Tvärtemot bloggandets grundprincip har jag under några dagar låtit bli att kommentera förra veckans stora nyhet, nämligen vänsterkartellens förslag till nytt taxesystem för SL.
Först kan man konstatera att den nuvarande vänstermajoriteten knappast verkar veta vad den vill. Under en och samma mandatperiod har man först strukit extrakupongen för långa resor (vilket jag tycker var ett klokt beslut). Sedan chockhöjde man priset på kontantkuponger med 50 % (från 10 till 15 kr), vilket innebar att man trots den strukna extrakupongen höjde det verkliga priset på längre resor från 50 kr till 60 kr (Skogås - Stockholm) eller 60 kr till 75 kr (Västerhaninge - Stockholm). Därefter strök man en kupong för en stationsresor över zongräns, eftersom man tyckte att 45 kr var för mycket för en kort resa, dock utan att lösa problemet att exakt samma resa nu kostade olika mycket beroende på antal stopp.
Och så nu - då man enligt den sparsamma information som släppts kommer att stryka zonsystemet helt och sänka priset för alla enkelresor till 20 kr.
Med tanke på hur vilsen majoriteten är, hur stort och långsiktigt viktigt beslutet är (förmodligen det största taxebeslutet under min 35-åriga livstid), hur liten majoritet man har (ett mandat, som förmodligen inte skulle ha varit något mandat alls om det inte hade varit för att valkretssystemet missgynnar små partier) och hur kort tid det är kvar på mandatperioden hade jag tyckt att det hade varit rimligt att beslutet fattats på något annat sätt. Man borde ha försökt hitta en blocköverskridande lösning på en sådan viktig framtidsfråga. Istället slänger man upp det som en stor överraskning i sitt budgetförslag... Smått absurt, men dessvärre verkar landstinget i Stockholm dra till sig politiker med autokratiska tendenser.
Nå, till själva beslutet. Det material som jag har tagit del av i tidningar och på landstingets hemsida är minst sagt knapphändigt. Där nämns höjningen av åldersgränsen för barn och ungdomar till 20 år (vilket jag applåderar; föräldrar har inte mer pengar till barnens terminskort bara för att de fyllt 18 år - snarare tvärtom), och så att man ska "överge det gammalmodiga zonsystemet" och införa en enhetstaxa på 20 kr för vuxna och 10 kr för barn och pensionärer.
Men vad innebär detta? Kommer rabattkupongerna att försvinna? Om de försvinner, försvinner samtidigt en stor del av vinsten för resenärerna. Idag kostar längsta resan med en tioremsa 40 kr och en enzonsresa 16 kr. Eller ska man plötsligt få åka tio resor för 80 kronor?
Och hur blir det vid omstigningar? I många av de storstäder där man har en låg enhetstaxa liknande den vänstern nu vill införa, gäller biljetten bara till resans slut, så när man vill byta buss eller lämnar tunnelbanesystemet behöver man en ny biljett. (Jag kan även notera att någon typ av zonsystem inte är så gammaldags att det inte finns i väldigt många av Europas storstäder, åtminstone när man ska ut på längre resor i omgivningarna, motsvarigheter till en resa till Sigtuna, Nynäshamn eller, för den delen, Trångsund.)
Alla de här frågorna ställer resenärerna till mig. Och jag får som vanligt slå ut med händerna, skaka på huvudet och sucka att det vete gudarna vad landstingspolitikerna hittar på...
Fast jag misstänker att det här systemet kommer att förenkla när man ska installera det nya biljettsystemet. Kanske är det problemen med zonerna som gjort att det blivit försenat? Men utan zoner förmodar jag att det kommer att bli lättare att rationalisera bort oss spärrvakter, f'låt, stationsvärdar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar