18 januari 2014

Stockholm måste bli en ja-stad

Så sade då både Kristdemokraterna och Moderaterna i Stockholms stadshus igår till nej till en svensk ansökan om att få arrangera vinter-OS år 2022. Därmed finns en tydlig majoritet för ett nej till OS-ansökan.

Jag förstår argumenten. Idrottsrörelsens enade vilja att arrangera vinter-OS i Stockholm kom i ett väldigt sent skede. De ekonomiska kalkylerna är väldigt snålt tilltagna. Regeringen har redan i ett tidigt skede signalerat sitt ointresse. Och stockholmarna har verkligen inte varit översvallande i sin entusiasm över projektet. Ett nej även från Stockholms stads sida blir den logiska konsekvensen.

Samtidigt kan jag tycka att det är trist. OS-konceptet, där man till största delen använder anläggningar som redan finns eller ändå är på väg att byggas, känns klokt. Med fräscha anläggningar som Friends Arena och Tele2 Arena, klassiker som Globen och Hammarbybacken och nytillskott som den planerade bandyhallen i Tallkrogen skulle man kunna hålla nere kostnaderna och ändå erbjuda spel av högsta klass. Och flera av de anläggningar som inte är planerade ännu, till exempel en ordentlig skidstadion i Tullinge, tror jag faktiskt att Stockholm och dess invånare skulle ha nytta och glädje av även i framtiden. Till och med en bob/rodel/skeletonbana i Hammarbybacken skulle kunna bli en attraktion för Stockholm i framtiden, om den byggs så att den kan användas året runt och inte bara i iskyla.

Den enda anläggning som jag verkligen inte ser någon nytta av efter spelen är väl hoppbackarna. Backhoppning är en sport för finnar, norrmän och galningar.

Men som sagt, nu blir det inget vinter-OS i Stockholm. Och det går ju, det också. Det är inte så att Stockholm behöver ett OS.

Det Stockholm skulle behöva är däremot attityden hos en stad som både vill och känner att den kan arrangera ett olympiskt spel. En stad med en "Yes We Can!"-attityd istället för en "Nämen-inte-kan-väl-jag?"-inställning. Tyvärr har jag de senaste månaderna sett alldeles för mycket av det senare - och jag befarar att det inte bara återspeglas i inställningen till ett vinter-OS utan också i betydligt viktigare grenar som näringslivsetableringar och forskningskonkurrens.

Stockholm kommer nog aldrig bli mer än en mellanstor stad, men en medium-sized dog kan ha en big dog attitude - och bli en kraft att räkna med. Stockholmarna - såväl toppolitiker och näringslivschefer som vanligt folk - måste visa att de faktiskt tror på Stockholm. Det måste ge mer cred att passionerat säga ja än att blaserat säga nej. Redan idag har vi ett starkt näringsliv med mängder av växande företag inom många olika branscher. Vi har internationellt välrenommerade universitet och forskningsinstitutioner. Vi är dessutom kanske världens vackraste huvudstad. Stockholm behöver verkligen inte blygas. Vi måste bara - med eller utan OS-ansökan - lägga manken till och visa att vi både vill och kan - då ligger en fortsatt stark tillväxt och utveckling inom räckhåll. Stockholm måste bli en ja-stad. Allt handlar om attityden.


.

Inga kommentarer: