30 juni 2010

Här byggs ett nytt äldreboende

I eftermiddags passerade jag förbi Flemingsbergs centrum. Där har bygget av det nya äldreboendet och patienthotellet kommit igång. Det är ett väldigt centralt och bra läge för ett äldreboende, alldeles intill det nyrenoverade och fräscha köpcentrat och tvärs över gatan från Huddinge sjukhus, f'låt, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge ska det vara förstås. Alldeles intill nybygget kommer så småningom inte bara bussar utan även spårvagnarna på Spårväg Syd att stanna. Utanför sjukhuset pågår ett annat bygge. Är det Novum BioCity som kommit igång? Jag är inte säker. Att byggropen något kvarter längre bort snart ska ge plats för den nya syrisk-ortodoxa kyrkan vet jag däremot. Flemingsberg växer på alla områden. Det glädjer!

Alliansens "nya" sjukvårdspolitik

Idag har Alliansen presenterat sin nya sjukvårdspolitik i en debattartikel på SvD Brännpunkt. Ja, ny och ny. Mer vårdval, vassare vårdgaranti och satsning på patientsäkerhet är ju faktiskt bara en fortsättning på den politik som redan förs. Och varför inte? Den politik som socialminister Göran Hägglund (kd) och Alliansens företrädare runt om i landsting och regioner för är klok och framtidsinriktad. En stegvis höjd ambitionsnivå är en väg framåt som är sund och realistisk.

Det jag möjligtvis saknar i debattartikeln är en diskussion om vårdens långsiktiga finansiering, men där förstår jag att man inte har kommit fram till någon ny mirakellösning. Det som skulle behövas, tror jag, är en bred parlamentarisk utredning som kan ta tag i frågan på samma sätt som man gjorde med pensionssystemet för något decennium sedan. Utmaningen är ju gemensam för alla partier, över blockgränserna, och jag tror att en långsiktigt hållbar lösning också måste ha ett brett parlamentariskt stöd.

Hela rapporten kan du läsa på Alliansens hemsida. Anders Andersson (kd), som varit ordförande i programgruppen, kommenterar förslaget på sin blogg. Andra bloggar: Lennart Bondesson, Per Ankersjö.

DN

29 juni 2010

Ge äldre rätt att bestämma själva!

"Gamla är vuxna nog att avgöra sitt vårdbehov" är rubriken på en debattartikel i Aftonbladet idag. De tre första undertecknarna (i en lång lista) är Thorbjörn Larsson, Berit Rollén och Monika Olin Wikman. Thorbjörn Larsson är förutom VD för Vårdalstiftelsen och tidigare värdighetsutredare även landstingskandidat för Kristdemokraterna i Stockholm. Berit Rollén och Monika Olin Wikman, båda socialdemokrater, gav häromåret ut den provokativa boken "Vi vill inte bli gamla som äldreomsorgen ser ut idag", som jag varmt rekommenderar.

I artikeln argumenterar man för en äldrepeng som skulle kunna användas som hel- eller delbetalning för den omsorg äldre behöver och vill ha. Man är tydliga med att man inte förväntar sig att det offentliga ska tillgodose alla de val man önskar göra, däremot efterfrågar de en tydlighet från det offentligas sida kring vad det offentliga kommer att stå för.

Jag driver alltid och i alla lägen på för mer valfrihet inom äldreomsorgen. I Huddinge har vi infört ett nytt valfrihetsystem inom hemtjänsten och nästa år kommer vi även att införa fritt val av äldreboende ifall vi vinner valet. Vi vill samtidigt ge ökade möjligheter för de äldre att påverka när, var och hur äldreomsorgen utförs, för gamla människor är vuxna nog att bestämma själva över sina liv.

Vi ser hur valmöjligheterna börjar spira på grund av den nya valfriheten. De som driver äldreboenden har plötsligt upptäckt att det är den boende som är kund, inte i första hand kommunen - och att de boenden faktiskt vill olika saker med sitt liv. Vi har sett hur det dykt upp äldreboenden med inriktning på olika religioner, språk eller intressen som husdjur, och jag är ganska säker på att vi bara är i början av den processen. Kanske kommer vi snart att se äldreboenden inriktade mot sportfantaster eller folk som jobbade på Televerket.

En äldrepeng skulle bidra till att öka möjligheterna, så att vi slipper situationer som den som drabbade stackars Veikko i Vaxholm som nekades att flytta till ett äldreboende för finsktalande. Det finns säkerlígen en närmast oräknelig mängd problem innan vi når fram till en fungerande, fullt flexibel äldrepengslösning som ersättning för de olika pengsystem för olika delar av äldreomsorgen som vi infört i många kommuner, men det är en attraktiv idé. Och tanken att den som faktiskt vill ha en annan och dyrare lösning än den som kommunen normalt sett kan erbjuda faktiskt kan få en delersättning ökar friheten väsentligt jämfört med dagens system.

28 juni 2010

Internet är inte laglöst land

"'Internet är inte ett laglöst land' Piratpartiet: Åtgärder som inte skulle accepteras i den analoga delen av verkligheten kan inte heller accepteras i den digitala." Så står det på svd.se:s förstasida.

Wow, det där var en politisk omsvängning av monumentalt snitt, tänker jag och följer nyfiket länken till Brännpunkt-artikeln av Piratpartiets partiledare och vice partiledare. Tar Piratpartiet plötsligt avstånd från stöld av upphovsrättsskyddat material? Men, nej, så radikala var de inte. Istället handlade det om att någon mindre internetoperatör inte tilläts ha länkar till The Pirate Bay, vilket jämförs med att Posten skulle hållas ansvarigt för den narkotikadistribution som de facto sker brevledes.

Jag kan hålla med om att samma regler bör gälla såväl i den analoga som digitala världen. Jag tycker att Piratpartiet bör ta konsekvenserna av det påståendet och tydligt fördöma all stöld, även den som sker genom fildelning av upphovsrättskyddat material. Bara då kan de med någon slags moralisk trovärdighet stå upp för lag och rätt.

25 juni 2010

Glad midsommar!

Bakom mig hörs sorlet från samfällighetsföreningen som håller på att klä midsommarstången. Bortom dem hörs bruset från motorvägen, men runt omkring mig är det fågelkvittret som regerar och framför mig stillheten på Magelungens blå vatten, där en båt har lagt till på Kaninholmen. På andra sidan sjön syns höghusen i Farsta, staden är aldrig långt borta men det här är en midsommaroas i Fållan. Glad midsommar allihopa!

23 juni 2010

Sökes: Fullgod vård för psykiskt sjuka

Idag har jag varit på besök på länskontoret för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Med tanke på Socialstyrelsens rapport som kom igår, "Öppna jämförelser och utvärdering 2010. Psykiatrisk vård – ett steg på vägen", var det ett synnerligen vältajmat besök, och vi hade ett bra och givande samtal.

Socialstyrelsens rapport är inte någon munter läsning, precis. Politiker, tjänstemän och vårdpersonal över hela landet har en hel del att ta tag i, inte minst vi här i Stockholm. Vi ligger visserligen i topp när det gäller satsade kronor per capita när det gäller psykiatrisk vård, och vi är nog det landsting där flest utskrivna patienter får en fast läkarkontakt inom öppenvården efter utskrivningen, men vi ser också att Stockholm hör till de landsting där flest själva säger att de mår dåligt och begår självmord.

När det gäller påpekandet att psykiskt sjuka får sämre somatisk vård, som Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm kommer med på SvD Brännpunkt, kommer det inte som någon direkt överraskande slutsats. Den förtjänar förvisso både att påpekas och upprepas, men vi är nog många som har haft det på känn. RSMH informerade om att medellivslängden inom deras patientgrupp är ungefär 55 år. Cirka 10 år av differensen gentemot hela befolkningen hänför sig till självmord, men ungefär 15 år antas orsakas av medicinering och samsjuklighet. Det behövs en vård som ser och förstår hela patientens situation, som bemöter med respekt och ger även psykiskt sjuka en fullgod vård för deras rent somatiska sjukdomar, som inte sällan åtminstone delvis orsakas av medicineringen.

Det är utopiskt att förvänta sig att vi ska nå upp till samma medellivslängd eller ens en fullt ut lika god somatisk sjukvård för personer med psykiska sjukdomar. Själva sjukdomarna kommer förmodligen alltid leda till ett bortfall av personer som borde få vård men av ett eller annat skäl inte vill. Men dagens gap mellan psykiskt sjukas situation och befolkningen som helhet är helt oacceptabel. Vården måste bli bättre. Jag och vår landstingsrådssekreterare Gabriele fick en hel del goda idéer och inspel under samtalet med RSMH, saker som vi ska jobba vidare med. Räkna alltså med några nya konkreta förslag från oss kristdemokrater innan valet i höst.

22 juni 2010

Framtiden för Danderyd och S:t Göran

Folkpartiet vill privatisera Danderyds sjukhus. Ilija Batjlan (s) rasar mot förslaget och pratar om att "rea ut" sjukhuset, trots att inget pris fastställts eller ens nämnts i förslaget.

Jag kan mycket väl tänka mig att Danderyds sjukhus kan säljas eller läggas ut på entreprenad med tiden. För mig är vem som äger sjukhuset inte någon avgörande fråga. Det viktiga är istället hur avtalet mellan sjukhuset och landstinget ser ut, och hur det följs upp så att medborgarna verkligen får den vård som landstinget beställt. Där är den viktiga frågan just nu att se till att den nya upphandlingen av S:t Göran blir rätt, så att både vården och utbildningsuppdraget sköts på ett bra sätt under åren som kommer.

Capio har med S:t Göran visat att privat driven vård kan vara väl så god som offentligt driven. Det finns alltså ingen anledning att vara orolig över en eventuell framtida försäljning av något sjukhus, så länge avtalen som skrivs är kloka. Men det viktigaste är inte vem som äger och driver vården utan att vi lyckas bygga ut vården i den takt som Stockholms växande befolkning behöver. Under de närmaste åren räknar vi med att det behövs ungefär 400 nya vårdplatser.

SvD SvD

21 juni 2010

Delar av Masmoplatån blir naturreservat

Idag fortsatte Huddinges junifullmäktigesammanträde med en tredje session, närmare fem timmars debatt då vi avverkade i stort sett alla de ärenden som bordlagts efter de två första dagarna.

Två ärenden orsakade mer omfattande debatt och slutade i en votering. Den ena gällde Vänsterpartiets idiotförslag att de fackliga organisationerna skulle kallas in för att ge Huddinges elever facklig skolning, ett förslag som är ungefär lika genomtänkt som att låta prästen ta hand om religionsundervisningen. Det är sjukt att en ohelig allians bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna försökte driva igenom ett förslag som så helt uppenbart strider mot skolans uppdrag som opartisk kunskapsförmedlare.

Det andra ärendet som ledde till votering var mindre överraskande. Frågan om att bebygga Masmoplatån eller göra den till naturreservat har delat Huddinges politiker sedan långt innan jag engagerade mig politiskt - ja, förmodligen sedan innan jag ens hade rösträtt. Det som gör frågan extra känslig är att skiljelinjen går rakt igenom blocken. Socialdemokraterna och Folkpartiet har sedan länge velat bebygga platån, medan Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Huddingepartiet gått till val på att göra hela området till naturreservat.

Nu har kommunfullmäktige till sist fattat ett beslut, påskyndat av den förändrade lagstiftning som gör att det skulle bli väldigt mycket mer kostsamt för kommunen att omvandla området - som ägs av Stockholms stad - till naturreservat vid ett senare tillfälle. Beslutet, som innebär att merparten av platån införlivas i Gömmarens naturreservat men att området närmast Glömstavägen och Masmo tunnelbanestation undantas, är ett bra exempel på den vilja som finns inom den nuvarande majoriteten att överbrygga de skillnader som finns och hitta lösningar som alla kan leva med. Området som undantas är inte bara det minst viktiga ur naturvärdessynpunkt, det är samtidigt det mest attraktiva ur bebyggelseperspektiv, med närhet till såväl huvudvägnätet som kollektivtrafiken och stort som Myrstuguberget ungefär. Idag finns det ingen ekonomi i att bebygga det (det är inte så att marknaden skriker efter bostäder i Vårby just nu), men i framtiden kan det eventuellt bli ett bra komplement till bebyggelsen i Vårby Haga. Socialdemokraterna, som tillsammans med Sverigedemokraterna motsatte sig utvidgningen av reservatet, var förstås upprörda, men jag har svårt att se annat än att det här var en fungerande kompromiss som gör att vi kan komma ifrån den handlingsförlamning som rått under många, många år.

SR

19 juni 2010

En monarki för Sverige i tiden

Efter veckor av uppladdning och massmedial hysteri är så äntligen den stora dagen här. I eftermiddag gifter sig kronprinsessan med sin Daniel.

Jag önskar dem förstås all välgång och många lyckliga år tillsammans, men måste samtidigt erkänna att jag börjar bli rätt så trött på allt ståhej. Pompa och ståt, militärmarscher och högtidliga ceremonier är inte riktigt min grej.

Jag har förstått att jag inte är ensam om det. De republikanska sympatierna sägs ha vuxit på senare tid och många opinionsbildare, både med liberala och socialistiska förtecken, tar chansen att attackera kungahuset, senast Lena Andersson i Dagens Nyheter.

Monarkins försvarare tillgriper i debatten alltför ofta rätt så krassa nyttoargument; att det kungliga apanaget kan ses som en marknadsföringskostnad som ger ett bra cost/benefit-utfall jämfört med alternativa modeller, till exempel en president.

Må så vara. Men det kan aldrig vara det som är grunden för rikets statsskick, lika litet som en önskan att tillfredsställa folkets behov av glamour, pompa och ståt. Om Sverige skulle skapas från grunden idag skulle vi inte välja att göra landet till en monarki.

Men vi börjar inte från början. Dagens Sverige är skapat på århundraden av historia. Monarkin är intimt förknippad med den utvecklingen och vårt statsskick är en markering av den historiska kontinuiteten som går tillbaka till Erik Segersäll för närmare tusen år sedan, till rikets enande och kristnande.

Dagens monarki är – tack och lov – inte densamma som medeltidens bloddrypande ättekrigande eller stormaktstidens autokratiska arvsvälde. Sverige har utvecklats. Men det är en utveckling som skett stegvis och där vi får bygga vidare på historiens erfarenheter och lärdomar. Monarkin är värdefull som en symbol för denna kontinuitet.

Men vår tids konstitutionella monarki har också ett annat viktigt symbolvärde. I en tid när allt är politik och politik är allt visar monarkin på politikens gränser. Sverige är större än politiska dagsländor och det senaste valresultatet. På samma sätt som man i republiken USA över alla partigränser kan enas runt den oföränderliga konstitutionen, representerar monarkin det gemensamma.

Därför önskar jag denna dag inte bara allt gott till Victoria och Daniel utan också till den svenska monarkin. För Sverige i tiden.

Läs även: Christian Carlsson

18 juni 2010

Våga ställa tydliga miljökrav på byggandet

Miljövänligt och energieffektivt byggande står högt upp på agendan just nu. Samtidigt är det ett område där det kan vara svårt att navigera. Häromdagen lyssnade jag på Robert af Wetterstedt på WSP Environmental som redogjorde för en del aktuella projekt och olika typer av miljöklassningar. Såväl hyresgäster som finansiärer ställer krav på miljövänliga lösningar och är i många fall beredda att betala extra för att få dem, men det finns också de som mest ser miljökrav som en onödig fördyring, vilket till exempel ett par representanter för Trä- och möbelindustriförbundet visade i en debattartikel i Dagens Nyheter i förra veckan.

Jag är stolt över det arbete som bedrivs i Huddinge kommun på det här området. Vi har blivit allt bättre på att ställa krav när det gäller kommunala lokaler. Inte minst gäller det förskolor, där vi uppför eller planerar att uppföra flera nya förskolor som är byggda med passivhusteknik. Men vi har också börjat ställa krav i samband med markanvisningar. När vi för ett par dagar sedan tecknade avtal med Veidekke om exploatering av den tredje etappen av utbyggnaden runt Kvarnbergsplan, området närmast Huddingevägen, ingick ganska tuffa krav på miljöområdet: Husen ska vara byggda enligt den passivhusstandard som FEBY (Forum för Energieffektivt Byggnader) antagit och godkända på Miljöklassad Byggnads guld-nivå.

Men vi är ändå bara i början på en lång process. Jag ser fram emot när brittiska BREEAM och amerikanska LEED, som är miljöklassningssystem med ett lite bredare helhetsperspektiv, kommer att vara översatta och anpassade till svenska förhållanden. Idag är de ganska krångliga att använda, även om det går - Nya Karolinska Solna ska till exempel godkännas utifrån LEED-systemet. Men vi kan inte vänta på att de stora systemen ska finnas i svensk tappning, utan får försöka ställa provisoriska krav på till exempel energieffektivitet och kemikalieanvändning i avvaktan på en framtida helhetslösning. Det viktiga är att vi tar tydliga steg i rätt riktning och hela tiden lär oss hur vi ska bli bättre, som samhällsplanerare, beställare och byggherrar. Vi måste våga ställa tydliga och konkreta miljökrav, oavsett var i processen vi befinner oss.

17 juni 2010

Ja till ny kärnkraft

År 1980 folkomröstade svenskarna om kärnkraften. Då hade Sverige sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer var färdiga att tas i bruk och två till höll på att uppföras. Sedan dess har två reaktorer stängts (efter påtryckningar från kolkraftslandet Danmark) och inga nya kärnreaktorer byggts.

År 1980 lanserade Commodore hemdatorn VIC-20. Apple lanserade Apple III. Ett litet Seattle-baserat företag skapade operativsystemet MS-DOS. Tänk om vi fortfarande använde datorer byggda 1980 eller tidigare...

Dagens riksdagsbeslut att tillåta att moderna kärnkraftsreaktorer byggs istället för de gamla reaktorerna från 70-talet och början av 80-talet är klokt. Alternativet till kärnkraft är fortfarande först och främst kol, som är en av de största miljöbovarna i världen. Knappast en framkomlig väg för den som bryr sig om klimatfrågan. Sol-, vind- och vågkraft fortsätter att utvecklas, men kan inte idag täcka det behov av energi som kärnkraften idag tillgodoser. Kärnkraften behövs och kommer att fortsätta behövas under den överblickbara framtiden. Naturligtvis ska då svensk kärnkraftsindustri använda sig av den bästa och säkraste teknologin som kan uppbringas idag - inte den som var den bästa för trettio år sedan!

DN SvD

16 juni 2010

Enhetstaxa? Nej. Maxtaxa? Ja.

De rödgröna vill återinföra enhetstaxan inom SL, berättar Dagens Nyheter idag. Det är kanske inte någon stor överraskning, även om priset ska vara högre än senast experimentet genomfördes. Huvudargumentet känns igen: zonindelningen är orättvis. Jag kan hålla med om det påståendet. Zonsystemet är långt ifrån perfekt. Men ingen har lyckats förklara för mig varför det skulle vara mer rättvist om det kostar lika mycket att resa från Norrtälje till Nynäshamn som från T-centralen till Hötorget. Om det är rättvisa man vill ha behövs det nog ett annat tänk.

Men problemet med enhetstaxan är inte i första hand rättviseaspekten, även om den också talar emot idén. Problemet är istället att SL:s intäkter skulle minska och färre resenärer köpa periodkort. Är det någon som tror att minskade intäkter skulle bidra till en bättre fungerande kollektivtrafik? Jag gör det i alla fall inte. Och risken när folk går över från periodkort till enkelbiljetter av ett eller annat slag är att de faktiskt åker mindre fastän kostnaden per resa blir lägre. När man väl betalat sina 690 kr för månadskortet är ju marginalkostnaden för ytterligare resor noll och intet, medan den som reser med enkelbiljetter tänker på kostnaden varje gång man betalar - och ibland kommer att välja ett annat färdmedel. Tror man att det är bra att folk använder kollektivtrafiken mycket bör man alltså satsa på att sänka kostnaden för periodkorten snarare än för enkelresorna.

Jag - och Kristdemokraterna - håller däremot helt och hållet med om att även Waxholmsbolaget och Färdtjänsten bör ingå i Access-kortsystemet. För Färdtjänsten är det redan på gång, har jag förstått, och att Waxholmsbolaget integreras bättre i kollektivtrafiksystemet tror jag både resenärerna och företagen tjänar på. Varför inte slå ihop SL och Waxholmsbolaget till en trafikhuvudman?

Ett maxpris per dag på Access-kortet tycker jag också är en bra idé. Så fungerar det ju i London, så det ska inte vara omöjligt att fixa det i Stockholm också.

15 juni 2010

Välkomna, Alerta Omsorg och Ekens Hemtjänst!

Valfriheten i hemtjänsten fortsätter att öka i Huddinge. Idag godkände äldreomsorgsnämnden två nya utförare, Alerta Omsorg AB och Ekens Hemtjänst, och jag vill önska båda företagen varmt välkomna till kommunen. En värdig äldreomsorg är inte möjlig utan valfrihet för de äldre, och valfriheten borgar i sin tur för ett ökat kvalitetsfokus, en ständigt tävling i att erbjuda kommunens äldre så god omsorg som möjligt. Alerta Omsorg och Ekens Hemtjänst har alla förutsättningar att kunna ge viktiga bidrag i den utvecklingen. Välkomna!

Finskt firande på Björnkulla

Idag invigdes den nybyggda delen av Björnkulla äldreboende i Flemingsberg. Jag var där och klippte banden - både ett blågult och ett blåvitt, för Björnkulla är ett finsk-svenskt äldreboende. Även Finlands ambassadör Markus Lyra var där och talade, liksom Huge Fastigheters VD Åsa Hedenberg. Markoolio underhöll och ordnade allsång. Karelska piroger och tårta inmundigades. Det var massor med folk på plats och, ja, man kan nog säga att det var en folkfest på den fullsatta innergården.
För mig är det en självklarhet att finsktalande äldre som behöver flytta till ett äldreboende ska få möjlighet att flytta till ett finskspråkigt boende. En anledning är att många äldre med åren förlorar alla andra språk än sitt modersmål, men det är långt ifrån den enda. Ytterst handlar det om att jag tycker att äldre ska ha rätt att bestämma över sina egna liv. Om det finns önskemål om att flytta till ett boende med en speciell profil bör vi så långt som möjligt försöka tillgodose det. Gäller det en ganska stor grupp, som de finsktalande, skulle det vara ett misslyckande om vi inte kunde erbjuda den möjligheten.

Men på Björnkulla finns det utrymme inte bara för det finska språket utan också för finsk kultur och finska traditioner. I relaxavdelningen finns en riktig finsk bastu, helt anpassad för personer med funktionshinder. Från det nya tillagningsköket, som blir färdigt i höst, kommer man att kunna få speciallagad finsk mat. De olika finskspråkiga föreningarna i kommunen bidrar med kultur och sociala aktiviteter och Svenska kyrkans finskspråkiga präst och diakoner bistår med själavård och stöd av olika slag.

Björnkulla får i alla brukarundersökningar fantastiskt fina betyg. Jag är inte förvånad. Kompetent, motiverad och passionerad personal ger resultat. I de nybyggda lokalerna kommer man att kunna bli ännu bättre. Jag är väldigt stolt över Björnkulla äldreboende, och det hoppas jag att övriga huddingebor också är!

12 juni 2010

Vacker som en spårvagn


En spårvagn inlånad från Norrköping pryder Spårväg Citys tillfälliga ändhållplats vid Sergels torg. Hur framtidens Spårväg City-vagnar ska se ut har du möjlighet att vara med och påverka just nu. Gå in på Tyck till på SL:s hemsida och säg din mening!

10 juni 2010

Rör inte Konserthuset!

Konserthuset vill bli högre, rapporterar Svenska Dagbladet idag. I förslaget handlar det om en glasad påbyggnad på taket.

Jag vet att många ledande landstingspolitiker - även inom mitt eget parti - har varit väldigt positiva till den här idén. Själv är jag djupt skeptisk.

Ibland talas det om att Stockholm behöver nya "märkesbyggnader", hus som är spektakulära och bidrar till Stockholms rykte. Kanske stämmer det. Men det som utan minsta tvekan är sant, är att Stockholm måste ta hand om de märkesbyggnader som vi faktiskt har.

Ibland går bevarandet av det befintliga till överdrift. Vill man förändra Huddinge sjukhus - en byggnad vars själva fulhet bidrar till att motverka den fantastiska sjukvård som erbjuds på insidan - så stöter man genast på patrull. Huddinge sjukhus är nämligen, i all sin betongbrutalitet, en tidstypisk byggnad som bör bevaras för eftervärlden...

Konserthuset är något annat. Konserthuset är en genuint vacker byggnad, stilrent kubisk med tydlig anknytning till klassisk arkitektur. Det är en av ganska få stockholmsbyggnader som kan göra anspråk på en plats i arkitekturhistorien. Att förstöra den med en påbyggnad i glas vore katastrofalt. Jag instämmer till fullo i den kritik som kommer från till exempel stadsarkitekten.

I Konserthuset finns det lokaler som skulle kunna användas på andra sätt än idag. Det är dessutom inte den enda arenan för finmusik i Stockholm. Och skulle ingen av de konsertlokaler som finns idag kunna erbjuda de kvalitéer som konserthusledningen suktar efter finns möjligheten att bygga nytt någon annanstans i Stockholm. Men förstör vi de kulturvärden som finns i själva Konserthuset är de förlorade för alltid.

Avslutningsvis ska jag säga att man förstås kan fundera på hur mycket pengar vi ska spendera på finmusiksatsningar. Jag har hört siffran tre mijarder kronor när det gäller kostnaden för påbyggnaden av Konserthuset. Det är mycket pengar. Speciellt om man som jag tycker att rockklubben Debaser i sina sunkiga lokaler alldeles intill Slussen är en väl så viktig kulturinstitution i staden. Det är nämligen musiken som är det viktigaste och, jag vet, it's only rock'n'roll, but I like it, like it, like it a lot...

09 juni 2010

Ta spårvagnen från Sickla till Kungens Kurva

Huddinge ska verka för att Spårväg Syd får en byggstart redan år 2013, det ställde sig samtliga partier bakom vid maratonbudgetsammanträdet i kommunfullmäktige den 7-8 juni. Kristdemokraterna nöjer sig dock inte med förslaget utan vill förlänga Spårväg Syd till Gullmarsplan.

Genom att länka samman Spårväg Syd med Tvärbanan bidrar vi till att skapa ett sammanhängande spårvägsnät som förenklar kollektivtrafikresandet. Om fler ska lockas att resa med kollektivtrafiken måste det den vara snabb, smidig och trygg. Genom förlängningen kan resenärerna i en förhoppningsvis inte alltför avlägsen framtid ta spårvagnen direkt från Sickla till Kungens Kurva eller från Segeltorp till Gullmarsplan, utan några tidsödande byten.

Spårväg Syd är ett viktigt projekt för Huddinge och södra Stor-Stockholm och inte minst för våra båda regionala kärnor Flemingsberg och Kungens Kurva-Skärholmen. En förlängning till Gullmarsplan och sammankoppling till övriga spårvägsnätet skulle
förenkla resandet för vanligt folk, men också öka flexibiliteten i systemet och kanske även sänka en del kostnader.

08 juni 2010

Leva livet - livet ut

Efter ytterligare nästan fyra timmars debatt har vi till sist klubbat igenom nästa års budget för Huddinge kommun. Idag behandlades bland annat mitt ansvarsområde, äldreomsorgen.

Majoritetens inriktning är väldigt tydlig. Vi ger äldre människor möjlighet att leva livet - livet ut.

Vi beslutade att vi ska införa en parboendegaranti så att äldre som vill bo tillsammans ska få göra det även om den ena behöver flytta till ett vård- och omsorgsboende, för hur ska man kunna leva det liv man valt om man inte får göra det med den person man valt?

Vi beslutade att öka möjligheten att behålla sitt husdjur för den som behöver vård och omsorg, för djuren är också en väldigt viktig del av det liv vi väljer att leva och skänker både hälsa och välbefinnande.

Vi beslutade att vi ska införa ett valfrihetssystem för vård- och omsorgsboende, för att vi tycker att äldre människor, precis som alla vi andra, ska ha rätt att välja var de vill bo.

Tyvärr har inte oppositionen samma syn på äldres rätt att bestämma över sina egna liv. De sade nej till att införa valfrihet i boendet och kom med något konstigt förslag om att styra privata hemtjänstutförares profil och inriktning. De ville satsa på äldreomsorg på andra språk utan att inse att just valfriheten gör att sådana alternativ skapas. En slump, hävdade Marie Fors (s) - men om någonting inträffar varenda gång man genomför ett experiment, är resultatet då verkligen en slump? Nej, hävdar jag - valfriheten ger nya alternativ för olika språkgrupper därför att olika utförare ser ett behov och fyller det. Hvergang.

Därmed inte sagt att vi kan låta marknaden tillgodose behoven utan kontroll. Tvärtom. Huddinge kommun ställer tydliga kvalitetskrav i de valfrihetsupphandlingar som gjorts och vi håller successivt på att bli bättre på att följa upp kvaliteten såväl i kommunal som privatdriven verksamhet. Idag beslutade vi om nästa steg, att inspirerade av det arbete som man gör i Stockholms stad skapa ett system med äldreomsorgsinspektörer som gör oberoende kvalitetsgranskning av den äldreomsorg som kommunen ansvarar för, privat och kommunal.

Huddinge har en bra äldreomsorg, men den kan bli ännu bättre, med ännu större valfrihet för kunderna och förbättrad uppföljning av kommunen. Därför beslutade vi idag att satsa på att förbättra oss på just de områdena.

Ett rödgrönt räkneexempel

En av de längsta och intensivaste debatterna under dagens kommunfullmäktigesammanträde handlade om hur många timmars förskola som barn till föräldralediga eller arbetslösa ska ha rätt till i Huddinge. Själva sakfrågan kan man väl ha olika åsikter om. I Huddinge har man rätt till 15 timmars förskola, men de rödgröna ville höja det till 30 timmar.

Själva debatten kom dock främst att handla om hur mycket detta kunde tänkas kosta. Socialdemokraterna och deras oppositionskamrater tyckte att 3,6 miljoner kronor var en lämplig summa, av vilket 2,9 miljoner kronor togs från en "utfasning" av vårdnadsbidraget.

Idag berörs enligt uppgift 876 barn. Det betyder att oppositionen avsatte lite drygt 4.000 kr per barn och år. Om man antar att dessa barn går i förskolan 15 timmar till under 45 veckor om året betyder det att de avsatte 6 kronor per timme åt barnen.

Barn- och utbildningsförvaltningen gjorde en annan beräkning: Hur mycket skulle det kosta att ersätta förskolorna för den extra tid som barnen är på förskolan? Lite beroende på hur man räknar kom de fram till en siffra mellan 12 miljoner kronor och 40 miljoner kronor. Oavsett hur man räknar kan man omöjligen komma fram till en siffra som ens ligger i närheten av de 3,6 miljoner kronor som (s) avsatt. Förskolenämndens ordförande Jelena Drenjanin (m) försökte gång på gång få oppositionen att berätta hur de hade räknat eller tänkt, men fastän de pratade en hel del vägrade de svara på den frågan. Den enkla sanningen är väl helt enkelt att de inte hade räknat alls. Vilket är olyckligt när man ska lägga just ett budgetförslag.

Emma Henriksson (kd) gjorde en annan beräkning. Om man antar att de barn som idag har vårdnadsbidrag istället skulle begära en förskoleplats skulle kostnaderna öka med ungefär 8 miljoner kronor. Istället för en besparing på 2,9 miljoner kronor skulle kommunen få en kostnadsökning på 5,1 miljoner kronor. Istället för 3,6 miljoner kronor att satsa på 30-timmarsbarnen, skulle man ha -4,4 miljoner kronor.

Och hur man ska betala för drygt en halv miljon dagistimmar med -4,4 miljoner kronor är mer än jag förstår. Ett förstår jag dock: de rödgrönas budgetförslag är inte ett seriöst alternativ. Det är bara fluff inför valet. Vill Socialdemokraterna genomföra sina vallöften så kommer det antingen betyda radikalt ökade barngrupper i förskolan eller nya skattehöjningar för huddingeborna. Möjligtvis både och.

07 juni 2010

(S) i Huddinge vill försena Förbifartens byggstart

Under första dagen av årets rekordlånga budgetfullmäktigesammanträde har vi hunnit diskutera allt mellan himmel och jord, men en av de viktigaste debatterna höll sig inte ens i det spannet: Förbifart Stockholm går som bekant huvudsakligen under jord.

Att jag tycker att Förbifart Stockholm är viktig hoppas jag är tydligt. (Läs t.ex. här och här) Förbifart Stockholm är viktig för oss som bor i Huddinge, men också för företagen i kommunen, inte minst i Kungens Kurva.

Tidigare har det varit en fråga där Alliansen och Socialdemokraterna stått enade i kommunen. Nu har Ann-Marie Högberg och Socialdemokraterna gett efter för de övriga partierna i det rödgröna blocket och valde idag att gå emot ett förslag som innebär att vi i kommunen ska arbeta för en byggstart år 2012 och att man ska börja med trafiklösningen i Kungens Kurva redan då.

Jag inser naturligtvis också att om de rödgröna får makten i riket kommer det inte att bli någon byggstart år 2012, men nu visade det sig att det kommer att krävas Alliansmajoritet inte bara där utan även i de berörda kommunerna. Socialdemokraterna i Huddinge är tydligen inte villiga att satsa på att arbeta för en byggstart enligt de aktuella tidsplanerna. Djupt beklagligt.

06 juni 2010

Nationaldagsfirande


Idag har nationaldagen firats runt om i Stockholm och vårt avlånga land. Själv har jag ätit rulltårta med en liten flagga vid kyrkkaffet, provat mer eller mindre exotiska rätter som numera är en del av det stockholmska matutbudet i "Smaka på Stockholm" i Kungsträdgården, men framför allt varit med när nyblivna medborgare välkomnades utanför kommunhuset i Huddinge. Kristdemokratin är visserligen, precis som kristendomen, till sin natur internationalistisk: människovärdet upphör inte vid rikets gränser eller den egna språkgruppens gemenskap. Men det betyder inte att vi i Sverige inte har mycket att vara stolta över och fira. Det har vi. Och att fira det tillsammans med människor från alla världens kontinenter, kristna, judar och muslimer, som alla valt att bli en del av vårt land och vårt folk, känns stort. Tillsammans kan vi fortsätta att göra vårt land till ett riktigt bra land att leva i, precis som vi tillsammans sjöng att vi vill leva och dö i Norden.

02 juni 2010

Välkommen enighet om Nya Karolinska

"Plötsligt var storbråket om Nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna över", rapporterar Dagens Nyheter. Lite märkligt känns det efter alla rallarsvingar som utdelats från de rödgröna, men samtidigt väldigt välkommet. Nya Karolinska behövs och enighet kring projektet gynnar alla men allra mest vårdtagarna. Det är glädjande att oppositionen sansat sig och att vi alla kan konstatera att det fanns ett stort utrymme för olika finansieringslösningar inom den upphandling som landstinget gjort - precis som majoritetens företrädare hela tiden hävdat.

SvD