20 februari 2009

Kris och utveckling

Vissa veckor blir det inte mycket bloggat för att det inte finns så mycket att säga. Andra veckor blir det inte så mycket för att det finns så otroligt mycket som måste göras - och som borde sägas. Den här veckan har hört till den sistnämnda kategorin. Konferenser, sammanträden, möten och studiebesök har avlöst varandra i en rasande fart, från morgon till kväll. Veckans viktigaste kommunala beslut i Huddinge var utan tvivel när vi i äldreomsorgsnämnden klubbade förfrågningsunderlaget för valfrihetsupphandlingen av hemtjänsten, men veckans mest dramatiska kommunala besked var SKL:s nya skatteprognos, som var dramatiskt mycket sämre än den förra prognosen, både för år 2009 och år 2010. Nu har ju vi i majoriteten - till skillnad från oppositionen - ändå vissa marginaler i budgeten, så för år 2009 behöver vi kanske inte göra så dramatiska förändringar för att få det hela att gå ihop (om inte nästa prognos blir ännu sämre), men för nästa år såg prognoserna usla ut redan innan. Kärva tider, mina vänner, kärva tider. Att SAAB efter nästan 60 år som förlustmaskin ser ut att behöva en rekonstruktion för att undvika konkurs är förstås inte orimligt, men tajmingen är inte perfekt, om man säger så.

Vill man så kan man förstås se dystert på allt, och jag tror att vi svenskar är ganska bra på det området, men om man ska vara ärlig så händer det samtidigt väldigt mycket positivt. Jag har redan nämnt den nya valfriheten i hemtjänsten, men jag har även tittat på flera konkreta exempel på hur vi håller på att lösa viktiga problem. I måndags besökte jag en av kommunens hemtjänstenheter och provade på "Mobipen", det digitalpennsystem som vi på försök använder för att dokumentera hemtjänstpersonalens arbete hemma hos kunderna. Även om försöket ännu är i sin linda och det finns en del inkörningsproblem tyckte jag att de resultat man hittills kunde se var väldigt positiva och jag fick också en del idéer om hur man kan utveckla det i framtiden. En bättre uppföljning av hemtjänsten är nödvändig för att möta de behov som såväl anhöriga som vi ansvariga politiker har av att känna oss trygga i förvissningen om att våra äldre faktiskt får den vård och omsorg de behöver. Mobipen ser ut att just nu kunna fungera som ett bra verktyg i det arbetet.

Och på ett studiebesök i tunnelbane- och spårvägsnätet tillsammans med andra landstingspolitiker har jag idag fått vara med och diskutera förändringar och förbättringar för att trafiken ska kunna bli bättre och transportera fler stockholmare - inte (bara) genom enorma investeringar i nya spår och tåg utan också genom mindre kompletteringar för att få trafiken att fungera lite snabbare, lite smidigare. Det ena utesluter inte det andra, men det är viktigt att vi har med oss alla de små, viktiga förbättringarna som kan göras och inte bara fokuserar på det storstilade och spektakulära.

Nej, nu är det snart en timme sedan resten av folket gick hem från kommunhuset, och solen skiner i parken utanför mitt kontor. Det är dags att dra sig hemåt för mig också. De hundratals sidor som jag ännu inte hunnit läsa inför nästa veckas möten får anstå till helgen.

Inga kommentarer: