31 augusti 2010

Partiledarutfrågning och valmanifest

Ännu en intensiv valrörelsedag. Rödgrönt valmanifest. Göran Hägglund i SVT:s partiledarutfrågning. Och för egen del förstås det vanliga kampanjandet, flygbladsutdelande, samtal med folk i valstugan.

Göran klarade sig förstås bra i partiledarutfrågningen. Själv skulle jag ha blivit irriterad över att inte få prata till punkt och att de jag pratade med inte verkade lyssna på vad jag hade att säga innan de avbröt mig. Samtalen i valstugan är oftast betydligt trevligare - just samtal, där man försöker förstå varandra och söker lösningar snarare än konfrontation. Det skulle faktiskt gå att göra partiledarutfrågningar på samma sätt, och tittarna skulle förmodligen få mer ut av det, men själva ettrigheten är kanske ett signum för journalistisk integritet?

Man får väl hoppas att ettrigheten används rättvist. Det rödgröna valmanifestet, till exempel, skulle förtjäna en kritisk granskning. Det är ganska enkelt att konstatera att kring väldigt stora områden har de rödgröna fortfarande inte presenterat vilken politik de ska föra.

Vi vet nu att de gemensamt tänker sänka maxtaxan i barnomsorgen, men de har fortfarande inte gett något besked om hur de vill tvångsdela föräldraförsäkringen. Vi vet att samtliga tre partier har tagit ställning för en tvångsdelning, men vi vet alltså inte på vilken nivå de kommer att lägga sig. Kanske tänker de fortsätta mörka fram till valdagen? Smart drag i så fall - hela 84 procent av svenska folket är emot en tvångsdelning av föräldraförsäkringen enligt en opinionsmätning som Demoskop gjort.

Inte heller väljer de att berätta om hur de nya fastighetsskatter och förmögenhetsskatter som de vill införa kommer att slå mot landets villaägare, företagare och sparare. Och vad kommer att hända på rättsområdet? Hur blir det till exempel med legalisering av lätt narkotika och halvtidsfrigivning för förstagångsförbrytare (eller, rättare sagt, förstagångsdömda).

Ärligt talat känns det rätt så torftigt med en politisk utmanare vars främsta löften är att man tänker sänka den redan mycket låga barnomsorgsavgiften samt inte kommer att sänka skatten för löntagare.

30 augusti 2010

När Bodström letar hus i USA



Sångaren må vara tondöv, men textförfattaren hittar mitt i prick. Elakt, men vansinnigt roligt. Det kan inte vara lätt att kampanja för sossarna när man vet att ett av partiets högdjur istället letar hus i USA...

29 augusti 2010

Än är faran inte över

Det ser ljust ut för Sverige. Tillväxtsiffrorna ser bra ut och arbetslösheten sjunker dramatiskt. Men det är ändå för tidigt att säga att faran är över.

Finansinspektionens beslut att dra in HQ Banks tillstånd att bedriva bankverksamhet visar det med all önskvärd tydlighet. Situationen är inte helt olik den som drabbade Carnegie och markerade att finanskrisen på allvar kommit till Sverige. Även om HQ Banks kris nog inte kommer att sätta alls lika allvarliga spår, ska vi minnas att nya lik fortfarande kan hittas i garderoberna.

Irlands sänkta kreditbetyg - nu två snäpp sämre än Huddinge kommun i Standard & Poor's värdering - är ännu ett exempel. Sverige, med sina goda finanser och sin sjunkande arbetslöshet, är trots allt fortfarande ett litet, exportberoende land. Om det är kaos i eurozonen, vår största handelspartner, kommer det att påverka oss också, och om de internationella kapitalströmmarna kommer att ta en omväg runt det oroliga Europa, drabbar det även Sverige, trots att vi inte har infört euron.

Då är det glädjande att se att Alliansen står stark i opinionsmätningarna. Nu skulle de rödgröna inte ens få majoritet med stöd från de bruna. Det är bra. Sverige behöver en stark, tillväxtvänlig regering som förmår hålla ordning på svensk ekonomi. En sådan regering kan inte innehålla Sahlin, Ohly eller Wetterstrand - och den kan definitivt inte vara beroende av aktivt eller passivt stöd av Åkesson.

27 augusti 2010

Sverigedemokraterna, islamofobi och romernas situation

Dagens snackis är utan tvivel Sverigedemokraternas valfilm och TV4:s beslut att stoppa den. Och efter att ha sett filmen på Resumés hemsida kan jag inte kritisera beslutet. Filmen är verkligen osmaklig i sitt sätt att ställa grupp mot grupp - pensionärer mot invandrare, en äldre, svensk kvinna med rollator mot mängder av tjocka, burkaklädda, muslimska kvinnor. Syftet är uppenbart - att sprida rädsla och hat, att vinna röster på att uppmuntra folks fördomar.

Jag förstår att pensionärerna är upprörda. Som äldreomsorgspolitiker vet jag till exempel att svensk äldreomsorg knappast skulle fungera utan invandrare. Bara tillsammans kan vi skapa en bra framtid - inte minst för Sveriges pensionärer.

Av en händelse publicerade tidningen Kristdemokraten just idag en debattartikel som jag undertecknat tillsammans med en rad andra ledande kristdemokrater från Stockholms län. Den handlar inte om muslimer, utan om en annan grupp som utsätts för en hel del hat och rasism i vårt samhälle: romerna. Vår ingång är den rakt motsatta mot Sverigedemokraternas. Vi vill se ett mänskligare Sverige och det löfte vi ger är att vi ska arbeta mot diskriminering av romer i våra kommuner och... Ja, det är lika bra att ni läser artikeln, men en konkret fråga som berör min specialitet handlar om äldre romers rätt att få äldreomsorg på sitt eget språk.

26 augusti 2010

Maria Larsson tog första spadtag i Flemingsberg

Gjutning av betongfundament. Foto: Josefin Skyttedal
Idag tog äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (kd) det ceremoniella första spadtaget för det nya äldreboendet och patienthotellet i Flemingsbergs C. Även jag, byggherren Senectus VD Erik Junzell och Attendo Cares marknadschef Mikael Persson medverkade. Erik berättade om själva bygget och byggnaden, Mikael om den verksamhet som ska bedrivas i där, jag sade några ord om utvecklingen i Flemingsberg, den storsatsning som vi i Huddinge gör på nya vård- och omsorgsbostäder, där detta äldreboende är en viktig del, samt det nya valfrihetssystem som vi vill införa för vård- och omsorgsboenden.


Maria Larsson talar...
Maria tog, som sig bör ett större, nationellt perspektiv på utvecklingen, för det är inte bara i Huddinge som det byggs nytt i äldreomsorgen som aldrig förr utan sedan det statliga investeringsstödet infördes har det varit så på många håll i landet (även om Huddinge nog hör till de allra mest expansiva kommunerna i det här avseendet). Hon berörde också kvalitetsfrågorna och talade bland annat om matens betydelse och hur positivt det är med äldreomsorg mitt i byn, som i detta nya äldreboende.

Men medan jag och Maria bara lovade att fortsätta med den framgångsrika politik som Kristdemokraterna och (på grund av oss och vårt parti) Alliansen bedriver, kom Attendos Mikael Persson med ett helt nytt löfte som jag tror kommer att glädja väldigt många: Till det nya äldreboendet ska man kunna flytta med sina husdjur. Idag finns inget äldreboende i kommunen som erbjuder detta och jag vet att det är efterfrågat. Till våren/sommaren nästa år när det nya äldreboendet i Flemingsbergs C invigs kommer det alltså att bli ändring på den punkten.

...och jag. Foton: Josefin Skyttedal
Jag vill å äldreomsorgsnämndens och Kristdemokraternas vägnar säga ett stort grattis till alla äldre Huddinge-bor. Det nya äldreboendet i Flemingsbergs C kommer att bli ett viktigt tillskott i kommunens äldreomsorg. Samtidigt gläds jag också över att ett nytt patienthotell kommer att komma på plats. Att det idag saknas ett hotell i Flemingsberg är en stor brist och patienthotell har också en viktig, trygghetsskapande roll i dagens sjukvård.

25 augusti 2010

Satsning på studenterna

Det blir höjda studiemedel om Alliansen vinner valet, konstaterar Dagens Nyheter idag. Studiemedlens lånedel ska höjas med 500 kronor så att en heltidsstuderande ska kunna få sammanlagt 9.300 kr per månad i studiemedel.

Utmärkt, tycker jag. Men det är ändå inte den reform som jag skulle prioritera högst. Om vi i Alliansen verkligen vill stödja arbetslinjen tycker jag att nästa utspel ska handla om att "fribeloppssystemet" ska avskaffas, det vill säga att studenter som lyckas kombinera sina studier med att jobba inte ska bli av med sina studiemedel. Systemet gör att den reella marginalskatten blir betydligt högre för studenter än för andra som jobbar, vilket sänder ut helt fel signaler till Sveriges unga - och försämrar studenternas ekonomi högst påtagligt.

Studenternas ekonomiska situation behöver förbättras. Men det är kanske inte det största problemet för många studenter just nu. Väl så viktigt är att bostadssituationen förbättras. Bostadsminister Mats Odell (kd) berättade i Svenska Dagbladet igår att regeringen nu ställt sig bakom Kristdemokraterna förslag om att höja schablonavdraget vid andrahandsuthyrning av bostäder eller del av bostad. Ett viktigt förslag som ganska snabbt skulle kunna ge ett inflöde av nya, befintliga och billiga bostäder på bostadsmarknaden. Ett annat "snabbförslag" som diskuteras i Stockholm är att använda ett fartyg som tillfälligt studentboende. Men det behövs förstås också helt nya, permanenta studentbostäder. Därför känns det bra att Tomas Hansson, Kristdemokraternas kommunalråd i Huddinge, är tydlig med att fastän vi så sent som förra året invigde ett nytt höghus med studentlägenheter i Flemingsberg nu är beredda att gå vidare med nästa steg. Det finns bra mark alldeles intill campus som skulle kunna användas för studentlägenheter, både utmed Hälsovägen och i Flemingsbergsdalen.

24 augusti 2010

(S) och (V) attackerar privata tjänsteföretag i Huddinge

Nu börjar valrörelsen komma igång på allvar. Idag deltog jag som Kristdemokraternas representant i två valdebatter.

Den första hölls i Huddinge Folkets Hus och arrangerades av pensionärsföreningarna i Huddinge, den andra arrangerades av Synskadades Riksförbund och hölls i deras lokaler på Gotlandsgatan på Söder. Jag ska inte recensera mina egna insatser, det får andra göra, men jag hoppas förstås att det gick bra. I äldreomsorgsdebatten fokuserade jag på äldres rätt till valfrihet och självbestämmande och hur viktigt det är med en bra kontroll och uppföljning så att äldreomsorgen verkligen lever upp till de krav som vi har bestämt. I debatten hos de synskadade talade jag bland annat om fritt val av hjälpmedel och kundvalssystem inom färdtjänsten, men nämnde förstås också en del om Göran Hägglunds utspel om 10.000 nya jobb i offentlig sektor för personer med funktionsnedsättning.

I båda debatterna tyckte jag att Vänsterpartiet skiljde ut sig genom att utskillningslöst lova extra allt till alla. Vänsterpartiets representant fick efter några storstilade löften fick applåder från en del av åhörarna, men socialdemokraten Dag Larsson tog lite grann hål på de värsta populistballongerna genom att påpeka att det finns en ekonomisk verklighet också. Det är skönt när även Socialdemokraterna emellanåt är så ärliga.

Jag önskar att Marie Fors (S) hade gjort på samma sätt när Vänsterpartiets Dag Olausson lovade att Händige Fixaren om de får makten även ska putsa fönster hos de äldre. Istället instämde hon i löftet, som är olyckligt på så många plan. Dels, förstås, för att det kan kosta ganska mycket pengar. Fri tillgång till personal som putsar fönstren hos alla 70-plussare kan bli bra många timmars arbetstid! Men framför allt för att kommunen därigenom väldigt effektivt skulle slå undan benen på alla de små, privata företag som erbjuder fönsterputsningstjänster.

Idag kan äldre huddingebor som behöver hjälp med fönsterputsningen antingen få biståndsbedömd hjälp via kommunen och betalar då samma pris som kommunen, eller så kan de ordna det på egen hand från något av de många företag som erbjuder fönsterputsservice i vår kommun och få rabatt genom ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster (RUT-avdraget). Det var likadant på den tiden när Marie och Dag styrde i kommunen, fast utan RUT-avdrag, förstås.

Att de rödgröna vill rycka undan mattan för de privata tjänsteföretagen genom att avskaffa RUT-avdraget är känt sedan tidigare. Men att de dessutom vill knuffa till tjänsteföretagen genom illojal konkurrens med skattemedel är en nyhet. Tidigare har även (S) varit noga med att Händige Fixaren inte ska konkurrera ut privata företag, men den tiden är tydligen över... Jag får hoppas att de ställs till svars under företagardebatten i Huddinge nästa vecka.

23 augusti 2010

Jakten på förlorare

Idag påstår Ilija Batjlan (s) att "medelklassen är förlorare på vårdvalet" i en stor debattartikel i Svenska Dagbladet.

Jag måste erkänna att jag inte förstår varför Socialdemokraterna varje gång valfrihet kommer på tal måste ge sig ut på jakt efter "förlorare". Det tyder på en ganska vriden världsbild.

Om man inför ett vårdval där resurserna följer med patienterna är det till nytta för patienterna. Oavsett inkomst, klass, etnicitet eller andra sätt som man använder för att dela upp oss. Om resurserna följer med oss blir det nämligen vi som bestämmer vart de ska gå. Det gamla systemet, där resurserna fördelades tämligen godtyckligt, gynnade förvisso vissa vårdcentraler - men knappast patienterna!

Nästa steg ska bli att resurserna ska bli ännu bättre på att följa patienternas behov. Om en patient har ett större behov så ska alltså mera resurser följa med. Då blir fördelningen av resurser ännu mer rättvis.

Men vill man kan man naturligtvis även då utnämna någon till "förlorare", till exempel vårdcentraler som har väldigt många patienter med lättare åkommor. Må så vara. Det viktiga är att patienterna blir vinnare. Och det blir de när deras valfrihet ökar, för då får de lättare att välja en vårdcentral som passar deras behov - och vårdcentralerna tvingas vara kundorienterade och tillgängliga för att inte förlora patienter.

De enda som möjligen förlorar på det är regleringsälskande socialdemokrater...

Pensionärernas skatt sänks ännu mer!

Alliansen fortsätter att sänka skatten för pensionärerna. Nu aviserar de fyra partiledarna på DN Debatt ytterligare en skattesänkning för pensionärerna - utöver den som tidigare meddelats - på 2,5 miljarder kronor. Tillsammans med de redan genomförda skattesänkningarna innebär det att den som bara har garantipension kommer att få sänkt skatt med 7.070 kronor per år och en pensionär med 200.000 kr i pension 10.194 kr.

Det är pengar som gör skillnad. Ställ det gärna mot de skattesänkningar för pensionärer som Socialdemokraterna genomförde under sina senaste tolv år vid makten. Fick pensionärerna någon sänkt skatt? Nä, skulle inte tro det. Eller jämför det med Vänsterpartiets löfte om att skillnaden mellan skatten för löntagare och pensionärer ska åtgärdas genom att man höjer skatten för löntagarna. Hjälper det pensionärerna? Nä, skulle inte tro det.

En ansvarsfull regering, som har ordning och reda i ekonomin och ett fokus på att människor ska gå från bidrag till arbete, gynnar däremot även pensionärerna.

22 augusti 2010

Spårväg City testad

Idag provåkte jag Spårväg City på väg hem från kyrkan. Svart med guldränder, som jag önskade i SL:s omröstning, och utan allt det buller och skakande som hör bussresor till, ja, spårvagnen var precis det lyft som jag hoppats på. Enda problemet var att den var alldeles proppfull med folk. Delvis handlar det säkert om att folk är nyfikna på det nya tillskottet i Stockholms kollektivtrafik, delvis om att spårvagnsresan var gratis idag, delvis om att det var en av sommarens sista söndagar och många passade på att besöka Djurgården. Men jag tror att spårvagnarna kommer att ha många resenärer även framöver, så det är bäst att SL gör upp en plan för att införskaffa en hel del nya spårvagnar så att spårvagnstrafiken kan vara precis så tät som den behöver vara.

För er som ännu inte hunnit testa den nya spårvägen kan jag rekommendera Yimbys något skakiga video från invigningen.

21 augusti 2010

Valstugan i Huddinge C invigd


Intensiv dag idag. I Huddinge centrum, precis som på många andra håll, invigde Kristdemokraterna sin valstuga. Stig Nyman, landstingsråd och Kristdemokraternas toppnamn i landstingsvalet, var där och klippte bandet och höll ett litet tal, där han bland annat förutspådde en trippelvalseger för Kristdemokraterna och Alliansen (i riket, landstinget och Huddinge). Och egentligen är det väl inte så mycket som tyder på något annat, om man läser opinionsmätningarna? Sedan bjöds det på Champis och prinsesstårta och en hel del samtal med intresserade väljare.

Kom gärna förbi vår valstuga i Huddinge C. Vi har öppet måndag-fredag 11-18 och lördagar 11-15. Välkomna!

Överbeläggningar på Karolinska

"Sjuka avvisas från Karolinska" är den braskande rubriken i Svenska Dagbladet idag. Problemet som beskrivs handlar om sommarneddragningar framför allt på onkologen på Karolinska Solna, som gjort att en del patienter tvingats vända sig till öppenvården istället eller skickats hem tidigare än planerat, samt att man igår hade hela 28 satellitpatienter.

Sommarneddragningarna handlar om hur man använder personalen och jag antar att den utgått från en behovsbedömning som gjorts i sjukhusledningen. Men det är förstås inte hållbart med ett sommaröppethållande som ger sådana konsekvenser. Visst förstår jag att vårdpersonalen vill ha ledigt på sommaren, men först och främst måste sjukhuset se till att uppfylla sin uppgift: att ge vård till dem som behöver det. Jag har inte kontrollerat vad som står i landstingets avtal med sjukhuset, men jag utgår ifrån att det inte finns något undantag för sommarmånaderna... När det var svårt att få sommarpersonal inom pendeltrafiken fick vi som valde att jobba en ordentlig bonus, för tågen måste faktiskt gå. På samma sätt - eller något helt annat sätt! - måste sjukhusledningen på Karolinska kunna få det hela att fungera smidigt hela året.

Sedan kopplas Karolinska sjukhusets sommarproblem samman med bristen på vårdplatser i Stockholms län. Det är ju egentligen en annan problematik, men det är helt klart så att det behövs fler vårdplatser. Vi kristdemokrater gör bedömningen att det behövs ungefär 400 nya platser de kommande åren. Somliga partier har väldigt tydliga ståndpunkter kring exakt var de här platserna ska byggas och om vad som ska vara i privat respektive landstingsregi. För mig är det mindre viktiga detaljfrågor. Huvudsaken är att de nya vårdplatser som behövs kommer till stånd - och att de vårdplatser som finns används på ett bra och effektivt sätt.

För där ligger faktiskt en viktig del i dagens vårdplatsproblematik. Karolinska universitsjukhuset i Solna är utspritt på ett antal mer eller mindre separata byggnader över ett stort område. Från ena änden till den andra är det en kilometerlång vandring. Det betyder att om onkologin tillfälligt har ett utökat platsbehov är det svårt att parera genom att ta platser från en annan avdelning som har luckor. Och flerbäddsrummen gör att bäddar står tomma för att någon bär på en smittsam sjukdom eller av annat skäl inte kan dela rum, eller för att män och kvinnor inte ska behöva dela rum. Det kan alltså råda platsbrist samtidigt som det finns tomma platser på sjukhuset.

Med Nya Karolinska Solna (NKS) kommer den problematiken i stort sett försvinna, i och med att man har en mycket mer sammanhållen lösning, med enkelrum för patienterna och flexibla lösningar för vården i dessa rum. Därigenom kommer man att få ett mycket mer effektivt användande av vårdplatserna - plus att patienternas personlig integritet skyddas mycket bättre och spridningen av olika smittor minskar, inte minst genom att alla patienter får en egen toalett. När en del framställer som NKS som ett problem vill jag därför framhålla att det nya sjukhuset snarare bär en viktig del i lösningen på vårdplatsproblemet.

Dagen då spårvagnen kom tillbaka till Stockholm

Den 21 augusti 2010 har alla förutsättningar att bli en intensiv och spännande dag. Mycket händer, men det viktigaste är nog invigningen av den första etappen av Spårväg City, den nya spårvagnslinjen genom centrala Stockholm. Den första etappen går från Waldemarsudde på Djurgården till Sergels torg.

Spårvagnarna i centrala Stockholm försvann i och med omläggningen till högertrafik. Idag kommer de tillbaka på allvar. En välkommen återkomst, om man lyssnar på stockholmarna. Svenska Dagbladet försöker (åtminstone i pappersupplagan) frammana någon slags 47:an-nostalgi, men det är dömt att misslyckas. Vem vill ha de trånga, bullriga och ineffektiva bussarna när man kan få en modern, smidig, attraktiv spårvagn? Inte jag, i alla fall.

När trafiken idag kommer igång på Spårväg City är det med lånta spårvagnar. När de nya vagnarna levereras om några månader kommer det bli ännu ett lyft. Och ännu bättre blir det förstås när spårvägen är utbyggd hela vägen från Lindhagen till Ropsten (och sammankopplad med Lidingöbanan). Och när 4:an blivit konverterad till spårvagn, och Karolinska och Norra stationsområdet fått en ny spårväg. Och Tvärbanan har kopplats samman med Saltsjöbanan i öster och förlängts till Kista/Häggvik respektive Solna station i andra änden. Det är roligt att se i Dagens Nyheter idag att även Moderaterna numera ser en förlängning av Tvärbanan från Slussen till Norrmalmstorg som en realistisk framtidslösning, och att de är med på en tidigareläggning av byggstarten för Spårväg Syd till 2014. Vi kristdemokrater kan vara nöjda med att vi steg för steg kan se hur våra idéer och visioner närmar sig förverkligande!

Spårväg är en viktig del av framtidens kollektivtrafik i Stockholm. Invigningen av Spårväg City idag är ett viktigt steg!

20 augusti 2010

Trevligt i Stortorpsparken

Idag arrangerade PRO- och SPF-föreningarna i Skogås och Trångsund Äldredagen i Stortorpsparken. Som vanligt ett väldigt trevligt arrangemang, med både professionella uppträdanden och lokala körer och linedansare som fick visa sina talanger, och förstås fika, varmkorv, lotterier och annat som hör till, och förstås gott om tid att gå runt och prata med gamla och nya vänner och njuta av det civila samhället i aktion. Äldredagen är också ett bra exempel på samarbete mellan äldreomsorgen och frivilligorganisationerna, för många äldre hade skjutsats till evenemanget från kommunens seniorcentra i Skogås och Trångsund. Sånt gillar jag.

19 augusti 2010

Mitt soundtrack till valrörelsen

Klockan är strax nio på kvällen den 19 augusti. Det är mindre än en månad tills vallokalerna stänger. Jag kan se att vi har gjort ett bra jobb både i kommun och landsting och på riksnivå, men nu kommer väljarnas dom. En månad kvar att berätta vad vi vi gjort och vad vi vill och vad vi kommer att göra. Det kommer att bli en lång och tät och spännande valrörelse - och den förtjänar förstås ett riktigt bra soundtrack. Därför har jag satt ihop min egen "officiella" Spotify-lista som jag vill dela med alla er andra Spotify-användare. Kan Göran Hägglund så kan väl jag?

18 augusti 2010

Intressanta besök i Haninges äldreomsorg

Idag har jag varit ute på en liten kampanjturné på Södertörn. Första nedslaget var på den stora gågatan i Södertälje, där jag fick en hel del goda samtal om framför allt familjepolitik och äldrefrågor. Avslutningen var i Hallunda Centrum, där det också var god stämning och många förbipasserande som sympatiserade med Kristdemokraterna och inte minst vår familjepolitik.

Dessemellan hann jag med ett par intressanta studiebesök på "träffpunkter" för äldre i Haninge, Djurgårdsplan i Vendelsö och Tallhöjden i Handen (öppen dagverksamhet, motsvarar seniorcentrum i Huddinge), lyssnade på erfarenheter från anhörigvården (inte minst angående anhöriganställningar), träffade Väntjänsten, besökte biståndsbedömda dagverksamheter och pratade med trygghetslarmhandläggarna. Just de här verksamheterna är ju ganska små jämfört med äldreomsorgens stora verksamhetsområden, hemtjänst och vård- och omsorgsboende, och de är kanske inte fullt lika hårt reglerade, vilket gör att det finns ett ganska stort utrymme för lokala lösningar. Därför är det väldigt spännande att se hur man har löst problemen i en grannkommun. Inte minst den öppna träffpunktsverksamheten är ett område där vi kan vinna mycket på att kika på de bra idéerna i andra kommuner, men ibland har det till och med varit svårt att få goda idéer att gå från ett seniorcentrum till ett annat inom kommunen.

Just nu pågår ett arbete för att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och olika frivilligorganisationer utveckla den öppna dagverksamheten i Huddinge. Erfarenheter från det framgångsrika arbetet i Haninge kan helt klart bidra i den processen.

Ett lejon tänker "mat" när den ser en zebra

Nu har Thomas Östros och de rödgröna insett att de gjort ett taktiskt misstag gällande fastighetsskatten. Väldigt många väljare har upptäckt att det förslag de fört fram skulle inte bara innebära höjd fastighetsavgift för drygt 20.000 familjer nästa år utan också att ytterligare 20.000 familjer drabbas året därpå, och så vidare. Därför slänger man så här i valrörelsens inledning fram ett nytt löfte om att inte fler ska drabbas av den rödgröna fastighetsskatten.

Men, ärligt talat, vem vågar lita på det löftet? Det var ju precis samma sak med den statliga inkomstskatten, som bara skulle drabba höginkomsttagarna. Efter några år av socialdemokratiskt styre hamnade även spärrvakter över brytpunkten om de tog något övertidspass per månad. Då införde man istället värnskatten för att visa att man ville beskatta höginkomsttagare högre än andra...

Ett lejon kommer alltid att tänka "mat" när den ser en zebra. De rödgröna kommer alltid att tänka "skatteintäkter" när de ser villor och radhus. De kanske inte säger det i valrörelsen, men de kommer att agera som de alltid har gjort förut.

Ställ mot det Kristdemokraternas förslag om slopad fastighetstaxering. Vi vill ge verklig trygghet till de boende - inga plötsliga taxeringsvärdeshöjningar ska kunna tvinga folk från hus och hem.

SvD SvD DN AB

Överraskande stark film

Idag presenterade Kristdemokraterna sin nya reklamfilm, som ska gå i TV4. Jag måste erkänna att jag inte hade speciellt höga förväntningar. TV-mediet ställer helt andra krav på kommunikationen än de medier de svenska partierna har mest erfarenheter av, det kostar en hel del pengar att producera en proffsig reklamfilm och tidigare kristdemokratiska försök har inte varit speciellt imponerande, om man säger så. Därför blev jag väldigt glad när jag såg filmen på Dagens Medias hemsida. Den här gången har man vågat ta ut svängarna, musiken är både välkänd (Mbube, Wimoweh, The Lion Sleeps Tonight) och suggestiv och bilderna skapar känslor, det TV-reklam gör allra bäst. Djungeltemat från affischerna är ännu tydligare här och Kristdemokraternas kamp för ett mänskligare samhälle får en tydlig och brutal kontrast inte bara i djurriket utan också i dagens Sverige. Vi representerar visionen om en annan värld, och det kommunicerar filmen på ett starkt sätt.

16 augusti 2010

Nya äldreboendesatsningar

Vår satsning på nya äldreomsorgsplatser i Huddinge fortsätter. Idag klubbade äldreomsorgsnämnden två nya ombyggnationer, som ger 22 respektive 12 nya bostäder.

Den första har en lite dyster förhistoria. När man byggde ut Björnkulla äldreboende upptäcktes en del fuktskador. En närmare analys resulterade i insikten att det var lika bra att bygga om äldreboendets gamla delar från grunden. Samtidigt kan vi då se till så att alla rum lever upp till modern äldreboendestandard och bygga till med en extra våning, så att det svensk-finska äldreboendet får sammanlagt 71 platser. 71 väldigt trevliga platser, kan jag tillägga, med ett attraktivt nytt tillagningskök och en fräsch finsk bastu.

Den andra är i A-huset på Stortorps äldrecentrum i Trångsund, i en del av bottenplanet där det idag finns en gammal brombassäng, lokaler för hårvård, fotvård och tandläkare och en mestadels oanvänd och onödigt stor entréyta. Hår-, fot- och tandvården flyttar till grannhuset (fantasifullt kallad "B-huset"). De 12 nya platserna bildar tillsammans med fem befintliga bostäder två nya avdelningar.

Huddinge växer hela tiden och kommunens äldre blir fler och fler. De 34 nya bostäderna kommer att komma väl till pass. Jag är väldigt stolt över det intensiva arbete vi gör för att tillgodose dagens och framtidens behov av äldreboendeplatser.

Jeeves vs Rut?

"Butler" i kollektivtrafiken är det senaste DN Debatt-utspelet från Ilija Batjlan och Carin Jämtin, Socialdemokraternas toppnamn i landstinget och Stockholms stad. "Mot våra kollektiva vardagstjänster står den nuvarande majoritetens enskilda städtjänster. Där de borgerliga vill subventionera vissa hemtjänster för dem som har råd vill vi ha vardagstjänster både för dem som dricker latte och för dem som serverar latte," säger de båda s-politikerna.

Frågan man måste ställa sig är vem som ska betala. För tio år sedan, under dotcomyrans mest extrema excesser, dök det upp olika företag som ville erbjuda den typen av tjänster, men det blev inte billigt och väldigt få ens bland dem som hade råd valde att lägga sina pengar på den typen av tjänster.

Nu säger Socialdemokraterna att tjänsterna ska användas både av dem som dricker latte och för dem som serverar latte, vilket jag under protest förmodar är ett sätt att säga hög- respektive låginkomsttagare. Valet av mjölk i kaffet borde snarare röra sig om en smakmarkör än en klassmarkör, kan jag tycka, men vad vet jag - jag dricker ju inte kaffe överhuvudtaget.

Om vi antar att det Batjlan och Jämtin säger är att tjänsterna ska vara prissatta så att de kan användas av även av dem som lever på en mycket låg lön, behöver någon form av subvention ges, för det är som bekant inte billigt att anställa folk om man ska betala alla de skatter, avgifter och försäkringar som hör till och tjänster av den här typen är väldigt personalintensiva. Alliansen har löst det genom att införa RUT, skatteavdrag för hushållsnära tjänster, som gör det möjligt att anlita till exempel städhjälp även för den som har ganska låga inkomster. Men Socialdemokraterna kämpar för att avskaffa RUT-avdraget, det är ett av deras tydligaste vallöften, så där får man ingen hjälp vid finansieringen av butlertjänsterna. Kvar finns, som jag ser det, möjligheten att ge direkta subventioner till företagen eller de som anlitar företagen. Men det känns tveksamt. Får man ens göra så enligt Kommunallagen? Det handlar ju helt klart om gynnande av enskild, och det är ju egentligen inte tillåtet!

Eller så är Batjlans och Jämtins tal om tjänster för både hög- och låginkomsttagare bara just prat. Kanske handlar det bara om att man vill hyra ut mer lokaler på tunnelbane- och pendeltågsstationer till tjänsteföretag av olika slag? Och, ja, varför inte? Det finns ju redan idag kemtvättar och klackbarer på många stationer och naturligtvis skulle det vara alldeles utmärkt om dessa kompletterades med fler tjänster för oss som reser kollektivt. I kombination med RUT-avdraget skulle det kanske fungera bättre än det gjorde för tio år sedan, och det är bra om SL:s lokaler används så effektivt som möjligt, så att SL får in mer pengar som i sin tur kan användas till att bygga ut kollektivtrafiken och höja kvaliteten. Däremot bör inte SL eller landstinget satsa resurser på att subventionera butlertjänster, vilket är vad man kan befara är tanken bakom Batjlans och Jämtins artikel.

Läs även: Conny Brännberg

15 augusti 2010

"Den verkliga skattechocken"...

... så beskriver Svenska Dagbladets Göran Eriksson (på nyhetsanalysplats) Mona Sahlins senaste utspel. Och visst är det en chock när Socialdemokraterna nu plötsligt gör sänkt skatt till sitt viktigaste vallöfte. Visserligen bara för pensionärer, men ändå något av ett paradigmskifte. I ett land där partier gång efter annan vunnit val på att lova höjda eller bibehållna skatter har kanske vinden vänt och folk börjat inse att det är större trygghet att pengarna i den egna plånboken än i statens skattkista? Jag tyckte mig känna det i folkomröstningskampanjen om kommundelning i Huddinge häromåret, då väldigt många frågor kom att handla just om hur vi skulle kunna få ner skatten. Sedan kan förstås vän av ordning påpeka att den "pensionärsskatt" som Mona Sahlin hela tiden tjatar om faktiskt inte finns, men det är en annan fråga...

Dessutom kan man ju snabbt konstatera att vad Socialdemokraterna ger i sänkta skatter med ena handen kommer de med all sannolikhet att ta igen med den andra. Fastighetsavgiften ska dra in mer pengar, liksom koldioxidskatten, arbetsgivaravgiften för unga ska höjas och den skadliga förmögenhetsskatten återinföras, det har man redan lovat, och det är nog bara toppen på isberget. Vi får hoppas att väljarna genomskådar de rödgrönas löftesfyrverkeri och inser att det är Alliansens ansvarsfulla linje som leder till långsiktigt välstånd och mer pengar i plånboken på riktigt.

Läs även: Den hälsosamme ekonomisten, Martin Andreasson

14 augusti 2010

LO och konsten att sätta partiets bästa före medlemmarnas...

Häromdagen publicerades Carl B Hamiltons rapport om LO:s stöd till Socialdemokraterna. Han konstaterar att stödet förmodligen är lägre än i valet 2006 - men minst 630 miljoner kronor. Vilket förstås är en hisnande summa. Speciellt som en stor del av LO:s medlemmar inte alls stöder Socialdemokraterna, och inte så få faktiskt väljer att stödja Socialdemokraternas motståndare. Ja, det är till och med så att den som är med i LO och ett annat parti än Socialdemokraterna betalar mer till Socialdemokraterna än det parti de faktiskt är medlemmar i, konstaterar Erik Sjöstedt. Svenska Dagbladet konstaterar i en insiktsfull ledare idag att LO sätter partiets bästa före de egna medlemmarnas.

Själv har jag valt att inte gå med i LO fastän jag haft ett LO-jobb eftersom jag inte kunde - inte kan! - tänka mig att stödja ett parti som går emot allt som jag tror på, men på många arbetsplatser skulle man riskera sin anställningstrygghet om man utmanade facket på det sättet - jag har till och med talat med en (socialdemokratisk) facklig ombudsman som tyckte att det var alldeles självklart att det skulle fungera just så. Så talar makten.

Men borde man inte som borgerlig sympatisör vara med i LO för att påverka inifrån? undrar kanske någon. Låter som en god tanke, men så fungerar inte konstruktionen. Om det upptäcks att till exempel en ledamot i en avdelningsstyrelse i Kommunal är aktiv i ett alliansparti förlorar han eller hon normalt sett sina uppdrag, och eftersom kongresser och förbundsledning i LO och dess olika medlemsförbund inte väljs direkt av medlemmarna utan indirekt i flera steg sorteras alla politiskt avvikande element systematiskt bort längs vägen, något som Simon Rundqvist skriver om.

Men problemet med LO:s inblandning i politiken är inte bara att man väljer att företräda en begränsad del av de egna medlemmarna, utan också hur man väljer att företräda dem. När LO presenterade sin kampanj var det många med mig som blev chockade över att man valt att helt satsa på "negative campaigning" och smutskastning. Något som säkert väcker anklang i vissa grupper, men knappast bidrar till att vi får en renare valrörelse... Peter Soilander skriver klokt om det.

12 augusti 2010

Overklighetens folk...

Göran Hägglund lyckades som bekant reta upp tyckareliten när han förra året började tala om "verklighetens folk". Men idag visar Dan Kihlström och Irene Oskarsson med sin debattartikel i Aftonbladet, "Medeltidsveckan är också kultur", att vi kristdemokrater dessutom är overklighetens folk...

Som hängiven fantasyläsare och historieentusiast kan jag inte bli annat än glad över det. Fantasy, rollspel, lajv - jag inser att det ligger en bra bit utanför finkulturens ramar, men i mina ögon är det viktig och värdefull kultur. Jag inser samtidigt att jag inte är alldeles opartisk i det här avseendet, eftersom jag översatt fantasyromaner (osannolikt men sant), skrivit en C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap om rollspel och unga mäns könsidentitetsarbete (kanske ännu mer osannolikt?) och var en av grundarna till det illustra sällskapet Farsta Gymnasiums Science Fiction och Fantasy Förening, a.k.a FGSFFF, a.k.a. kulturföreningen F, numera saligen avsomnad men en gång i tiden förstås den mest spännande kulturföreningen i Farsta med omnejd :-).

Den kultur som Kihlström och Oskarsson skriver om - lajvarnas och dataspelarnas kultur - må bygga på fantasier, men det är också i högsta grad kultur för verklighetens folk. Varje gång man frågar en större grupp människor vilken som är deras favoritbok brukar det vara J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen - eller Ringarnas herre, som trilogin heter i nyöversättning - som toppar listan. Om jag inte missminner mig svarade självaste statsministern just "Sagan om ringen" när någon intervjuare frågade. Själv svarade jag nyligen "Neil Gaimans American Gods" i en intervju. För när man dyker ner på allvar i fantasykulturen upptäcker man att det finns väldigt mycket bra att hitta där. Salut till Kihlström och Oskarsson som uppmärksammar det.

Läs även: Adam Zwejman, Dan Kihlström

Bra med ja till ungdomsdomstolar

Folkpartiet vill införa speciella ungdomsdomstolar med extra snabba handläggningstider. Ett bra förslag. Vi kristdemokrater har drivit just den frågan i flera år, så nu är det i alla fall två partier som står bakom förslaget. Det duger inte att fortsätta som nu utan unga som begår brott måste snabbt få en tydlig signal från samhället.

Läs även: Erik Sjöstedt, Mattias Grängzell

SvD DN AB Dagen

11 augusti 2010

En valaffisch gör inget valresultat men...

Valaffischerna avgör inte valet, men om ett mål med dem är att skapa en snackis och få uppmärksamhet i media tycker jag att vi kristdemokrater har all anledning att känna oss nöjda, till exempel med Sveriges Radios bevakning, Resumés artikel där vår kommunikationschef Cina Gerdin intervjuas och Svenska Dagbladets artikel om parodier på nätet. Gör-det-själv-sidan där Göran Hägglund till exempel kan stirra på en glad flodhäst eller Kim Jong Il är också rätt så trevlig. Flodhästar ska man kanske helst undvika, men fler borde ha ögonen på Nordkorea och de övriga galna kommunistdiktaturer som fortfarande finns kvar...

10 augusti 2010

Vi satsar på fräschare mat

Allt fler kommuner lägger ned tillagningsköken inom skolan och äldreomsorgen för att göra om dem till så kallade mottagningskök, berättar Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart på DN Debatt idag. Kanske är vi lite motvals i Huddinge, men under mina fyra år som äldreomsorgsnämndens ordförande har vi gjort precis tvärtom. Vi har planerat för nya tillagningskök och renoverat gamla på våra äldreboenden för att vi ska kunna erbjuda fräsch, nylagad och näringsrik mat till de boende - och med en helt annan flexibilitet och möjlighet till individuell anpassning än om maten hade lagats någon annanstans. Vi har dessutom KRAV-certifierat alla våra kök och därmed lovat att inom vissa stora produktgrupper använder vi bara ekologiska produkter.

Maten är en otroligt viktig del av vårt liv, och den blir inte mindre viktig för den som är äldre. Undernäring ett utbrett problem, men mat handlar inte bara om att tillfredsställa fysiska behov utan också om att ge upplevelser och social gemenskap. Att kunna laga sin egen mat eller åtminstone vara med i matlagningen upplever många som otroligt givande och vem känner inte glädje över dofterna från god mat som tillagas? Tyvärr har det visat sig vara komplicerat med nuvarande lagstiftning och, kanske inte minst, tillämpning av lagstiftningen att ge den möjligheten. Precis som debattartikelförfattarna skriver behöver vi förändra hygienkontrollen så att de största insatserna sätts in där riskerna är störst. Att kontrollera förskolekök och ideella föreningars serveringar kan inte ha samma prioritet som de stora matproducenterna, och man bör inte ställa upp krav som kraftigt minskar brukarnas möjlighet till delaktighet i matlagningen.

Jag vill fortsätta att jobba för en attraktivare och naturligare mat i min kommun, både för de äldsta och för barnen och ungdomarna (där Huddinge också är ett föredöme, inte minst den flerfaldigt prisbelönta Annerstaskolan i Flemingsberg). Inom äldreomsorgen behöver vi satsa på en ökad valfrihet på våra äldreboenden, men också på alternativ till matlådor i hemtjänsten. Men jag tar också med mig erfarenheterna från Huddinge in i landstingspolitiken, där det onekligen finns en hel del att jobba med även på matområdet.

09 augusti 2010

Här byggs ett nytt äldreboende, del 2

Än så länge ser det kanske inte så trevligt ut, men det kommer att bli fint, det nya äldreboendet i Rosenhillsområdet i centrala Huddinge. Där det nu är en kal klippformation, tidigare täckt av skog, kommer en låg byggnad med 90 bostäder och ett fräscht tillagningskök att uppföras. Därmed är byggandet av två av de tre helt nya äldreboendena som planerats i kommunen i full gång. Bygget i Flemingsbergs centrum har jag bloggat om tidigare, och från det planerade äldreboendet i Vårby gård har jag nu fått klartecken att hyresavtalet är tecknat mellan byggherren Senectus AB och vårdföretaget Aleris som kommer att driva äldreboendet. Nu vill det bara till att väljarna ger oss i Alliansen förnyat mandat att leda Huddinge kommun, så att de äldre i kommunen faktiskt får möjlighet att välja att flytta till de nya, fräscha äldreboendena. Valfrihet är som bekant inte den rödgröna oppositionens paradgren, om man säger så...

07 augusti 2010

Till salu

Hur ser framtiden ut för de statligt ägda företagen? Den frågan är ett kärt stridsämne bland våra ledande politiker och nu har debatten blommat upp igen. Centern har tagit upp frågan om Vattenfalls framtid, något som för övrigt även Mats Odell (kd) diskuterade för några månader sedan. Moderaterna har angett ett belopp för hur mycket man tycker att det är lämpligt att sälja för, 100 miljarder kronor. Socialdemokraterna är förstås upprörda.

Om vi börjar med beloppet som Anders Borg nämnde så kan det tyckas som en enorm summa, men när man räknar lite grann så finner man snabbt att det motsvarar ungefär tvåtredjedelar av statens innehav i TeliaSonera och Nordea. Ett par strukturaffärer på börsen och man har med råge överskridit det. Skulle de dåliga tider för bolagsaffärer som rått under finanskrisen återkomma (till exempel till följd av en kollaps i Sydeuropa) finns det ingen anledning att sälja någonting. Staten ska göra goda affärer, det är utgångspunkten för försäljningar av statliga bolag. Att ange ett belopp för hur mycket man vill sälja för känns då fullständigt onödigt.

Däremot finns det anledning att diskutera vilka innehav som är att betrakta som strategiska och alltså ska behållas under överskådlig framtid och vilka som kan säljas ifall de ekonomiska förutsättningarna är de rätta. TeliaSonera och Nordea har redan diskuterats. Det finns egentligen ingen anledning för staten att äga stora poster i börsnoterade jättar på konkurrensutsatta marknader och det är förvånande att inställningen från Socialdemokraterna är så njugg till detta. En försäljning av SAS tycks de flesta däremot vara överens om, och vi är nog många som också är överens om att det var väldigt olyckligt att den svenska regeringen - där väl  Sahlin, Östros och Baylan alla var ministrar på den tiden? - stoppade försäljningsplanerna för många år sedan när både de danska och norska regeringarna ville sälja bolaget. Där förlorade nog de svenska skattebetalarna miljardbelopp!

Därutöver finns det en del helägda statliga bolag som gott kunde säljas om priset var det rätta. SBAB finns redan på statens försäljningslista och till exempel Lernia tycker jag borde göra det, inte minst med tanke på hur heta utbildningsföretag verkar vara bland investerarna. Om några år borde Apoteket AB kunna höra till kategorin också, och det går säkerligen att räkna upp ett antal andra exempel också. Staten ska reglera och övervaka konkurrensutsatta marknader, inte vara en kommersiell aktör på dem, det är en bra grundregel. Det finns ingen anledning att tro att staten skulle vara bättre på att driva bilfabriker än General Motors.

I andra fall kan det vara aktuellt att sälja delar av bolag. Precis som Sveaskog nu under Göran Perssons översyn sålt stora skogsinnehav som inte har bedömts vara av strategiskt värde, skulle Vattenfall utan vidare kunna sälja en hel del av sina tillgångar utanför landets gränser. Jag kan personligen inte se någon poäng i att Vattenfall riskerar sina svenska vattenkraftstillgångar genom att driva kärnkraftverk i Tyskland, något som visat sig vara risky business. Brunkolsinnehaven i Polen och Tyskland kan också diskuteras. Det är förstås frestande även för ledare för statliga företag att agera imperiebyggare i främmande land, men inte sällan är det faktiskt nyttigt för skomakaren att förbli vid sin läst (och kanske ännu nyttigare för oss som äger skomakarens verkstad...)

Även om Socialdemokraterna med stöd av - får vi förmoda - vänsterorienterade journalister envist använder begreppet "utförsäljningar" har staten definitivt inte reat ut sina tillgångar. När Ibrahim Baylan (s) försöker smutskasta regeringen och inte minst Mats Odell (kd) gör han det mot bättre vetande. Staten och de svenska skattebetalarna har tjänat enorma pengar på minskade ränteutgifter på grund av de lyckade försäljningarna av statliga bolag som Vin & Sprit och Vasakronan, långt mer än man tidigare fick in genom utdelningar från bolagen. Det finns ingen anledning att inte fortsätta med den framgångsrika politiken även under nästa mandatperiod. Om man nu inte egentligen är emot privat ägande och vill att staten ska äga produktionsmedlen, men det finns väl ingen som på fullt allvar är inne på den linjen efter kommunismens fall för mer än tjugo år sedan?

Läs även: Edvin Alam, Tokmoderaten

05 augusti 2010

"Spårvagnen ska bli det självklara"

För en kollektivtrafikentusiast som yours truly är det glädjande att läsa intervjun med Sten Nordin (m) i Svenska Dagbladet och kunna konstatera att spårvagnsentusiasmen numera är stor även i vårt stora grannparti. Moderaterna satte sig ju länge på tvären när vi kristdemokrater ville driva igenom en återkomst för spårvagnen i Stockholm, men har nu tvärvänt. Jag fick vid ett tillfälle frågan vad som skiljer Kristdemokraterna från Moderaterna när det gäller kollektivtrafiken. Mitt svar var enkelt: 5 år. Jag erkänner, det finns ingen matematisk precision i årtalsangivelsen, men det är tydligt att vi går före och driver på för en offensiv satsning på Stockholms kollektivtrafik, och i den satsningen är spårvagnen ett självklart inslag, såväl i city som i tvärtrafiken runt om staden, eftersom den kombinerar hög kapacitet med relativt låga kostnader.

04 augusti 2010

Rent vatten en rättighet

Jag läser Alf Svensson glödande argumentation i Aftonbladet för att rent vatten faktiskt är en mänsklig rättighet, och kan bara instämma. I vårt ibland alltför regnrika land tänker vi inte så ofta på vad vattenbrist kan innebära, och att få hålla till godo med vatten som inte är rent känns oss främmande. Jag kom för ett par dagar sedan hem från en vecka i en stuga i Småland där det förvisso finns ett fullt fungerande vattensystem som pumpar upp rent och fint vatten - men där jag, bortskämd som jag är, ändå väljer att dricka flaskvatten eftersom det är lite för mycket järn i kranvattnet, så det smakar inte så gott.

I stora delar av vår värld är situationen en helt annan. Vi tänker förstås i första hand på världens fattiga hörn, på Afrika och Mellanöstern och delar av Asien, men jag minns att även i östersjömetropolen St Petersburg varnades jag som turist till och med för att borsta tänderna i kranvattnet eftersom det innehöll någon slags parasit. Nu finns det förstås grader i helvetet och medan St Petersburgsborna klarar sig galant med flaskvatten eller genom att koka kranvattnet innan man använder det, är det många i vår värld som inte har den möjligheten, och miljoner människor, inte minst barn, som dör på grund av bristen på rent vatten.

Naturligtvis borde Sverige tydligare ha stött FN-resolutionen om rent vatten som en mänsklig rättighet, och självklart borde rent vatten vara en prioritering i svensk biståndspolitik, eftersom det är en sådan viktig faktor för att utrota sjukdomar som vi faktiskt skulle kunna råda bot på och därigenom minska fattigdom och mänskliga tragedier. En UNDP-rapport för ett par år sedan hävdade att varje krona som satsas på rent vatten och sanitet ger åtta kronor i avkastning. Visst kan man konstatera att det inte är FN-resolutioner som är lösningen, men de hjälper till för att hålla fokus riktat mot detta jätteproblem. Det är bara att beklaga att Andreas Carlgren (c) och Sveriges representation inte var tydlig när Sverige hade möjlighet att visa sitt ställningstagande i FN:s generalförsamling.

Dagen

02 augusti 2010

Långsiktighet vs politisk klåfingrighet

Så var man hemma i Skogås igen efter en vecka i en stuga på det småländska höglandet, utan dator och med usel mobiluppkoppling. Men med TV, tidningar och bil är man ju inte alldeles isolerad så jag har haft lite koll på vad som hänt i världen och till och med kunnat delta lite grann. Fast mest har jag ägnat mig åt att vila och umgås med familjen.

I lördags tog jag en tur till Öland, där jag lyssnade på Göran Hägglunds sommartal på Borgholms torg. Göran Hägglund talade om en hel del konkreta sakfrågor, förstås, som pensionärernas ekonomi och behovet av fler vårdplatser i sjukvården. Men minst lika viktig tycker jag att diskussionen om behovet av långsiktighet var. Tyvärr ägnar sig politiker och tjänstemän på alla nivåer i samhället alldeles för stor energi åt att detaljstyra och reglera sitt ansvarsområde, med hattighet och suboptimering som resultat. Bostadspolitiken är ett sådant område, och Mats Odell ska ha all heder för sitt arbete med att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar på bostadsmarknaden efter tidigare regeringars nyckfulla tillfälliga investeringsstöd för den ena eller andra lägenhetstypen som skapade mer kaos än bostäder, men det finns naturligtvis en mängd andra områden där långsiktighet är av största vikt. Färre klåfingriga politiker och fler kloka, kristdemokratiska gränsvakter är vad som behövs.

En annan viktig nyhet under den senaste veckan var slutrapporten från Delegationen för romska frågor, ledd av Maria Leissner. Jag har sedan jag kom hem för några timmar sedan endast hunnit ögna igenom lite grann av sammanfattningen i "Romers rätt - en strategi för romer i Sverige", men det jag har sett tycker jag verkar lovande. Delegationen förefaller ha vinnlagt sig om att faktiskt lyssna på dem som berörs, romerna själva, och utgå från deras problem snarare än majoritetssamhällets problem med romerna, som ju tyvärr fortfarande är en betydligt vanligare utgångspunkt. Viktigt är också insikten att det kommer att ta tid. Rom byggdes inte på en dag och diskrimineringen av romerna kommer inte att upphöra över en natt. Men på en generation, tjugo år, som rapporten talar om, borde vi väl kunna förändra situationen? Om vi lyckas komma åt den rasism mot romer - antiziganism är ordet som används i rapporten - som idag finns många håll i vårt samhälle.

Men tyvärr lär det inte vara långsiktighet och de stora frågorna som kommer att stå i fokus i debatten några längre stunder. Så fungerar inte medielogiken. Istället är det ständigt nya, klåfingriga detaljlösningar som premieras med medieexponering, livsluften för varje politisk framgångssaga. Jag såg för en stund sedan vår käre utbildningsminister Jan Björklund (fp) debattera skolk i betyget med en hätsk ung vänsterpartist som jag inte uppfattade namnet på. Jag måste erkänna att jag är skeptisk till skolk i betyget. Vi hade ju det systemet när jag gick i skolan och jag är tveksam till om det hade någon större effekt ens på närvaron - och än mindre på det grundläggande problemet, nämligen att alltför många elever lär sig allt för litet i skolan. De rödgrönas motförslag var dock inte bättre. 6.000 nya lärare låter förstås bra, men den som tror att svenska elevers bristande kunskaper beror på att vi har för få lärare per elev borde jämföra vår skola med övriga världen. Personaltätheten står definitivt inte i proportion till resultaten. Och jag är ganska säker på att en jämförelse mellan lärartäthet och skolk skulle ge samma resultat. Problemen för den svenska skolan beror inte på brist på personal.

Men huvudproblemet med att utlova 6.000 nya lärare är förstås att det faktiskt inte är staten som ska anställa dem, utan kommunala skolor och friskolor finansierade med kommunala medel. Vallöftet kommer därför med nödvändighet att leda till ökad statlig detaljstyrning av hur skolorna använder sina ekonomiska resurser - istället för att de skolledare som faktiskt känner till de lokala förhållandena och behoven ska få fatta de viktiga besluten. Gärna fler lärare, men låt besluten fattas lokalt, inte av någon klåfingrig rödgrön rikspolitiker!