Storstaden är ur ett örnperspektiv lik en myrstack. Invånarna myllrar ut genom husportar och tunnelbaneuppgångar. Fixerar man en gestalt kan den förefalla målmedveten. Men helheten av framvällande figurer är outgrundlig. Någon form av samspel pågår uppenbarligen. Frågan är hur effektivt det är.
I såväl storstaden som myrstacken förefaller det finnas effektivitetsproblem, men genom sin existens visar de att de - i alla fall just nu - är mer effektiva än andra alternativ. Jag vet inte om världens myrstackar växer, men världens storstäder gör det. Inte minst megastäder som Jakarta, Mumbai och Mexico City.
Stockholm är ju i perspektivet av världens riktigt stora städer på sin höjd en mellanstor stad. Men det måste vara en mellanstor stad med attityd och kvalitet nog att konkurrera även med de riktigt stora städerna. Lite som Carl Bildt: "A medium size dog with big dog attitude".
En utmaning som Johannes Åman nämner i det sammanhanget är transportsituationen, vilket som av en händelse hör till de områden som jag funderar allra mest på. Hur ska vi få effektiva kommunikationer för ett växande Stockholm?
En viktig aspekt i sammanhanget är behovet av att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet. Inte det lättaste. För resor i och till och från innerstaden i rusningstid står kollektivtrafiken redan idag för en mycket hög andel. Men om fler ska kunna resa samma väg är en ökad kollektivtrafikandel enda lösningen.
Som jag ser det består resandets kostnader av tre distinkta aspekter: slitage, miljöpåverkan och utrymme. I slitage ingår kostnaden för att bygga och underhålla en väg eller ett spår och det fordon som resenären använder. Till miljöpåverkan räknas till exempel de utsläpp som görs, men också till exempel de bullerstörningar som resan åstadkommer. Den tredje aspekten, utrymme, handlar om en av den täta stadens mest begränsade resurser och hur mycket av den som man tar i anspråk när man reser. En parkerad bil kräver ungefär 12 kvadratmeter (2,4 x 5 meter). En bil som kör i 20 km/h kräver ungefär 40 till, sammanlagt 52 kvadratmeter, åtminstone om man ska följa den tresekundersregel som åtminstone jag fick lära mig när jag tog körkort. En fullsatt buss, spårvagn eller tunnelbanevagn kräver ett betydligt mindre utrymme per person. Vid prissättningen av olika typer av resor är det rimligt att deras kostnader i form av slitage, miljöpåverkan och utrymme på något sätt vägs in.
Johannes Åman nämner trängselskatterna som ett bra exempel på ekonomiska styrmedel. Samtidigt kan man konstatera att dagens trängselskatter i Stockholm inte är särskilt smarta. Det kostar till exempel lika mycket att åka in i staden i rusningstrafik som att åka ut ur den, mot rusningen. Och det kostar ingenting alls (i trängselskatter, alltså!) att snurra runt i innerstaden, där gatuutrymmet är som mest begränsat. Skillnaden mellan den högsta avgiften i rusningstid och avgiften mitt på dagen är också så begränsad att den knappast påverkar speciellt många att ändra sitt resschema. Vill man att Stockholms gatuutrymme ska användas effektivt finns det alltså helt klart utrymme för förbättringar. Ska vi ha trängselskatter bör vi göra dem så smarta som möjligt.
Pengarna man får in bör användas till ytterligare investeringar i Stockholms trafiksystem. Jag vet att det finns somliga som försöker avskräcka från viktiga investeringar med uppblåsta kostnadskalkyler (senast i Svenska Dagbladet idag), men faktum är att det behövs både vägar och spår, såväl spårvagn som tunnelbana (och dessutom både buss och pendeltåg). Precis som Tomas Hansson skrev i Svenska Dagbladet häromdagen har staten en infrastrukturskuld att betala till Stockholmsregionen, men regionen - såväl i egenskap av bilister och kollektivtrafikresenärer som i egenskap av skattebetalare - behöver nog också pytsa in en del för att Stockholm på nytt ska få ett väl fungerande trafiksystem.
Och ett väl fungerande trafiksystem behöver vi verkligen, om Stockholm framgångsrikt ska kunna konkurrera med europeiska och internationella storstäder om framtidsföretagens investeringar. Det är den bistra verkligheten. En storstad idag får inte bara vara en myrstack vilken som helst - den måste vara en konkurrenskraftig myrstack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar