Irländarna sade nej till Lissabonfördraget, det är dagens stora nyhet i Europa. Alla frågar sig vad som ska hända nu, och en och annan undrar säkert hur och varför det här kunde ske – på samma sätt som vid Hollands och Frankrikes nej i tidigare folkomröstningar om en ny konstitution för EU.
Svaret på den sistnämnda frågan blir ett tydligt ”Vi vet inte”. En majoritet av irländarna har av ett eller annat skäl kommit fram till att de inte ville rösta ja till fördraget, men det kan finnas hur många olika skäl som helst bakom det beslutet – från att man vill protestera mot den irländska regeringen eller EU rent allmänhet till att man inte tyckte om någon enskild passus i fördragstexten.
En folkomröstning om ett EU-fördrag är som ett oartikulerat skrik. Mina tankar går till mina föräldrars katt, Maximus. Det händer ibland att jag är kattvakt för en vecka eller två medan mina föräldrar är på semester. För det mesta går det bra, men ibland uttrycker han sitt missnöje med tillvaron i min lägenhet i Skogås – gärna genom att skrika på nätterna, till min och förmodligen också en och annan grannes stora glädje.
Tröttnar jag på oväsendet stiger jag upp och frågar vad som felas honom. Om han har mat och vatten och kattlådan är välskött antar jag att hans protester antingen beror på att han är uttråkad eller trött på att vara instängd i min lilla lägenhet. Men jag kan inte släppa ut honom, för jag bor på femte våningen och ganska snart kommer han att vilja in igen. Och har man väl hamnat på utsidan kan det vara mycket, mycket svårt för en liten katt att komma in igen.
För att dra parallellen till Irlands folkomröstning: Vi vet inte varför irländarna skrek, bara att de är missnöjda. Det är möjligt att många av dem vill ut ur europasamarbetets begränsningar, men släpper man ut dem kommer de ganska snart att vilja in igen – och upptäcka att det inte är alldeles enkelt.
Den säkraste lärdomen vi kan dra av den här folkomröstningen och en rad andra folkomröstningar som hållits om olika fördrag runt om i Europa är att inte göra samma misstag en gång till. Det är viktigt att lyssna på folket, men när man gör det är det viktigt att faktiskt kunna höra vad de säger. Det trubbiga folkomröstningsinstrumentet fungerar helt enkelt inte för så här komplexa frågor.
SvD DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar