egna kommunen skulle vara unik för Stockholms stad och inte minst deras innerstadsskolor. Så är faktiskt inte fallet. Snett över järnvägen från mitt köksfönster ligger Östra gymnasiet. Jag satt i kommunens utbildningsnämnd när beslutet att bygga det nya gymnasiet fattades. Det var mycket vånda innan vi till sist satte ner foten. Idag är gymnasiet oerhört populärt och framgångsrikt - men de som går där är inte i första hand dem som vi tänkte på när vi byggde det. Ungefär hälften av eleverna kommer från grannkommunerna - och då inte bara Haninge, som på grund av närheten och de goda kommunikationerna är det mest naturliga, utan även Botkyrka och inte minst Stockholms stad. En skola med bra undervisning och gott rykte får faktiskt elever att åka ut från stan.<br />
<br />
Borde vi kanske göra som Stockholms stad funderar på och sätta stopp för eleverna från andra kommuner? Nej, absolut inte. Det fria valet är bra både för våra elever och för våra skolor, som får en mer spännande blandning av människor när det inte längre bara är en skola för närområdet.<br />
<br />
När jag tänker mig förändringar i dagens gymnasieregion så går de i precis rakt motsatt riktning. Istället för att återgå till en kommunal inskränkthet där det är föräldrarnas adress som är avgörande skulle jag vilja att vi tog steget fullt ut och regionaliserade gymnasieskolan.<br />
<br />
Idag sköts det gemensamma antagningssystemet och den taxa som kommunerna betalar för olika utbildningar av Kommunförbundet Stockholms län (KSL), där länets 26 kommuner är medlemmar. Ska man göra förändringar i systemet måste alla kommuner vara överens, vilket gör systemet otympligt och svårhanterligt, och det finns hela tiden en risk för att enskilda kommuner drar sig ut systemet, som Olle Burells utspel är ett exempel på.<br />
<br />
Jag tror att det skulle vara bättre om de frågor som idag ligger på KSL istället skulle föras över den nybildade region som landstinget förhoppningsvis ska omvandlas till år 2018. Kommuner och fristående utförare skulle precis som idag kunna starta och driva utbildningar, men antagningssystemet och skolpengen skulle kunna beslutas av en nämnd som också genom en skatteväxling från kommunerna till regionen hade det ekonomiska helhetsansvaret för regionens gymnasieutbildningar. Ett sånt system skulle ge en ökad trygghet för gymnasieskolorna och en förbättrad beslutskraft när förändringar behöver göras.<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-46976178573736136272015-12-21T13:26:00.001+01:002015-12-21T13:26:01.479+01:00En blick tillbaka och en jul- och nyårshälsning<p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span class="s2" style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);">Ett spännande år snart till ända, ett krävande år tar snart sin början. </span><span style="background-color: rgba(255, 255, 255, 0); -webkit-text-size-adjust: auto; font-family: 'Helvetica Neue Light', HelveticaNeue-Light, helvetica, arial, sans-serif;">När jag för drygt ett år sedan tackade ja till att bli kommunalråd i Huddinge och gruppledare för Kristdemokraterna i landstingets trafiknämnd visste jag att det inte skulle bli några lätta uppdrag utan kräva en hel del tid, engagemang och hårt arbete för att få ihop det. Med året i backspegeln kan jag konstatera att det på olika sätt blev ännu tuffare än jag hade förväntat mig.</span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2"><br></span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2">Att leda en stor och snabbt växande kommun är sällan enkelt. Att leda den</span><span class="s2"> </span><span class="s2">som sexpartikoalition utan egen majoritet är bra mycket svårare.</span><span class="s2"> </span><span class="s2">Att göra det samtidigt som</span><span class="s2"> </span><span class="s2">prognoserna för </span><span class="s2">de kommunala inkomsterna drastiskt vänder nedåt och landet och kommunen tar emot en flod av asylsökande från kris- och krigshärdar runt om i världen har understundom känts nästan överväldigande.</span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><br></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2">Som tur är finns det också många glädjeämnen. Bostadsbyggandet i kommunen har ökat kraftigt och massor av nya arbetsplatser komm</span><span class="s2">er till.</span><span class="s2"> </span><span class="s2">Jag har det senaste året </span><span class="s2">också besökt</span><span class="s2"> massor av förskolor och kan inte låta bli att imponeras av de många duktiga medarbetare som </span><span class="s2">med värme </span><span class="s2">skapar kreativa pedagogiska miljöer för våra barn. </span><span class="s2">Även</span><span class="s2"> det stora engagemang och den goda omsorg som präglar mycket av äldreomsorgen i kommunen</span><span class="s2"> bör nämnas</span><a name="_GoBack"></a><span class="s2">.</span><span class="s2"></span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2"><br></span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2">Även på trafiksidan har det varit ett väldigt intensivt. SL-trafiken har nödgats gå igenom hela sin ekonomi och skära bort det som inte bedömts vara hela nödvändigt. Även om det varit en liten del av hela trafiken, har det varit tuffa beslut som förstås berört många resenärer på ett eller annat sätt. Att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna stoppade höjningen av SL-kortet gjorde en redan svag ekonomi 700 miljoner kronor svagare.</span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2"><br></span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2">Samtidigt finns det även inom SL-trafiken många positiva saker att se tillbaka på - inte minst hur bra arbetet fortskrider med de nya spårsatsningarna. Citybanan börjar bli färdig och kommer att möjliggöra en kraftigt utbyggd pendel- och regionaltågstrafik. Och kollektivtrafikresandet och kundnöjdheten fortsätter att öka.</span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2"><br></span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2">Efter ett tufft år kan man konstatera att det är i prövningens stund som värderingarna blir tydliga. I krisens spår finns de som vill prioritera ned de mest utsatta, kanske rentav stänga gränsen för dem. Där finns också de som inte vågar eller vill prioritera utan fortsätter lova allt åt alla.</span><span class="s2"> Vi kristdemokrater måste våga välja en tredje väg, där vi vågar ompröva gamla system samtidigt som vi fortsätter att ge hjälp till självhjälp och värna de utsatta. Vi måste stå upp för en klok omställning till ett klimatsmart samhälle och använda våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt där de gör som mest nytta.</span><span class="s2"></span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2"><br></span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2">Under året som kommer måste vi fortsätta att mejsla ut en tydlig, kristdemokratisk väg, både i Huddinge, landstinget </span><span class="s2">och</span><span class="s2"> landet. Jag hoppas att du tillsammans med mig vill ge ett nyårslöfte att engagera dig i det arbetet. Men först blir det - åtminstone för min del - några veckors välbehövlig semester.</span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);"><span class="s2"><br></span></span></p><p class="s2" style="margin-top: 0px; margin-bottom: 0px;"><span class="s2" style="-webkit-text-size-adjust: auto; background-color: rgba(255, 255, 255, 0);">God jul och gott nytt år!</span></p><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-38067327687678827982015-11-14T10:00:00.001+01:002015-11-14T10:00:31.253+01:00Vi sörjer med ParisHade tänkt blogga om gårdagens studiebesök på Citybanans nya station Stockholm City och min glädje över att denna oerhört viktiga infrastruktursatsning - för Huddinge, Stockholmsregionen och hela Sverige - snart står färdig. Eller om SKL-kongressen som avslutades i torsdags och min glädje över att ha fått bifall på motionen om en satsning på besöksnäringen som jag undertecknat tillsammans med partikamraterna Conny Brännberg och Per Larsson. Men all denna glädje efter en intensiv, händelserik och framgångsrik vecka drunknar i sorgen över de fruktansvärda händelserna i Paris.<div><br></div><div>Människan är inte enbart god. Människor är kapabla till den mest utstuderade och brutala ondska. Terrorattackerna i Paris är ett utslag av det. Vår kontinent, med sina fredliga, välmående och demokratiska länder, har oftast varit förskonad från denna typ av illdåd och jag vet inte när Västeuropa senast drabbades av en händelse av den här magnituden, men vi kan tyvärr se att mindre lyckligt lottade delar av världen - Afrika, Mellanöstern - drabbas betydligt mer frekvent.</div><div><br></div><div>Nu sörjer vi med Paris, med familjer som förlorat en älskad familjemedlem, med människor som förlorat vänner och arbetskamrater i en fruktansvärd och fullkomligt meningslös tragedi, med en stad som förlorat sin trygghet och glädje.</div><div><br></div><div>I nästa steg får vi kämpa för att sorgen inte ska förvandlas till hat eller att rädslan inför nya terrordåd ska gå ut över det som faktiskt gjort att Västeuropa så sällan drabbats av dessa hatiska ursinnesdåd: vår respekt för medmänniskorna, vår demokrati och frihet, vårt välståndsskapande samhälle som lyfter upp människor ur armod och fattigdom och ger trygghet och framtidstro. Hatet får aldrig segra - varken på stadens gator och torg eller i våra hjärtan. Jag ber för Paris och för oss alla.<br><div><br></div></div><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-79641112055982547222015-11-11T18:14:00.001+01:002015-11-11T18:14:19.435+01:00Sverige behöver en fungerande gränskontrollDet är med sorg i hjärtat som jag står bakom Kristdemokraternas förslag om att återinföra tillfälliga gränskontroller, inklusive de olika förslag som krävs för att göra det möjligt.<div><br></div><div>Jag växte upp på 80-talet, i ett helt annat Europa. Ett Europa där gränser var stängda - den östra halvan av Europa väldigt mycket så. Jag kommer ihåg hur jag en gång följde med pappa i bil till Berlin, genom Östtysklands gränspassager. Det var inte lätt - speciellt inte i en bil utrustad med den tidens nymodighet biltelefon, av gränsvakterna uppfattad som en ideologiskt suspekt olaglig radiosändare. Men inte bara Östeuropa var fyllt av gränser och gränskontroller. Även när man åkte mellan Västeuropas länder behövde man visa pass (och med tanke på hur små de är och hur tättbefolkade gränsregionerna ofta är förstår ni hur opraktiskt det är. När jag som 17-åring gav mig ut på min första tågluff sommaren -88 krävde Frankrike plötsligt att svenskar och alla andra icke-EU-medborgare skulle ha visum.</div><div><br></div><div>Schengen-avtalet och friheten för medborgare att resa inom EU och bosätta sig i olika EU-länder har varit bra för oss svenskar och alla andra européer som fått del av denna möjlighet. Men friheten är skör och den förutsätter att EU har en fungerande yttre gräns. De flesta av er har förmodligen någon gång passerat gränskontrollen på Arlanda eller Kastrup och fått ert pass inscannat, en nödvändig uppdatering av vilka som befinner sig innanför gränsen och vilka som inte gör det. Vid gränsen ska de stoppas som inte har här att göra, till exempel kriminella eller misstänkta terrorister eller personer som misstänks vilja bosätta sig här illegalt.</div><div><br></div><div>Tyvärr har Schengen-området inte längre någon fungerande yttre gräns. I Grekland, Italien och en del andra EU-länder som det är relativt lätt att ta sig till har myndigheterna länge låtit en del som saknar tillstånd att vara här försvinna för att senare dyka upp i andra länder, till exempel Tyskland eller Sverige. Det har varit olyckligt, men det har snarare varit ett irritationsmoment än ett verkligt problem. Men nu har det växt och stora grupper av oregistrerade immigranter har även vällt in i EU landvägen via länder som Ungern och Slovenien. Det har skapat en helt ohållbar situation.</div><div><br></div><div>När Ungern för några månader (ett år?) sedan beslutade att man ville sätta upp stängsel eller en mur längs landets södra gräns utsattes de för en massiv kritik. Och det finns sannerligen mycket att kritisera i Ungern, ett land som ur demokratiskt synvinkel verkar vara på väg åt helt fel håll och där behandlingen av såväl invandrare som inhemska minoriteter av medierapporteringen att döma varit horribel - men just viljan att upprätthålla de yttre gränskontrollerna till Schengen-området är faktiskt något vi borde bejaka (tillsammans med asylrätten baserad på internationella konventioner).</div><div><br></div><div>Nu har vi en situation där det skulle behövas även svenska gränskontroller, framför allt nere i Skåne. Tillsammans med transitzoner där asylsökande kan registreras och en nationell hantering av ensamkommande flyktingbarn istället för att problemet som nu lämpas över på kommunerna är det nödvändiga steg för att vi åter ska få kontroll på situationen så att människor inte far illa eller kaos sprider sig i det välordnade och trygga land som är själva anledningen till att så många söker sig just hit.</div><div><br></div><div>Men dessa åtgärder måste kombineras med en gemensam europeisk strategi för att återinföra trygga yttre gränskontroller i Schengen-området. Vi får inte acceptera en återgång till 80-talets isolerade små öar på vår kontinent, utan vill vi ha ett långsiktigt framgångsrikt Europa, både ekonomiskt och socialt, måste vi skapa en europeisk gemenskap som är både trygg och fri inom sina fastställda gränser.</div><div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-10857938805138268512015-10-12T11:17:00.000+02:002015-10-12T11:17:37.761+02:00Ett riksting i backspegelnI en tid av korta kommentarer i snabba sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram och välskrivna nyhetsartiklar av mina medarbetare i landstingshuset och kommunhuset, har mitt eget bloggande till stor del fått stryka på foten i mitt ganska hektiska schema, men helgens välbevakade kristdemokratiska riksting förtjänar en lite mer fyllig personlig kommentar.<br />
<br />
Det utan tvekan mest omskrivna och omdebatterade beslutet var förstås rikstingets nej till Decemberöverenskommelsen. Upprörda personer på vänsterkanten ylade om svek och löftesbrott, men i ett demokratiskt parti är alla beslut som partiledaren eller partistyrelsen tar ytterst underställda partiets högsta beslutande organ, i Kristdemokraternas fall rikstinget. Det är möjligt att det fungerar annorlunda i Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men jag tycker att det i grunden är rätt att det är medlemmarna som genom rikstinget har det avgörande ordet.<br />
<br />
Jag hörde själv till dem som röstade för partistyrelsens linje om ett avslag på motionerna om att bryta upp Decemberöverenskommelsen. Inte för att jag gillade överenskommelsen i sig (vem gjorde det?) och inte för att jag hade ens ett uns av tilltro till att Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle hedra den ifall valresultatet år 2018 gav de motsatta styrkeförhållandena utan för att det inte finns något tydligt alternativ. Somliga som pläderade för överenskommelsens avskaffande hänvisade till lyckade lokala samarbeten över blockgränserna, andra tror jag snarare såg kaotiska hoppande majoriteter som något att föredra framför Löfvens tydligt destruktiva politiska vänsterlinje. Jag hörde ingen som förordade samarbete med Sverigedemokraterna, men många som oroade sig över att Löfven-regeringen nu lutade sig mot Vänsterpartiets extremistiska politik snarare än sökte politiska lösningar som faktiskt har ett stöd av en majoritet i riksdagen.<br />
<br />
Och där är nog pudelns kärna. Stefan Löfven och hans regering har ofta pratat om samförstånd och samarbete - men har inte visat mycket vilja till sådant i praktiken. Med den budgetlag som Sverige har är det möjligt för en regering att få igenom en politik som går på tvärs mot vad en majoritet i både befolkningen och Sveriges riksdag vill. En regering som vill bli bemött med respekt måste respektera majoriteten och inte i onödan utmana.<br />
<br />
Nu får vi se vad som händer framöver. Jag skulle tro att Stefan Löfven var rätt nöjd när han kunde gå ut och anklaga andra för löftesbrott istället för att fokus hela tiden ligger på honom och alla hans svikna vallöften, och just nu är han nog inte speciellt oroad över att hans regering ska falla för ett yttre tryck från den samlade oppositionen - troligare är nog att den faller sönder av sina egna inre slitningar.<br />
<br />
I övrigt gick rikstinget i mycket stor utsträckning enligt partistyrelsens linje. Vi sade ja till att verka för ett svenskt NATO-medlemsskap, vilket jag själv kan tycka var ett mycket naturligt, mindre steg eftersom vi redan tidigare förordade en utredning angående medlemskap i NATO. Om den utredningen skulle visa att ett NATO-medlemskap skulle innebära större nackdelar än fördelar så står det naturligtvis partiet fritt att ändra sitt nya ställningstagande. Verkligheten går alltid före kartan. Men det ska inte råda någon som helst tvekan om att Sverige hör hemma i den västliga politiska sfären med demokrati, mänskliga rättigheter och fri marknadsekonomi som bärande element. Det är naturligt om det också visar sig i våra försvars- och utrikespolitiska samarbeten.<br />
<br />
De som hade förväntat sig en massiv högersväng i partiet kan nog inte känna sig speciellt nöjda. Förslag om att förändra partiets flyktingpolitik i en mer restriktiv riktning röstades ner, liksom förslag om återinförd värnplikt. Där fick jag till och med igenom en ny skrivning i partiets principprogram som tydligare än tidigare tog ställning för militärtjänstgöring på frivillighetens grund. För mig är det en viktig principfråga och jag är glad att partistyrelsen och rikstinget gick på samma linje.<br />
<br />
Jag är förstås också nöjda med att mina tre rikstingsmotioner om LOV i färdtjänsten, möjlighet för döva att köra taxi och en kommunalisering av fastighetsskatten för kommersiella fastigheter och elkraftverk alla fick ett positivt bemötande. Jag hoppas att det betyder att vi kommer att se konkreta resultat på dessa områden framöver.<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-72595268595187802562015-07-07T13:06:00.000+02:002015-07-07T13:06:21.762+02:00Ett nådens år för Grekland?Krisen i Grekland kan inte riktigt lämna mina tankar. Vägen hit har varit lång och jag förstår att grekerna är trötta, men den fortsatta vandringen går genom väglöst land. Vart är Grekland på väg?<br />
<br />
I tider av oro och osäkerhet är det inte ovanligt att man går tillbaka till bekanta mönster. Inte minst kan vi se hur Europa inte så sällan delas upp utifrån de många sekel gamla religiösa skiljelinjerna, trots sekulära politiska ideologier och att bara en mindre del av Europas befolkning regelbundet går i kyrkan. Allra tydligast var det kanske under krigen på Balkan när det blev väldigt tydligt hur ortodoxa länder som Ryssland och Grekland slöt upp bakom Serbien medan de katolskt dominerade länderna i väst visade sin sympati för kroaterna och även de muslimska bosniakerna. Men samma linjer har kunnat skönjas i förhållandet till Ryssland när Putin invaderat Ukraina och hotat Europa. Vi har också kunnat se klyftor mellan det protestantiska Nordeuropa och katolska Sydeuropa.<br />
<br />
En uppdelning med rötter långt längre tillbaka i tiden än den stora schismen år 1054 går naturligtvis inte att överbrygga i en handvändning. Det stora europeiska projektet som började som ett sätt att skapa en gemensam framtid för ärkefienderna Tyskland och Frankrike som stått på olika sidor i två världskrig, har här kanske en ännu djupare utmaning.<br />
<br />
Jag ska inte utge mig för att vara någon expert på kyrkohistoria eller teologi, men jag tror att det vore klokt att lyssna på experter på området för att förstå de djupare strömningar som finns bakom det sagda i olika länder. Kanske kan det leda till en del öppningar.<br />
<br />
För alla som läst Max Webers korta men oerhört innehållsrika skrift "Den protestantiska etiken och kapitalismens anda" är det uppenbart hur mycket vi såväl i Norden som i den anglosaxiska världen är präglade av protestantismen i synen på arbete och företagande, men jag menar att vi nog präglas av dessa tankegångar även på andra områden.<br />
<br />
Även om man i Grekland idag förmodligen mest uppfattat det strängt förmanande i de nordeuropeiska ländernas inställning, finns häri också ett hopp. En av de mest grundläggande trossatserna hos Martin Luther var ju som bekant att vi aldrig kunde förtjäna Guds nåd utan fick den av nåd, som en gåva, inte på grund av gärningar såsom köp av avlatsbrev. Det enda kravet var, enligt detta synsätt, tron på Jesus och omvändelse. Goda gärningar och ett bättre leverne var synliga resultat på denna omvändelse, inte krav för att få del av nåden.<br />
<br />
Man får förmoda att nåden inte är något okänt begrepp för en politiker som Angela Merkel, dotter till en protestantisk präst som hon är. Och det är ingen tvekan om att Grekland behöver nåd. Landet har levt över sina tillgångar under många år och har till mycket stor del själva förorsakat det predikament man nu är i genom skattefusk, korruption och uppsvälld byråkrati. Grekland skulle behöva en nystart.<br />
<br />
Men nystarten - nåden - kräver omvändelse. Skuldavskrivning kräver djupgående förändringar i landet. Man måste komma till rätta med de grundläggande problem som lett till dagens situationen. Byråkratin måste bantas. Korruptionen måste ersättas med fungerande institutioner. Skattelagstiftning och myndigheter måste förändras så att det blir lätt att göra rätt - och kännbart att göra fel. Företagande, hårt arbete och sparande måste premieras. Grekland måste uppvisa probleminsikt och vad Löfven skulle kalla "utvecklingsmoral".<br />
<br />
Och det skulle inte skada att även visa lite tacksamhet mot dem som ger en hjälpande hand när det egna skeppet sjunker. Att kalla dem nazister, terrorister eller andra förolämpningar är tydliga exempel på att den rätta probleminsikten - omvändelsen - saknas.<br />
<br />
Jag hoppas verkligen att det på ömse sidor finns en vilja att se lite längre och försöka förstå den andres perspektiv, och att klassiska ord ur den kristna vokabulären som nåd, tacksamhet och försoning kan få prägla det kommande halvåret. Kanske är det dags för en skuldavskrivning - som ju är en så central kristen tanke att den till och med nämns i Herrens bön: "Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss."<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-24649787978524091342015-06-18T10:39:00.000+02:002015-06-18T10:39:28.575+02:00Lex SL: Kommunallagen behöver ändrasSveriges kommuner och landsting styrs i allt större utsträckning av minoriteter. Det är delvis en följd av ett allt mer uppsplittrat partisystem med åtta riksdagspartier som är representerade i de flesta kommuner och därutöver en lång rad lokala partier. I min hemkommun Huddinge har vi till exempel tio partier i ett fullmäktige med 61 ledamöter. Att det är svårt att hitta majoritetskonstellationer som kan hålla ihop säger sig självt, så länge det inte blir stora koalitioner med både Socialdemokraterna och Moderaterna vill säga.<br />
<br />
I de allra flesta fall fungerar det bra även med minoritetsstyren. Kommun- eller landstingsledningen vinner de viktiga omröstningarna. Ibland händer det oväntade saker, som när Alliansstyrda Solna plötsligt fick en socialdemokratisk budget förra året eller när det socialdemokratiskt ledda Haninge härom veckan fick en M-FP-KD-budget som bland annat innebar en skattesänkning med 12 öre. Sånt är (det politiska) livet. Jag tror inte att det behövs någon decemberöverenskommelse för Sveriges kommuner och landsting.<br />
<br />
Däremot skulle det behövas en förändring av kommunallagen, som vi kunde se när Stockholms läns landsting hade budgetfullmäktige igår och i förrgår.<br />
<br />
När riksdagen fattar beslut om budgeten, fattar man beslut om helheten. De kan inte fatta beslut om högre kostnader eller minskade intäkter utan att samtidigt fatta beslut om finansieringen. Så fungerar det inte enligt kommunallagen. I kommun- och landstingsfullmäktige kan varje enskild ledamot bryta ut vilken del som helst ur budgeten och ställa den under särskild proposition, vilket kan innebära att fullmäktige samtidigt beslutar om att sänka skatter, sänka avgifter och öka kostnader - samtidigt som lagen säger att kommunen ska lägga en budget i balans.<br />
<br />
Det var precis det som höll på att hända den här veckan. Först sade landstingsfullmäktige nej till de förslag om skattehöjningar som Vänsterpartiet och Miljöpartiet använde för att åtminstone på pappret finansiera sina vidlyftiga budgetförslag. Sedan sade landstingsfullmäktiges rödgrönbruna majoritet nej till den höjning av priset på SL-kortet som Alliansen föreslagit och skapade därmed ett hål på mer än 700 miljoner kronor även i landstingsstyrelsens förslag till budget. Även vad gällde priset på Waxholmsbolagets biljetter sade fullmäktige nej till landstingsstyrelsens förslag om höjning. Dessutom valde fullmäktiges rödgrönbruna partier att ta bort patientavgifterna för personer över 85 år - förslag som inte fanns med i Miljöpartiets och Vänsterpartiets budgetförslag ens om de hade fått igenom sina stora skattehöjningar. Jämfört med landstingsstyrelsens förslag, som var en budget i balans med ganska små marginaler, innebar det minskade intäkter med närmare 800 miljoner kronor.<br />
<br />
Samtidigt klubbades Alliansens förslag till måltexter igenom i princip ograverade, och framför allt Socialdemokraterna protesterade våldsamt när Alliansen lade fram ett nytt förslag till kostnadsminskningar för att kompensera för de minskade intäkterna.<br />
<br />
Det rimliga vore att kommunallagen ändrades så att kommuners och landstings budgetar kan tas med ett klubbslag. Man ska inte kunna öka utgifterna eller minska intäkterna utan att samtidigt ta ansvar för helheten. Vi kan kalla ändringen för Lex SL.<br />
<br />
Ett minoritetsstyre kommer ändå ställas inför risken att förlora budgetomröstningarna - men oavsett vilket budgetförslag som antas så ska det uppfylla åtminstone de mest rudimentära budgetprinciperna för en ekonomi i balans - även om det förstås inte skulle hindra en bluffbudget liknande den som Socialdemokraterna lade i landstinget.<br />
<br />
Så vad händer i landstinget nu? Alliansens utgiftsramar klubbades igenom i enlighet med det nya förslag som lades på bordet i landstingsfullmäktige efter att fullmäktige sagt nej till höjningarna av SL-kortet. Det kommer att innebära nya sparkrav på kollektivtrafiken på cirka 300 miljoner kronor och även stora besparingar inom sjukvården, framför allt inom SLSO, landstingets egenregiverksamhet utanför de stora sjukhusen. Det betyder att år 2016 kommer att bli ett tuffare år än det såg ut att bli redan tidigare och finanslandstingsrådet har signalerat att det till exempel kan komma att drabba planerna på tätare pendeltågsavgångar när Citybanan invigs.<br />
<br />
Kristdemokraterna och Alliansen hade önskat att de där 7-800 miljonerna kronor hade kunnat användas till att utveckla länets sjukvård och kollektivtrafik. Nu kommer det istället bli nya neddragningar. Det är beklagligt. Det är inte vad våra invånare behöver. Men sådan ser verkligheten ut - populism får konsekvenser.<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-74487781333120466812015-04-24T11:53:00.002+02:002015-04-24T11:53:59.048+02:00Nya förskolor och lite kaizenfilosofiEn av Huddinge kommuns stora utmaningar är att tillgodose behovet av förskoleplatser. Snabbväxande, ung befolkning har lett till ett i det närmaste konstant behov av nya platser, även om det skiftar över den relativt vidsträckta kommunen var behovet är som störst. Just nu är det ett väldigt stort tryck bland annat på områdena Vistaberg, Glömsta och Kästa, där vi trots att det tillkommit många nya förskolor på senare år ser ett fortsatt utbyggnadsbehov. I september öppnar Kästa skola och förskola och i början av nästa år Utsikten i Vistaberg, men med tanke på söktrycket och hur många barn från Vistaberg och Glömsta som idag är placerade på "garantiförskolor" långt från bostaden, t.ex. i Segeltorp eller Balingsnäs, är jag glad över att vi i förskolenämnden igår kunde fatta beslut om att från och med hösten även hyra en paviljong som är placerad utanför Vistaskolan. Skolan har använt lokalerna i ett och ett halvt år men behöver dem inte längre när Kästaskolan invigs, vilket gör att vi får möjlighet att till ett överkomligt pris hyra lokalerna. Förskolenämnden ska nu hyra paviljongen i 12 månader med möjlighet till ytterligare fyra års förlängning.<br />
<br /><br />
Men paviljonger är förstås bara en nödlösning. Användbara och ibland helt nödvändiga, men permanenta, välplanerade förskolor till en rimlig kostnad är förstås alltid att föredra. Därför är jag glad att vi i förskolenämnden även kunde fatta beslut om att förorda att I Ur och Skur, förskoleföretaget inom Friluftsfrämjandet-sfären, får en markanvisning för en ny förskola på gamla Västerängs IP i Segeltorp, där det också kommer att byggas cirka 80 nya bostäder. I Ur och Skurs utepedagogik är väldigt populär, inte minst i villaområden av Segeltorps karaktär. Vi kan se att de förskolor som bedrivs enligt konceptet idag i kommunen är väldigt populära både bland föräldrar, barn och förskolelärare, vilket borgar för goda förutsättningar att bedriva en god pedagogisk verksamhet.<br />
<br /><br />
Jag räknar med att vi i förskolenämnden framöver kommer att fortsätta att fatta en rad viktiga beslut för att på kort och lång sikt avhjälpa den brist på förskoleplatser som vi ser idag. Vi behöver god framförhållning och effektiva rutiner som gör att förskolorna står på plats när de behövs. Kanske ett bra test för lite lean production, Just-in-time management och Kaizen-filosofi, som man pratade om redan när jag läste till civilekonom för ett kvartssekel sedan. Visst skiljer sig förskoleverksamhet väldigt mycket från byggandet av Toyota-bilar, men fokus på kvalitet, att få fram produkten på rätt plats vid rätt tidpunkt och att minska onödiga kostnader borde vara gemensam.<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-87840279459263402552015-04-23T14:29:00.002+02:002015-04-23T15:41:14.016+02:00Enhetstaxa är en dålig idéFå politiska fält är så öppna för populism som priserna i kollektivtrafiken. Kanske borde man följa med strömmen och ropa på mer och billigare kollektivtrafik åt alla, men jag är ingen vidare populist. Jag utgår hellre från genomtänkta analyser av vad som är rimligt. <a href="http://karlhenriksson.blogspot.se/2015/03/sl-priserna-borde-hojas-varje-ar.html">För några veckor sedan</a> handlade det om priset på månadskortet, som vi kristdemokrater anser måste höjas - men istället för en stor höjning i början av varje mandatperiod borde priset höjas lite grann varje år. Lättare att kalkylera med för hushållen och rimligare utifrån det faktum att priser och löner faktiskt höjs varje år. Alternativet är att SL har mycket i kassan vissa år - med risk för ökade utgifter som följd - och kris andra - med nedskärningar som oundvikligt resultat.<br />
<div>
<br /></div>
<div>
Den här veckan är frågan istället om vi ska ha enhetstaxa i hela Stockholms län eller någon form av avståndsbaserad taxa. <a href="http://www.dn.se/sthlm/snart-enhetspris-pa-enkel-sl-resa/">Moderaterna har just gjort</a> en historisk svängning och anslutit sig till den rödgröna rörans linje om enhetstaxa. Men som jag ser det blir inte en dålig idé bättre för att den omfattas av många. Bara farligare, eftersom det är större risk att den faktiskt genomförs.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Stockholms län är stort. Från Hallstavik till Nynäshamn är det ungefär 16 mil. Den sträckan är dock få som pendlar. Men från Norrtälje till Stockholm - en vanlig pendlingssträcka - är det 7 mil, från Nynäshamn till Stockholm 6 mil. Är det verkligen rimligt att det kostar lika mycket att åka de sträckorna som att åka mellan Landstingshuset och Centralen, en station med tunnelbanan?</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<a href="http://www.dn.se/arkiv/stockholm/enhetstaxa-pa-sl-far-s-och-v-att-jubla">Jag tycker inte det</a>. Och när jag rest runt i världen har jag faktiskt inte hittat någon annan stad i världen där man tycker det heller. Det finns ett antal städer där det finns system med någon slags enhetstaxa, men granskar man dem närmare så upptäcker man att det då handlar om ett betydligt mindre geografiskt område, i de flesta fall snarare motsvarande vår zon A, dvs den del av regionen som omfattas av tunnelbanenätet. Väldigt många städer har zonbaserade system liknande Stockholms - London, Paris, Berlin, Barcelona osv - medan andra istället har avståndsbaserade system utanför stadens kärna.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Det finns olika sätt att prissätta enkelresor med enhetstaxa. När de rödgröna - med kaotisk ekonomi som följd - införde enhetstaxa under några månader 2006, satte de priset på enkelbiljetterna väldigt lågt. Det resulterade i att många som tidigare köpt periodkort istället gick över till enkelbiljetter, samt att SL:s intäkter minskade. Moderaterna föreslår istället att priset ska ligga högre än för dagens enzonsresor. Det har andra negativa följder.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Min inställning är att vi hela tiden måste sträva efter att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig gentemot bilen. Det är viktigt både ur miljö-, samhällsplanerings- och tillväxtskäl. De två viktigaste faktorerna när det gäller konkurrenskraften är restid och pris. Om vi för denna gång lämnar frågan om restid därhän, så kan vi konstatera att vi redan idag har ett bekymmer när det gäller kortare resors konkurrenskraftiga pris. Låt oss återigen ta sträckan Landstingshuset-Centralen som exempel, lite drygt 1 km (1,2 km som buss 52 kör). Köper man en enkelbiljett med SL:s utmärkta, lättanvända app kostar det 36 kr. Om man istället skulle köra bil anser Skatteverket att resan kostar cirka 2 kr. Ja, alla vi som faktiskt har bil och bor i Stockholmsområdet vet att Skatteverkets beräkning är skrattretande låg, om man räknar med bensinkostnader, skatt, försäkringar, värdeminskning osv - men några 36 kr kommer man ändå aldrig upp i för själva resan. För korta enkelresor är SL:s priser redan idag inte konkurrenskraftiga mot bilen. Jag tog även och testade TaxiKurirs app och konstaterade då att väljer man istället att ta en taxi kostar det 99 kr. Taxi är inte billigt, men är man tre som reser tillsammans så är det i alla fall på den resan alltså billigare än att resa med SLs enkelbiljetter idag. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Väljer man istället en lång resa är relationen en helt annan. Från Nynäshamn till Stockholm kostar en biljett i SL-appen 72 kr. Inte jättebilligt, men jämfört med TaxiKurirs 971 kr ändå rätt så överkomligt. Även jämfört med Skatteverkets beräknade självkostnad för bilresor (111 kr) står sig enkelbiljettpriset hyggligt.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Att i det läget förespråka en kraftig höjning av priset på just korta enkelresor känns inte rimligt. SL behöver se över hur framtidens biljettsystem ska se ut. Dagens zonsystem med väldigt stora nivåhöjningar vid zongränsen och oerhört dyra biljetter för korta resor över zongräns är varken rättvist eller rimligt. Därför är jag glad över att det tillsatts en parlamentarisk utredning som ska arbeta fram ett förslag till framtida system. Men det vore bättre om man tittade på de olika, verkligt existerande och fullt fungerande system som finns runt om i världen, som är enkla att använda och rimligt rättvisa, snarare än att man hittade på ett världsunikt system som varken är rimligt, rättvist eller konkurrenskraftigt mot bilen, vilket just nu verkar vara den populäraste melodin både hos de rödgröna och hos vissa allianspartier.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Just my five cents.</div>
<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-62835572961146263212015-03-28T15:44:00.001+01:002015-03-28T15:44:36.404+01:00SL-priserna borde höjas varje årDe senaste dagarna har jag läst och hört massor av upprörda röster angående SL-priserna och det faktum att de efter några år utan höjningar behöver höjas igen.<div>
<br /></div>
<div>
Jag ska vara ärlig. Så länge vi förväntar oss att busschaufförer, lokförare, underhållspersonal och andra som vi är beroende av för att trafiken ska fungera varje år ska fortsätta göra sitt jobb och få lön enligt gällande kollektivavtal kommer vi att behöva höja priserna. Eftersom lönerna normalt sett höjs varje år, är det rimligt att även taxan höjs varje år. Annars kommer neddragningar av trafiken som ett brev på posten - något försenat, men så småningom dyker de upp.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Stockholms lokaltrafik har länge levt på gamla investeringar, som varit relativt billiga och dessutom i mycket stor utsträckning gjorts för statliga pengar. När det nu nästan helt och hållet är stockholmarna som direkt måste bekosta investeringarna - till dagens betydligt högre priser - via skatten eller biljettpriserna, blir följden att kostnaderna ökar något snabbare än löneökningstakten. Biljettintäkter och skattefinansiering behöver därför öka med åtminstone mellan 3 och 4 procent per år.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Jag noterade att många partier i valrörelsen inte vågade kännas vid detta. Populistiska löften om bibehållna eller sänkta priser haglade. Och det vann en del partier säkert röster på, men jag vägrar spela med i det spelet. Jag tänker fortsätta säga som det är. Biljettpriserna behöver höjas, det var jag tydlig med i valrörelsen. Därför var det egentligen inte någon nyhet när jag i till exempel <a href="http://www.svtplay.se/video/2796762/abc/abc-27-3-19-15?start=auto">SVT:s ABC</a> igår (7:30 in i sändningen) och i <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kd-vill-hoja-priset-for-sl-kortet-varje-ar_4442841.svd">Svenska Dagbladet</a> i morse sade samma sak.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Däremot föreslår jag och Kristdemokraterna att vi ska förändra hur taxan höjs. Istället för att höja den en gång per mandatperiod - tillräckligt långt efter valet för att de flesta ska ha glömt vallöftena men tillräckligt långt innan nästa val för att politikerna ska slippa bli förknippade med prishöjningar, har varit inställningen oavsett vem som styrt i landstinget - bör priserna höjas med en mindre summa varje år. Annars får man en situation där det blir stora överskott vissa år och stora underskott året innan nästa höjning görs, med dålig kostnadskontroll och panikåtgärder som följd.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vi måste komma bort från den kortsiktiga biljettpopulismen och få ett system som är långsiktigt förutsägbart. I Västra Götalandsregionen har jag förstått att man gett Västtrafiks styrelse mandat att höja priserna med upp till 5 procent varje år. Även om vi i Stockholm inte kan delegera besluten på samma sätt som i Västra Götaland, är sättet att arbeta värt att ta efter.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Sedan innebär inte det att vi inte ska utveckla biljettsystemet som helhet. Vi måste ha ett system som upplevs som både enkelt och rättvist, där man snabbt, tryggt och smidigt kan göra rätt för sig som kollektivtrafikant. Därför har landstinget beslutat att tillsätta en parlamentarisk utredning som ska se över hela biljettsystemet, så att SL långsiktigt ska kunna fortsätta utveckla kollektivtrafiken. Det är nödvändigt för att vi som bor i regionen även i framtiden ska kunna få ihop livspusslet.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Läs även: <a href="http://stockholm.kristdemokraterna.se/kd-foreslar-hojning-av-sl-kortet-varje-ar/">Kristdemokraterna i Stockholms läns landsting</a></div>
<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-11863227856574541172015-03-27T16:32:00.002+01:002015-03-27T16:32:44.559+01:00Förenklingar bättre än subventionerVäldigt länge var vi nog många som undrade vad bostadsministern egentligen sysslade med. Han verkade vara mer engagerad i Turkiet än i Stockholm och förslagen till hur regeringen ville dra sitt strå till stacken för att öka bostadsbyggandet lyste med sin frånvaro.<br />
<br />
På sätt och vis får man väl därför vara glad när Mehmet Kaplan till sist kommer med något förslag överhuvudtaget. Ja, om det nu är Kaplan som verkligen kommer med förslaget, för på presskonferensen där förslaget presenterades var inte bostadsministern med utan där var istället utbildningsministern, miljöministern, finansministern och statsministern de som fick presentera förslaget. Märkligt? Ja. Typiskt för den nuvarande regeringen? Absolut.<br />
<br />
Tyvärr får man dock konstatera att det förslag som S-MP-regeringen till sist kom med var allt annat än nydanande. Istället tänker jag "Been there, done that, didn't do the job" när jag hör om strategin: subventioner till de som bygger lägenheter enligt regeringens specifikationer.
<br /><br />
Subventioner ska endast betalas för hyresrätter. Att Sveriges stora problem har varit att det byggs för lite bostäder totalt sett, jämfört med till exempel våra grannländer och övriga Europa, förbigås med tystnad. Det är bara det bristande byggandet av hyresrätter som ska åtgärdas.
<br /><br />
För att göra systemet mer komplicerat än vanligt har det differentierats, dels beroende på lägenhetsstorlek, dels beroende på var i landet bostäderna tillkommer. För ytor upp till och med 35 kvadratmeter per lägenhet är stödbeloppet i Stockholmsregionen 5 300 kronor per kvadratmeter uppvärmd bruksarea ovan mark (BRA) , i Göteborgs- och Malmöregionerna samt i kommunerna som gränsar till Stockholmsregionen (vilka de nu är) 4 200 kronor per kvadratmeter, i övriga landet 3 000 kronor per kvadratmeter. För ytor över 35 kvadratmeter och upp t.o.m. 70 kvadratmeter BRA är stödet hälften så stort, för ytor därutöver utgår inget stöd. Men det måste finnas minst 1 (!) lägenhet i varje projekt som är större än 3 rum och kök, annars får projektet inget stöd. <br />
<br />
I praktiken innebär det att det skulle utgå väldigt mycket pengar om man byggde ett nytt Vårby gård. Där finns det nästan bara hyresrätter och nästan bara mindre lägenheter. Den gången visade det sig vara ett bra recept för att skapa ett bostadsområde med en stor koncentration av sociala problem. Kanske lyckas man göra det igen den här gången.<br />
<br />
För att försäkra sig om att inte balansen i ett nytt bostadsområde förbättras reglerar regeringen hyresnivåerna i bostäderna och stipulerar att hyrorna inte får höjas kraftigt eller bostäderna omvandlas till bostadsrätter under de första 15 åren.<br /><br />
För att motverka det arbete mot ett förenklat byggande som Stefan Attefall som bostadsminister jobbat för fastställs även att andra och tuffare regler än Boverkets byggregler (BBR) ska gälla för de nybyggda bostäderna. En rimlig åtgärd från regeringen hade annars kanske varit att fortsätta förenklingsarbetet men samtidigt höja BBR-kraven på energieffektivitetssidan, så att alla bostäder på marknaden kan byggas på ett billigt och effektivt sätt utifrån ett tydligt, energieffektivt regelverk. Men, nej, kan man skapa krångliga särregler så bör man göra det, verkar vara Löfven-regeringens motto.<br />
<br />
Man hade ju kunnat tänka sig att byggbranschens företrädare hade stått upp och applåderat över detta manna som kommer från regeringens himmel. Det är ju trots allt i byggbranschens fickor som subventionspengarna kommer att hamna, precis som de gjorde senast en (S)-regering satsade på stora subventioner till byggandet av hyresrätter. Men det är faktiskt tvärtom. Branschens aktörer är väldigt skeptiska till de nya pengarna.<br />
<br />
Ett skäl är kanske varifrån de tas. För att finansiera att man slänger pengar på byggandet av nya hyresrätter väljer nämligen regeringen att kraftigt försämra ROT-avdraget. Man tar alltså pengar från en reform som gett fler arbeten och fått många tidigare svarta jobb att ersättas med vita, vilket lett till ökade skatteintäkter, och ger dem istället till en reform som - om erfarenheten från tidigare åtgärder ger någon vägledning till effekten av nya - inte kommer att göra att bostadsbyggandet i Sverige ökar nämnvärt.<br /><br />
Istället borde Mehmet Kaplan och den övriga regeringen satsa på att fullfölja det reformarbete som Stefan Attefall inledde som bostadsminister. Ta bort allt krångel som gör att det är mycket dyrare att bygga bostäder i Sverige än i andra europeiska länder. Ge bygg- och fastighetsbranscherna attraktiva, långsiktigt hållbara spelregler istället för bidrag som bara skapar ryckighet i byggandet och bidrar till att bolagen väljer att avvakta med projekt i förhoppningen att nästa utspel ska ge dem ännu mer pengar. Låt bygg- och bostadsmarknaderna fungera mer som en riktig marknad istället för att påverka dem med mer eller mindre välvilliga infall utifrån illusionen att Sverige styrs bäst om det detaljplaneras från Rosenbad.<br />
<br />
Och om regeringen tar och tittar på vad som redan är på gång så kan de konstatera att det förenklingsarbete som Stefan Attefall tog initiativ till redan ger resultat. I Huddinge byggs och planeras det till exempel för fler nya studentbostäder just nu än det byggts sedan den dag då kommunens första kobbar stack upp ur vattnet efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Bostadsbyggandet - inte minst av hyresrätter - har ökat kraftigt och snittet för de kommande fem åren ligger på cirka 1.100 lägenheter per år i kommunen. Det som behövs för att öka takten är inte mer subventioner utan ytterligare regelförenklingar, snabbare processer vid överklaganden och, inte minst, ökade skatteintäkter till kommunen så att vi kan bygga ut den kommunala servicen i takt med det snabbare bostadsbyggandet.<br />
<br />
Läs gärna vad civilutskottets ordförande Caroline Szyber har att säga om förslaget på sin blogg: <br /><a href="http://carolineszyber.se/2015/03/alliansen-regeringen-paralyserar-bostadsmarknaden-med-subventioner/">Regeringen paralyserar bostadsmarknaden med subventioner</a><br />
<a href="http://carolineszyber.se/2015/03/regeringen-tar-pengar-fran-vanligt-folk-och-ger-till-byggforetag/">Regeringen tar pengar från vanligt folk och ger till byggföretag</a><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<h2>
<br /></h2>
<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-15588526.post-30766817416765529582015-03-22T17:17:00.001+01:002015-03-22T17:19:30.454+01:00En vecka i ett kommunalråds (arbets)livVad gör egentligen ett kommunalråd? Det kan man verkligen fråga sig. Om man följer vad jag berättar på Facebook, Twitter och Instagram kan man få några små smakprov på vad jag sysslar med, men här på bloggen har jag inte berättat särskilt mycket på sistone, så jag tänkte att det kanske kunde vara intressant för en del att se hur en rätt så vanlig vecka kan se ut - även om varje vecka är unik så det kommer förstås aldrig att komma en vecka som ser ut precis som den som gick.<br />
<br />
<br />
<u>Måndag</u><br />
Dagen inleds med ett möte med alla kommunalråd, nämndordföranden och politiska sekreterare i den sexpartikoalition som leder Huddinge kommun. Tillsammans diskuterar vi oss fram till gemensamma ställningstaganden i en rad viktiga frågor. Efter lunch är det dags för ett möte med kommunens utbildningsdirektör och de tjänstemän som ansvarar för förskoleområdet. Från klockan 17 är det sedan dags för kommunfullmäktigesammanträde. Jag har ju suttit i fullmäktige sedan år 2002, men fram tills nu har alltid någon annan varit gruppledare och fått ta de breda debatterna. Nu är det jag som får gå upp och föra Kristdemokraternas talan i debatter om skolan, kollektivtrafiken och den politiska plattformen (den största frågan denna dag). Den som vill kan följa debatten via TV (om man bor i Huddinge och har kabel-TV från Comhem) eller internet.<br />
<br />
<br />
<u>Tisdag</u><br />
Jag är ju bara kommunalråd på 75 procent. Övrig tid ägnar jag åt landstingspolitik. I tisdags gick hela dagen åt till landstingsfullmäktigesammanträde. Själv deltog jag i debatten kring ett par motioner som handlade om kollektivtrafik, men därutöver hade jag ett antal viktiga möten parallellt med fullmäktigesammanträdet. Det är ju ett fantastiskt bra tillfälle att nätverka och träffa människor som man sällan har möjlighet att möta annars. Bland annat hade vi ett presidiemöte för trafikplaneberedningen, som jag ju är ordförande i.<br />
<br />
<br />
<u>Onsdag</u><br />
Hela förmiddagen gick åt till möte med kommunens samhällsbyggnadsutskott, som bland annat hade projektplanen för detta och de kommande åren som en viktig punkt på dagordningen. Huddinge är ju en kommun som växer väldigt kraftigt och i projektplanen finns det med ungefär 5.500 lägenheter för de kommande fem åren, alltså cirka 1.100 lägenheter per år. Därutöver byggs det förstås en mängd annat, till exempel i Flemingsberg, Kungens kurva och Länna företagsområde. Men projektplanen var bara ett av många ärenden, vi fick också tillfälle att diskutera nya förskolor och skolor, de nya parkerings- och kollektivtrafikplanerna. Själv tog jag bland annat tillfället i akt att ge en del synpunkter på busshållplatsutformningar och - en gammal käpphäst - behovet av att gräva ner kraftledningen som går rakt igenom bostadsbebyggelsen i centrala Skogås. på eftermiddagen var det sedan dags att vara kommunens ombud på Arena Huddinges årsmöte och bolagsstämma. Arena Huddinge är samarbetsorganisationen för Huddinge kommun och det lokala näringslivet, en viktig mötesplats för att utveckla kommunen.<br />
<br />
<br />
<u>Torsdag</u><br />
På torsdagförmiddagen är jag - och förmodligen många andra kommunalråd - ute på studiebesök hos ett lokalt företag, arrangerat av kommunens näringslivsavdelning. Mitt besök var hos Rivners, ett Länna-företag som med 70-talet anställda är ett av de största företagen i rivningsbranschen i Mälardalsregionen. Tillsammans med mig var tre tjänstemän från olika delar av kommunens verksamhet. Spännande att lära sig mer om ett företag och en bransch som jag hade väldigt små förkunskaper om, och jag tror att Rivners VD uppskattade att få svar på sina frågor om kommunens verksamhet och planering. På eftermiddagen var det helt andra frågor på agendan: tillsammans med grundskolenämndens ordförande Jelena Drenjanin (M) och utbildningsdirektören var jag inbjuden till ett möte med utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Med var även representanter från övriga kommuner med en befolkning mellan 100.000 och 200.000 invånare. Faktiskt första gången i Rosenbad för min del. På kvällen var det sedan dags för ett telefonmöte angående förslaget till nya stadgar för Kristdemokraterna.<br />
<br />
<br />
<u>Fredag</u><br />
Fredagmorgonen användes till ett kommunalrådsmöte om ett par brännande frågor där vi behöver komma fram till en gemensam linje. Sedan in till landstinghuset för ett eftermiddagsmöte om framtidens regional- och pendeltåg tillsammans med andra kristdemokratiska kommunalråd och gruppledare utmed pendeltågsstråken.<br />
<br />
<br />
<u>Lördag</u><br />
Från klockan 10 var det distriktsstämma där vi bland annat behandlade motioner till höstens riksting. Kunde som avgående distriktsordförande nöjt konstatera att distriktstyrelsens linje vann tydligt i samtliga omröstningar. För egen del känns det väldigt bra att efter tre intensiva år som distriktsordförande kunna lämna över ordförandeklubban till Maria Fälth. Själv blev jag - med flest röster av alla - vald som ledamot i distriktsstyrelsen för de kommande två åren. Det var med glatt hjärta jag lämnade Landstingssalen vid fyratiden på eftermiddagen.<br />
<br />
<br />
Och idag är jag just nu på kontoret för att göra ett försök att packa ihop alla pärmar, böcker och prylar som fyller rummet. Imorgon ska nya möbler levereras, eftersom vår politiska sekreterare Emma Svensson ska flytta in här. Tidigare har hon haft ett eget rum bredvid, men i och med omorganisationen när stora delar av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ska flyttas över till kommunstyrelsens förvaltning och kommunhuset, får vi alla maka ihop oss. Även vi politiker. Det ska säkert gå bra, men processen dit tar lite tid i anspråk.<br />
<br />
<br />
Nej, nu ska jag strax ta och åka hem. En ny arbetsvecka börjar i morgon bitti och lite vila kan man behöva innan dess.<div class="blogger-post-footer">Detta inlägg är hämtat från Kalles blogg
http://karlhenriksson.blogspot.com</div>Karl Henrikssonhttp://www.blogger.com/profile/02801490068091241989noreply@blogger.com0