Hemma igen efter ett par veckors semester i Indien ser jag till min stora glädje att förskole- och grundskolenämnden beslutat att Eid-al Fidr, avslutningsfesten på muslimernas fastemånad ramadan, inte längre ska vara allmän lovdag i Huddinges skolor.
Det är naturligtvis ingen överraskning. Det var länge sedan ett kommunalt beslut väckte så starka genuint folkliga protester i Huddinge.
Själv är jag genuint positiv till och intresserad av religion. Jag tror att det är bra om skolbarn kan få ledigt för att delta i sin religions och kulturs firanden. Men om alla barn ska vara lediga vid alla barns helgdagar kommer ingen någonsin att gå i skolan.
I Delhi ligger tempel och religiösa helgedomar tätt. Hinduiska, muslimska, kristna, buddhistiska, jainistiska, sikhiska, bahai... Och varje huvudreligion har sina uppdelningar med olika helgdagar och fester.
Vår svenska kristna kalender överensstämmer i huvudsak med den katolska, men vi behöver inte komma längre än till de rysk- eller grekisk-ortodoxa traditionerna för att hitta viktiga skillnader. Och i Sverige finns ytterligare dussintals olika kristna samfund.
Att Sverige idag inte enbart är ett kristet land vet förstås alla. Men den mångfald som präglar vår befolkning är nog okänd för de flesta. Själv har jag träffat jaina (anhängare av jainismen) och har en god vän som varje år brukar åka till Bengalen för att fira en viktig religiös högtid i hemlandets hinduiska kultur. Jag känner sunnimuslimer som tycker att det är mycket viktigare att fira det kurdisk/iranska nyåret än ramadans slut. Och så vidare.
I den komplexa verklighet som vi lever i är Alliansens ställningstagande det klokaste. Det visar respekt såväl för svensk kultur och svenska traditioner som för alla dem som har andra religiösa och kulturella traditioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar