Praktiska tunnelbanebyggarerfarenheter

För några månader sedan slöts en överenskommelse mellan regeringen, det alliansstyrda landstinget och fyra alliansstyrda kommuner om en utbyggnad av Stockholms tunnelbana. 25 kilometer nytt spår och nio nya stationer till en kostnad av cirka 25,7 miljarder kronor, uppdelat på staten, landstinget, kommunerna och höjda och utvecklade trängselskatter. Ett jättepaket och en historisk satsning i en region där tunnelbanan inte byggts ut på två decennier, och i den omgången endast med en enda station (Skarpnäck).

Men historiska satsningar finns bara på pappret tills de förverkligats. Nu börjar det verkliga arbetet. De senaste dagarna har jag tillsammans med en grupp landstingsråd och några ansvariga tjänstemän varit på studieresa till Helsingfors och Barcelona för att studera problem och lösningar vid aktuella utbyggnader och uppgraderingar av tunnelbanenäten – en intensiv och oerhört lärorik resa.

Ny station byggs vid Aaltouniversitetet i Esbo.

Helsingfors tunnelbanesystem är väldigt mycket mindre än Stockholms, men det finns ambitiösa planer på att utvidga nätet både till Esbo och Vanda, två relativt stora kommuner på ömse sidor om Helsingfors stad. Längst har arbetet kommit mot Esbo. Där är själva tunneln färdig för den första delen av utvidgningen, som precis som i Stockholm behöver korsa vatten i en lång bergtunnel. Vi fick möjlighet att promenera mellan två stationer under jorden och se hur arbetet pågick för fullt både i tunneln och på själva stationerna. Vi fick också väldigt öppenhjärtlig information om de olika problem som man hade stött på under arbetet, till exempel med signalsystemet som ska göra att tågen i framtiden ska kunna köras med automatisk drift istället för att som nu vara förarstyrda – det är uppenbart att signalsystemen är något av en akilleshäl vid moderna spårutbyggnader, vi i Stockholm har ju haft stora problem med det nya signalsystemet på Tvärbanan. Jag håller tummarna för att allting kommer att gå bra när röd linje och – i samband med tunnelbaneförlängningen – blå. Det gäller att lära av misstagen som såväl SL som andra kollektivtrafikaktörer gjort.



Massor av snabba hissar på Barcelonas djupast liggande
tunnelbanestation, Singuerlín.

I Barcelona finns ett betydligt mer vittomfattande tunnelbanesystem, men det vi var där för att titta på var framför allt de nybyggda L9- och L10-linjerna i stadens norra delar, som dels har automatisk drift, dels ligger väldigt djupt och därför har använt spännande hisslösningar istället för rulltrappor för att få upp passagerarna till ytan på många av stationerna. Barcelona var väldigt nöjda med hur deras förarlösa tunnelbanesystem fungerade (de har också ett stort antal förarstyrda tunnelbanelinjer och kan jämföra för- och nackdelar) och jag och, tror jag, mina resekamrater var mycket imponerade över hur smidigt och snabbt hissystemen fungerade för att få upp resenärerna från perrongerna. Här kan vi helt säkert dra lärdomar inför byggandet av våra nya stationer, som till exempel  stationen i Sofia som ju enligt nuvarande planer kan bli en av de djupast liggande tunnelbanestationerna i världen – eventuellt endast överträffad av tre stationer i Kiev, Pyongyang respektive Sankt Petersburg.

Ramon Malla, chef för Barcelonas automatiserade
tunnelbanelinjer, och jag på en perrong med plattformsdörrar.

Men vi fick också en del värdefulla lärdomar om hur viktigt det är att ha full finansiering redan innan man sätter igång ett projekt. I Barcelona har de nya linjerna inte så många resenärer idag, eftersom de inte har haft råd att öppna de viktigaste, centrala delarna av systemet. Tunnlarna är grävda och stationerna i stort sett klara, men man har inte råd att köra tågen och därför har inte trafiken startat. Också en viktig lärdom: Se till att ha ordning och reda i ekonomin. Det har ju under åren med Alliansstyre varit något av en paradgren, men det finns ju en uppenbar risk att vi efter valet ramlar tillbaka i en rödgrön röra – vilket jag tror vore väldigt olyckligt för stockholmare och svenskar i gemen men också för förverkligandet av konkreta projekt såsom viktiga trafikinvesteringar.

Jag hoppas att förvaltningen för utbyggnaden av tunnelbanan, vars viktigaste chefer var med på resan, kommer att få en flygande start och mycket nytta av det här studiebesöket. Förvaltningschefen berättade att de planerade för fortsatta kontakter med både Helsingfors och Barcelona för att få fördjupad information om fallgropar och goda exempel. Det tror jag behövs. Både tidsplan och budget är utmanande och det gäller att göra rätt saker i rätt tid.

Välkommen HS trygg tillvaro

Idag vill jag välkomna HS trygg tillvaro som ny hemtjänstutförare i Huddinge kommun. Vi i äldreomsorgsnämnden ställer tydliga krav på den som ska utföra hemtjänst i Huddinge, mer så än i de flesta andra kommuner. Istället för att bara kryssa i en ruta om att de till exempel har ett kvalitetsledningssystem i enlighet med de statliga kraven eller en rutin för Lex Sarah-anmälningar så ska de visa upp att de faktiskt uppfyller de krav som egentligen redan ställs i hela landet. Märkligt nog har det gjort vägen till att få bedriva hemtjänst i kommunen trång. Många bolag som bedriver verksamhet i andra kommuner visar sig helt enkelt vid en granskning inte kunna visa upp de verktyg som de enligt lagar och förordningar är skyldiga att använda.

Därför känns det väldigt glädjande när en utförare faktiskt passerar nålsögat. Idag har HS trygg tillvaro blivit godkända som ny utförare. Det är jag jätteglad över, och jag tror att den process bolaget gått igenom för att nå dit har bidragit till att den kvalitet och trygghet de kan erbjuda blir högre i alla kommuner där de är verksamma.

Utveckla vattenvägarna!

 

Stockholm en vacker vårdag. Solens strålar som möter det blå vattnet när man blickar ut från gångbron ut till Katarinahissen. På andra sidan vattnet ligger af Chapman förtöjd vid Skeppsholmen. Nere vid kajen i Gamla stan ligger Djurgårdsfärjan inne.

Det är svårt att inte älska Stockholm.

Den senaste veckan har jag bland annat träffat Strömmas VD ute på deras huvudkontor på Skeppsholmen. Strömma driver en stor mängd olika verksamheter inom turismsektorn i Stockholm, liksom i många andra nordiska städer. Sightseeingbåtar, hop-on-hop-off-bussar, skärgårdsturer, Birka- och Drottningsholmsbåtar och reguljärtrafik ut i skärgården med Cinderellabåtarna - bakom allt detta står Strömma. Rederiet har också, tillsammans med sin brittiska partner Serco, vunnit upphandlingen av Djurgårdsfärjorna. Därför var det väldigt spännande att prata med dem om hur vi kan utveckla turismen i Stockholm och göra skärgården mer attraktiv för besökare, men också om hur pendelbåtstrafiken kan bidra till att göra Stockholms kollektivtrafik smartare och smidigare.

Jag har också träffat ledningen på Stockholms Hamnar AB, ett kommunägt bolag som inte bara äger Värta-/Frihamnen och stora delar av Stockholms kajer utan också hamnarna i Kapellskär och Nynäshamn, inklusive den kommande containerhamnen i Norvik. Även där var turismen en viktig del av samtalen - färjor och kryssningsfartyg som lägger till i Stockholms hamnar tar ju med sig miljontals turister varje år, som bidrar till tillväxten och jobben i regionen. Men vi pratade förstås också om pendelbåtar och om godstrafiken och hur vi ska kunna få en ökad andel av godstrafiken att gå på järnväg.

I onsdags deltog jag i en paneldebatt arrangerad av Skärgårdsstiftelsen på Båtmässan i Älvsjö. Temat var Framtidens skärgård. Man kan skymta mig i bakgrunden i ABC:s reportage, men vill man veta vad jag sade bör man istället lyssna på Skärgårdsstiftelsens inspelning. Två viktiga teman var att jag och Kristdemokraterna vill utveckla skärgården och att man ska kunna åka även med länets kollektivtrafik på vattnet på sitt SL-kort.

En del av båttrafiken där detta redan är en verklighet är i pendelbåtstrafiken, som Sjövägen mellan Nybroplan och Frihamnen via Nacka och Lidingö. Sedan vi kristdemokrater drev igenom att denna trafik skulle inkluderas i SL-trafiken har antalet resande växt explosionsartat och vi hoppas förstås på motsvarande utveckling på Mälaren när vi inför nya pendelbåtslinjer där. I morgon fattar vi beslut om trafikplikt för två nya linjer, en på Riddarfjärden mellan Söder Mälarstrand, Kungsholmstorg och Klara Mälarstrand och en mellan Ulvsunda och Södersjukhuset med stopp bland annat i Alvik, Hornsberg och på Lilla Essingen längs vägen. Jag har berättat om linjerna i lokaltidningarna på Södermalm och Kungsholmen.

Stockholm hör samman med sina vatten. Mälaren och Saltsjön är tillgångar som turistattraktioner och smarta transportvägar. Vi måste bli bättre på att göra både skärgården och Mälarens attraktioner tillgängliga både för stockholmare och turister. Det har varit Kristdemokraternas målmedvetna strävan under de senaste mandatperioderna och det är frågor som vi kommer att fortsätta att driva även under nästa mandatperiod.