30 april 2012

Kan vi lita på media?

Kan vi lita på media? Den frågan kommer som en självklar följd av den undersökning av journalisternas partisympatier som JMG, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, genomfört. (Jag höll på att säga "som ett brev på Posten", men som boende i södra Stockholm kändes den liknelsen lite antikverad - här har ju Posten inställningen att breven kommer när de kommer...)

Undersökningen visar att 40 procent av de tillfrågade journalisterna har Miljöpartiet som sitt favoritparti. Drygt 70 procent uppger något av de rödgröna partierna. Bland journalisterna på Sveriges Television och Sveriges Radio uppger mer än 50 procent att de sympatiserar med Miljöpartiet, medan inte en enda av journalisterna på Sveriges Television och TV4 sympatiserar med Kristdemokraterna.

Media och därmed även enskilda journalister har en nyckelroll i den moderna demokratin. Genom att bestämma vad som ska rapporteras och hur nyheterna ska presenteras kan journalisterna sätta agendan och påverka hur allmänheten uppfattar frågan. Dagens Samhälles granskning av medias rapportering av Carema-skandalen visar med all önskvärd tydlighet hur media kan styra samhällsutvecklingen.

Att det råder lite av en dubbel standard i medievärlden kan man också se när man betraktar hur Karin Hübinette respektive Gustav Fridolin behandlades. När Karins syster Hillevi Engström blev (moderat) minister sparkades hon direkt från Sveriges Televisions Aktuellt och Agenda. Hon har, mig veterligen, aldrig offentligt gett uttryck för några partipolitiska sympatier, men blev snabbt offrad. När Gustav Fridolin, en av Miljöpartiets mest synliga och stridbara politiker och numera partiledare, tog en liten paus från riksdagsarbetet fick han raskt ett jobb som reporter på TV4, bland annat i Kalla Fakta.

Handen på hjärtat, vem av de båda är det troligast har en politisk agenda i sitt journalistiska arbete?

Modellen med medias makt kan sägas fungera hyggligt om vi kan anta att media är sakliga och opartiska. Men kan man utifrån journalisternas partipolitiska sympatier förvänta sig att de nyheter vi får oss till livs verkligen är det? Jag känner inte den tilltron. Medias makt blir i det läget ett demokratiproblem.

Finns det då inga ljuspunkter i JMG:s undersökning? Jo, när det gäller populärpressen är faktiskt de partipolitiska sympatierna ganska jämt fördelade mellan blocken. Vi kan alltså förvänta oss att kändisskvaller och kakrecept är tämligen partipolitiskt neutrala...

25 april 2012

Invigning av nytt äldreboende i Vårby

Bandklippning
Idag var det dags för invigning av det nya äldreboendet i Vårby, Vårbacka Plaza. Fastighetsägaren Senectus och utföraren Aleris var båda mäkta stolta, och med all rätt! Det är ett fantastiskt fint och fräscht nytt äldreboende med utsikt mot Mälaren från alla rum och stora terrassliknande balkonger mot sjön på alla avdelningar. 

Inriktningen mot personer med rötter i Mellanöstern passar som handen i handsken i ett område som Vårby, vilket också bekräftades av ett par kvinnor från närbelägna Alby i Botkyrka som letade efter ett lämpligt boende åt en av sina släktingar. Vid fikat serverades såväl kanelbullar som baklava - en trevlig symbol!

Kanelbullar och baklava
Innan det var dags för bandklippning på den stora, inglasade gården talade Johan Röhss, styrelseledamot i Aleris och investeringsansvarig hos bolagets ägare Investor, varmt om Lagen om Valfrihetssystem och hur viktigt det är med långsiktighet när man driver äldreboenden. Om man inte ger riktigt bra vård kommer man nämligen inte få några nya kunder ifall kunderna själva får välja.

Även äldreomsorgsnämndens ordförande Eva Carlsson-Paulsén (M) talade som representant för kommunen. För även om vi varken äger fastigheten eller har lagt ut verksamheten på entreprenad är vi i kommunen förstås i högsta grad engagerade i det nya äldreboendet, som ingår som en del i den stora äldreboendeboom som vi drog igång under min tid som äldreomsorgsnämndens ordförande. Bara för ett par veckor sedan öppnade Björnkulla äldreboende i Flemingsberg sina nya avdelningar, som gör att det växer från 26 till 72 bostäder.

Utsikt över Mälaren från en balkong
Och så fort Västergården, det nya äldreboendet i Fullersta som för övrigt har samme arkitekt som Vårbacka Plaza, står klart i sommar ska ombyggnationen av B-huset på Stortorps Äldrecentrum sätta igång. Stortorp ligger för övrigt ännu mer sjönära än Vårbacka Plaza, men vid sjön Drevviken. Det byggdes dock under en annan epok, så man hade inte riktigt insett värdet av att alla faktiskt får sjöutsikt från sina rum. Utvecklingen går framåt!

24 april 2012

Kasinon och Kungens Kurva

Nog ser det ut som en tanke att samma dag som Mitt i Huddinge publicerar min insändare om att Kungens Kurva borde inspireras mer av Las Vegas går Kristdemokraterna ut med nyheten att man vill förändra den svenska spelmarknaden...

Fast skrapar man lite under ytan kan man konstatera att det Kristdemokraterna egentligen vill är att reglera den stora internetkasinoverksamhet som idag i praktiken är helt oreglerad, lokaliserad som den är till länder som inte ställer några krav. Istället ska verksamheten kunna bli legal, reglerad och svensk. När tekniken förändrar verkligheten måste lagstiftningen följa efter.

Däremot föreslås inga förändringar när det gäller fysisk kasinoverksamhet. Vi ska alltså inte förvänta oss några nya kasinon i Kungens Kurva - och det är inte heller vad jag är ute efter. Däremot finns det mycket annat som man kan inspireras av i Las Vegas. Precis som jag beskrev i ett blogginlägg häromveckan är Las Vegas idag väldigt mycket mer än kasinon. Där finns fantastiska hotell och restauranger, teatrar, konsertlokaler, muséer, nöjesfält, och förstås shopping - från outlet malls till extrem lyx. Las Vegas är en plats folk åker till för att ha roligt, inte nödvändigtvis för att spela.

Och det är en plats med spektakulär arkitektur. Det borde Kungens Kurva också vara.

Sedan jag skrev mitt blogginlägg har det hänt en hel del - vilket kanske visar vilken expansionskraft som finns i Kungens Kurva. På ett frukostmöte som Huddinge kommun och utvecklingsbolaget Arena Huddinge arrangerade i förra veckan berättade den internationella sportkedjan Decathlon och fastighetsägaren Fortin (som äger gallerian Bo:x i Kungens Kurva) om deras gemensamma planer på att förvandla stora delar av Bo:x till ett center för sporthandel och utveckla området mellan Bo:x och den intilliggande McDonald's-restaurangen  med spontanidrottsytor av olika slag och göra området mer promenadvänligt.

Och idag tog kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak Nordqvist (M) med flera första spadtaget för ett nytt köpcentrum mellan IKEA och Heron City. Vi har blivit utlovade att det blir en del nya kedjor som inte tidigare finns i Sverige som etablerar sig i det Ikano-ägda centret, men enligt Svenska Dagbladet så har avtal även tecknats med bland andra Clas Ohlson.

Det är kanske inte så överraskande att Huddinge är en av de mest populära kommunerna bland investerare... Även utan Casino Cosmopol.


22 april 2012

EU behöver genomgripande förändringar

Att Europa har problem är ingen hemlighet utan snarare en långdragen följetong. En lång rad europeiska länder har allvarliga ekonomiska problem, vilket också smittar av sig på övriga EU-länder och den gemensamma valutan. Men EU:s problem är betydligt större än budgetunderskott och skuldsättningsgrader, problem som man inte kommer till rätta med ens genom en ordentlig högkonjunktur eller budgetsanering i länderna i Sydeuropa.

Som kristdemokrat är jag i grunden positiv till den europeiska unionen och ett fördjupat samarbete över de alltmer föråldrade nationalstatsgränserna. Jag är stolt över arvet från hjältar som Konrad Adenauer, Robert Schumann och Alcide de Gasperi, som visade vägen ut ur den nationalistiska galenskap som ledde fram till Andra världskrigets förödelse, hjältar som lade grunden för det moderna Europas välstånd.

Men kristdemokratin är till sin natur etablissemangskritisk. När andra ivrar för de storslagna, kollektiva projekten, värnar Kristdemokraterna om de små, nära gemenskaperna. När andra ser staten som alla goda gåvors givare, hänvisar kristdemokrater misstroget till ofullkomlighetsprincipen och ser att politikens gränser måste bevaras. I spännvidden mellan universiella värden och de små, nära gemenskaperna vill vi bygga ett samhälle baserat på subsidiaritet, där nivåerna ovanför endast får makt utifrån sin förmåga att stödja nivåerna under och besluten fattas så nära den enskilda människans verklighet som möjligt.

Jag måste erkänna att när jag ser på dagens EU, ser jag någonting annat - kanske mer av Francois Mitterand än Konrad Adenauer, skulle man kunna säga. Byråkrati, imperiebyggande, fåfänga och social ingenjörskonst.

Igår rapporterade Sveriges Television om de misstankar om missbruk av EU-medel som riktas mot EU:s miljöbyrå i Köpenhamn. Bland annat kritiseras studieresor till Karibien och Medelhavet som inte bara var dyra utan dessutom ordnades av en organisation där Miljöbyråns chef samtidigt satt i styrelsen. Byrån hade även satsat motsvarande tre miljoner kronor på att smycka kontorets fasad med blommor. Vansinne, förstås, men samtidigt kan man konstatera att det som händer på miljöbyrån egentligen bara är peanuts i sammanhanget.

Idag innehöll Svenska Dagbladet en spännande artikel med titeln "EU-stödet är rikt på skräckexempel". I den tar Therese Larsson upp en rad exempel på hur enorma summor ur EU:s så kallade strukturfonder plöjts ner i vansinnesprojekt av olika slag. En lyxig marina på Madeira som kostade 450 miljoner kronor men tyvärr inte klarade den lokala väderleken. En avsaltningsanläggning i Spanien för 2,7 miljarder kronor - som aldrig startats eftersom man inte byggt vatten- och kraftledningar till den. Eller en ny storflygplats på Kreta för 27 miljarder kronor, som om Greklands stora problem vore bristen på flygplatser. Letar man så kan man hitta en hel del andra exempel, och jag är ganska så säker på att de strukturfonder som investerar i Sverige och Nordeuropa inte heller skulle komma skadelösa ur en sådan granskning, om än i lite mindre skala än i Sydeuropas fattigare delar.

Jordbruksstödet står tillsammans med regionalpolitiken för merparten av EU:s totala budget. Även om viktiga reformer har genomförts under de senaste 10-15 åren återstår fortfarande mycket att göra. Det är inte rimligt med ett system där det är viktigare för en jordbrukares ekonomiska framgång att vara duktig och kreativ när man fyller i bidragsansökningar än att vara skicklig i kärnverksamheten, att bedriva jordbruk.

Som exempel på den slöserikultur som finns inom EU framstår kanske ändå flyttcirkusen mellan Bryssel, Strasbourg och Luxemburg som det förnämsta exemplet. Sett till EU:s totala budget om cirka 140 miljarder euro per år blir kanske inte beloppen så svindlande, men sett till den nytta - eller rättare sagt totala frånvaro av nytta och högst påtagliga produktionsbortfall - som flyttandet medför, är cirkusen djupt upprörande och det är pinsamt att vissa medlemsstaters nationella egenintresse under så lång tid fått härja fritt i den här frågan. Men som Therese Larsson visat i en tidigare artikel i Svenska Dagbladet är detta långt ifrån det enda exemplet där det just är den politiska och administrativa apparaten som är själva problemet, med orimliga kostnader som följd.

År 2014 är det dags för en ny långtidsbudget för EU. Jag hoppas att den svenska regeringen och inte minst de svenska Kristdemokraterna i det sammanhanget ska vara en tydlig röst för genomgripande förändringar. Mindre pengar skulle vara bra för EU, både som organisation och som geografiskt område. Personligen kan jag tycka att en 30-procentig sänkning av totalbudgeten skulle kunna vara en lagom nivå för att åstadkomma ett genuint förändringstryck i Bryssel.

17 april 2012

Barnfattigdom - verkliga åtgärder mot verkliga problem

Barnfattigdom. Igår var det ett av huvudnumren under en lång kvälls fullmäktigesammanträde, ett svar på en motion som kom till under Håkan Juholts korta sejour som partiledare för Socialdemokraterna.

Barnfattigdom är ett högst verkligt problem. Vi kristdemokrater arbetar att motverka barnfattigdomen, till exempel genom att arbeta för ett höjt golv i föräldraförsäkringen och högre bostadsbidrag för barnfamiljer, åtgärder som verkligen hjälper. När barnfattigdomsdebatten istället handlar om avgifter i kulturskolan (som den igår) tycker jag att vi snarare förminskar de verkliga problemen.

KDU-ordföranden Aron Modig skriver i tidningen Dagen idag om hur viktigt stödet till familjerna är. Det är ingen tvekan om att barn som bara lever med en förälder också oftare drabbas av barnfattigdom.

Att utveckla familjerådgivning och annan support för föräldrar blir därför väldigt viktigt. Här i Huddinge har vi infört valfrihet inom familjerådgivningen, så att fler par ska kunna hitta vägledning som passar för just dem. Just idag invigs också Huddinges fjärde familjecentral, lokaliserad på Sjödalsbacken 1 i Huddinge C. I familjecentraler samarbetar öppen förskola, socialtjänstens kuratorer, barnhälsovård och barnmorskemottning för att sänka trösklarna och ge alla blivande föräldrar och småbarnsfamiljer det stöd de behöver. Sedan tidigare finns familjecentraler i Skogås, Vårby och Flemingsberg.

Sedan måste man konstatera att en nyckel till att minska barnfattigdomen förstås är att se till att folk får jobb. Ett starkt näringsliv är nyckeln till detta, utan det får vi bara fattigdom att fördela. Vill vi minska barnfattigdomen måste vi alltså göra det lättare för företagen att anställa. Vi måste också sänka tröskeln till arbetsmarknaden. Där tycker jag att det är värt att framhålla det framgångsrika arbete som Huddinge kommuns Arbete & Försörjning gör, men precis som Stefan Löfven säger har folk naturligtvis också själva ett ansvar att göra sig anställningsbara. Ett faktum som vi inte hörde någonting om från Socialdemokraterna i Huddinges kommunfullmäktige - som inte heller kunde se att arbetslösheten i Sverige påverkas av den gigantiska kris som i våg efter våg svept över världen de senaste fem åren. Själv tror jag inte att barnfattigdomen är behjälpt av att man sticker huvudet i sanden och vägrar se världen runt omkring en, men det är uppenbarligen en strategi som många socialdemokrater gärna tillgriper...

Bloggar: Christian Ottosson, Aron Modig.

14 april 2012

Vårkampanj i snöoväder

Idag fanns våren mer i almanackan än i luften. Så här såg det ut när Kristdemokraterna idag började vårkampanja i Huddinge C, som vi brukar göra vid den här tiden på året. Och, så att inga oklarheter råder, det är snö, blöt och tung, i luften också, inte bara på marken. Vi fick skippa bokbordet och delade bara ut flygblad på temat "Se barnen i tid". Förhoppningsvis är vädret mer hospitabelt nästa lördag!

12 april 2012

Regeringen satsar på bostadssektorn

Regeringen presenterade idag en rad förslag för att få fram nya bostäder. Ett viktigt mål, inte minst för oss i Stockholms län, där bostadsbyggandet under många år har varit alldeles för litet i förhållande till befolkningsökningen.

Sänkt fastighetsavgift från maximalt 1.400 kr till 1.200 kr per lägenhet i flerfamiljshus är kanske inte så dramatisk. Men det är helt klart ett steg i rätt riktning, och som jag bedömer saken bidrar sänkningen till att göra skattevillkoren mellan hyresrätter och villor lite mer rättvisa.

På kort sikt tror jag att de förbättrade villkoren och ökade möjligheterna till andrahandsuthyrning av bostadsrätter kommer att generera ett större tillskott till Stockholms bostadsmarknad. Lägenheter som av olika skäl står tomma är nog inte ovanliga och bidrar till bostadsbristen i staden. Jag har själv vänner som varit tvungna att lämna den bostadsrätt de hyrde i andra hand därför att bostadsrättsföreningen sade nej till en förlängning. Nu kan den och många andra lägenheter komma ut på bostadsmarknaden. Att det dessutom blir mer ekonomiskt fördelaktigt att hyra ut sin lägenhet kommer att ge ett ytterligare tillskott.

De reformer som regeringen presenterade idag och som arbetats fram av bostadsminister Stefan Attefall (KD) är inte hela lösningen på problemen med bristen på bostäder. Men de är viktiga steg på vägen, och jag hoppas att fastighetsbolag och byggherrar också ser det och vågar sätta spaden i jorden för nya byggprojekt.

DN, DN, SvD

10 april 2012

Kristdemokraterna under attack

När jag kom till kommunhuset i Huddinge i morse möttes jag av en bedrövlig syn. Rutorna var sönderslagna, väggar, dörrar och anslagstavlor nedklottrade. Kommunens informationschef berättade för mig att det var Kristdemokraterna som var målet för attacken. Även om det inte fanns något i själva klottret som indikerade det, vad jag kunde se, så hade det funnits ett brev av något slag där förövarna uttryckte sitt hat mot Kristdemokraterna.

Senare fick jag reda på att även Botkyrkas kommunhus i Tumba under natten utsatts för ett liknande attentat.

Ett brott av detta slag är mer än simpel vandalism. Det är ett övergrepp mot själva fundamentet i det svenska samhället, vår demokrati. På sätt och vis är jag kanske glad att det är just vi kristdemokrater som lyckas reta upp vårt samhälles mörkermän och sabotörer. Vi ska vara en nagel i ögat på dem som vill förtrycka människor och med våld och terror försöker få sin vilja igenom.

Som ordförande för Kristdemokratena i Stockholms län kan jag försäkra att jag inte kommer att tystna eller bli mer försiktig på grund av det hat som demokratins motståndare, må de vara på höger- eller vänsterkanten, visar mot oss. Tvärtom. Kristdemokraternas ideal behövs som en fyrbåk mot hatets och våldets ideologier och mot alla dem som vill förtrycka vanligt folk och tvinga dem till tystnad.

09 april 2012

Kungens Kurva, Las Vegas

På väg hem från familjens påskfirande i Småland passade jag på att stanna till i Kungens Kurva. Oftast när jag besöker detta norra Europas största handelsområde brukar jag ta bilen från ett handelskomplex till nästa. Idag gjorde jag tvärtom. Jag ställde bilen i Heron Citys parkeringsgarage och gav mig ut på en promenad i området.

I lördags, på påskafton, publicerade Dagens Nyheter en debattartikel om Spårväg Syd som jag skrivit tillsammans med tre partikamrater. Huvudidén med artikeln var att slå ett slag för planerna på en ny spårväg som ska förbinda Kungens Kurva-Skärholmen med två andra tillväxtområden i södra Stockholm, området runt universiteten och sjukhuset i Flemingsberg och mässområdet i Älvsjö. Men samtidigt slog vi fast att vi ser förutsättningar för mer än 20.000 nya bostäder utmed spårvägens sträckning - bostäder som i stor utsträckning kräver förbättrad kollektivtrafik för att komma till stånd. Kungens Kurva är ett av de områden där bättre kollektivtrafik skulle skapa nya förutsättningar för bostäder.

Samtidigt ska man vara tydlig med att Kungens Kurvas styrka aldrig kommer att vara tillgången till bostäder. Kungens Kurva-Skärholmens unika försäljningsargument är områdets position som norra Europas största handelsområde. Det är en position som vi måste bygga vidare på. De som säger att storleken inte har någon betydelse har fel. Åtminstone när det gäller handel. Bigger is better.

Shopping är idag inte bara eller ens i första hand en nyttofunktion utan är en del av upplevelseindustrin och människors självförverkligandeprojekt. Kungens Kurva måste vara en del av detta. Besökarna ska komma från hela Stockholms-området och Mälardalsregionen. När turister funderar på vilken europeisk storstad de ska besöka bör Kungens Kurva vara ett argument för att åka just till Stockholm. Kanske inte som skäl nummer ett, men som ett tillägg "... och så vill jag besöka Kungens Kurva".

För att nå dit måste Kungens Kurva utvecklas. Inte bara vad gäller storlek utan också vad gäller kvalitet. Idag finns världens största eller möjligtvis näst största Ikea-varuhus i området, dessutom arkitektoniskt inspirerat av Frank Lloyd Wrights skapelse Guggenheim-museet i New York. Heron City är Nordens största biografanläggning. Ett stort spahotell planeras. Det är bra, men Kungens Kurva behöver mer sådant. Vi borde tänka Las Vegas snarare än Barkarby eller Arninge när vi planerar framtidens Kungens Kurva.

Las Vegas byggdes i öknen utifrån en styrka: här var spel om pengar tillåtet. Och kasinoverksamheten är fortfarande en hörnsten i staden. Men dagens kasinon är så mycket mer än roulettebord och enarmade banditer. De är hotellkomplex med nöjesfält, shoppingcentran, museer, högklassiga restauranger, teatrar och konsertlokaler, kongressanläggningar och mycket, mycket mer. Inte minst finns här utrymme för spektakulära och galna arkitektoniska infall. Idag kan man roa sig kungligt i Las Vegas utan att spela bort en enda cent.

Även i Kungens Kurva finns det utrymme för spektakulär arkitektur. Medan Stockholms innerstad måste värna om sin skyline och sina historiska miljöer känner Kungens Kurva inga sådana begränsningar. Vill någon bygga en skyskrapa, ett Eiffeltorn eller en pyramid - låt dem! Framtidens Kungens Kurva är inte grå plåtlador utslängda på en gigantisk parkeringsplats, men inte heller en imitation av förra årtusendets stenstäder! Nej, låt Kungens Kurva bli en stad som glittrar och skrattar, som säger "ja, så har vi aldrig gjort förut!" snarare än "nej, så har vi aldrig gjort förut!"

Kärnan i denna nya stad bör vara handeln, på samma sätt som kasinoverksamheten är kärnan i Las Vegas. Men det behöver vara en delvis förändrad handel. Jag ska inte trötta er med alla mina tankar på det området, utan nöjer mig med att konstatera att det också är viktigt att Kungens Kurva blir mer än bara handel. Heron Citys biografer och det nya spahotellet är bra exempel på hur utvecklingen redan gått i den riktningen, men det här är förhoppningsvis bara i sin linda. I till exempel USA och Dubai har jag sett en hel del exempel på spännande saker som helt realistiskt borde kunna bli integrerade delar av Kungens Kurvas erbjudande.

Min promenad tog mig idag genom en betydligt sjaskigare verklighet än den man brukar se i Kungens Kurva, sådant som man sällan hinner begrunda när man styr sin bil från ett köppalats till nästa. Jag såg en mängd saker som skulle kunna förbättras, men framför allt en väldigt stor potential att faktiskt genomföra förändringarna. För Kungens Kurva har en vitalitet och växtkraft som få områden i vårt land. Om vi bara vågar tänka stort - till exempel Las Vegas snarare än fler plåtlador på en asfaltsåker.