24 april 2015

Nya förskolor och lite kaizenfilosofi

En av Huddinge kommuns stora utmaningar är att tillgodose behovet av förskoleplatser. Snabbväxande, ung befolkning har lett till ett i det närmaste konstant behov av nya platser, även om det skiftar över den relativt vidsträckta kommunen var behovet är som störst. Just nu är det ett väldigt stort tryck bland annat på områdena Vistaberg, Glömsta och Kästa, där vi trots att det tillkommit många nya förskolor på senare år ser ett fortsatt utbyggnadsbehov. I september öppnar Kästa skola och förskola och i början av nästa år Utsikten i Vistaberg, men med tanke på söktrycket och hur många barn från Vistaberg och Glömsta som idag är placerade på "garantiförskolor" långt från bostaden, t.ex. i Segeltorp eller Balingsnäs, är jag glad över att vi i förskolenämnden igår kunde fatta beslut om att från och med hösten även hyra en paviljong som är placerad utanför Vistaskolan. Skolan har använt lokalerna i ett och ett halvt år men behöver dem inte längre när Kästaskolan invigs, vilket gör att vi får möjlighet att till ett överkomligt pris hyra lokalerna. Förskolenämnden ska nu hyra paviljongen i 12 månader med möjlighet till ytterligare fyra års förlängning.


Men paviljonger är förstås bara en nödlösning. Användbara och ibland helt nödvändiga, men permanenta, välplanerade förskolor till en rimlig kostnad är förstås alltid att föredra. Därför är jag glad att vi i förskolenämnden även kunde fatta beslut om att förorda att I Ur och Skur, förskoleföretaget inom Friluftsfrämjandet-sfären, får en markanvisning för en ny förskola på gamla Västerängs IP i Segeltorp, där det också kommer att byggas cirka 80 nya bostäder. I Ur och Skurs utepedagogik är väldigt populär, inte minst i villaområden av Segeltorps karaktär. Vi kan se att de förskolor som bedrivs enligt konceptet idag i kommunen är väldigt populära både bland föräldrar, barn och förskolelärare, vilket borgar för goda förutsättningar att bedriva en god pedagogisk verksamhet.


Jag räknar med att vi i förskolenämnden framöver kommer att fortsätta att fatta en rad viktiga beslut för att på kort och lång sikt avhjälpa den brist på förskoleplatser som vi ser idag. Vi behöver god framförhållning och effektiva rutiner som gör att förskolorna står på plats när de behövs. Kanske ett bra test för lite lean production, Just-in-time management och Kaizen-filosofi, som man pratade om redan när jag läste till civilekonom för ett kvartssekel sedan. Visst skiljer sig förskoleverksamhet väldigt mycket från byggandet av Toyota-bilar, men fokus på kvalitet, att få fram produkten på rätt plats vid rätt tidpunkt och att minska onödiga kostnader borde vara gemensam.

23 april 2015

Enhetstaxa är en dålig idé

Få politiska fält är så öppna för populism som priserna i kollektivtrafiken. Kanske borde man följa med strömmen och ropa på mer och billigare kollektivtrafik åt alla, men jag är ingen vidare populist. Jag utgår hellre från genomtänkta analyser av vad som är rimligt. För några veckor sedan handlade det om priset på månadskortet, som vi kristdemokrater anser måste höjas - men istället för en stor höjning i början av varje mandatperiod borde priset höjas lite grann varje år. Lättare att kalkylera med för hushållen och rimligare utifrån det faktum att priser och löner faktiskt höjs varje år. Alternativet är att SL har mycket i kassan vissa år - med risk för ökade utgifter som följd - och kris andra - med nedskärningar som oundvikligt resultat.

Den här veckan är frågan istället om vi ska ha enhetstaxa i hela Stockholms län eller någon form av avståndsbaserad taxa. Moderaterna har just gjort en historisk svängning och anslutit sig till den rödgröna rörans linje om enhetstaxa. Men som jag ser det blir inte en dålig idé bättre för att den omfattas av många. Bara farligare, eftersom det är större risk att den faktiskt genomförs.

Stockholms län är stort. Från Hallstavik till Nynäshamn är det ungefär 16 mil. Den sträckan är dock få som pendlar. Men från Norrtälje till Stockholm - en vanlig pendlingssträcka - är det 7 mil, från Nynäshamn till Stockholm 6 mil. Är det verkligen rimligt att det kostar lika mycket att åka de sträckorna som att åka mellan Landstingshuset och Centralen, en station med tunnelbanan?

Jag tycker inte det. Och när jag rest runt i världen har jag faktiskt inte hittat någon annan stad i världen där man tycker det heller. Det finns ett antal städer där det finns system med någon slags enhetstaxa, men granskar man dem närmare så upptäcker man att det då handlar om ett betydligt mindre geografiskt område, i de flesta fall snarare motsvarande vår zon A, dvs den del av regionen som omfattas av tunnelbanenätet. Väldigt många städer har zonbaserade system liknande Stockholms - London, Paris, Berlin, Barcelona osv - medan andra istället har avståndsbaserade system utanför stadens kärna.

Det finns olika sätt att prissätta enkelresor med enhetstaxa. När de rödgröna - med kaotisk ekonomi som följd - införde enhetstaxa under några månader 2006, satte de priset på enkelbiljetterna väldigt lågt. Det resulterade i att många som tidigare köpt periodkort istället gick över till enkelbiljetter, samt att SL:s intäkter minskade. Moderaterna föreslår istället att priset ska ligga högre än för dagens enzonsresor. Det har andra negativa följder.

Min inställning är att vi hela tiden måste sträva efter att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig gentemot bilen. Det är viktigt både ur miljö-, samhällsplanerings- och tillväxtskäl. De två viktigaste faktorerna när det gäller konkurrenskraften är restid och pris. Om vi för denna gång lämnar frågan om restid därhän, så kan vi konstatera att vi redan idag har ett bekymmer när det gäller kortare resors konkurrenskraftiga pris. Låt oss återigen ta sträckan Landstingshuset-Centralen som exempel, lite drygt 1 km (1,2 km som buss 52 kör). Köper man en enkelbiljett med SL:s utmärkta, lättanvända app kostar det 36 kr. Om man istället skulle köra bil anser Skatteverket att resan kostar cirka 2 kr. Ja, alla vi som faktiskt har bil och bor i Stockholmsområdet vet att Skatteverkets beräkning är skrattretande låg, om man räknar med bensinkostnader, skatt, försäkringar, värdeminskning osv - men några 36 kr kommer man ändå aldrig upp i för själva resan. För korta enkelresor är SL:s priser redan idag inte konkurrenskraftiga mot bilen. Jag tog även och testade TaxiKurirs app och konstaterade då att väljer man istället att ta en taxi kostar det 99 kr. Taxi är inte billigt, men är man tre som reser tillsammans så är det i alla fall på den resan alltså billigare än att resa med SLs enkelbiljetter idag. 

Väljer man istället en lång resa är relationen en helt annan. Från Nynäshamn till Stockholm kostar en biljett i SL-appen 72 kr. Inte jättebilligt, men jämfört med TaxiKurirs 971 kr ändå rätt så överkomligt. Även jämfört med Skatteverkets beräknade självkostnad för bilresor (111 kr) står sig enkelbiljettpriset hyggligt.

Att i det läget förespråka en kraftig höjning av priset på just korta enkelresor känns inte rimligt. SL behöver se över hur framtidens biljettsystem ska se ut. Dagens zonsystem med väldigt stora nivåhöjningar vid zongränsen och oerhört dyra biljetter för korta resor över zongräns är varken rättvist eller rimligt. Därför är jag glad över att det tillsatts en parlamentarisk utredning som ska arbeta fram ett förslag till framtida system. Men det vore bättre om man tittade på de olika, verkligt existerande och fullt fungerande system som finns runt om i världen, som är enkla att använda och rimligt rättvisa, snarare än att man hittade på ett världsunikt system som varken är rimligt, rättvist eller konkurrenskraftigt mot bilen, vilket just nu verkar vara den populäraste melodin både hos de rödgröna och hos vissa allianspartier.

Just my five cents.