Kan vi lita på media?

Kan vi lita på media? Den frågan kommer som en självklar följd av den undersökning av journalisternas partisympatier som JMG, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, genomfört. (Jag höll på att säga "som ett brev på Posten", men som boende i södra Stockholm kändes den liknelsen lite antikverad - här har ju Posten inställningen att breven kommer när de kommer...)

Undersökningen visar att 40 procent av de tillfrågade journalisterna har Miljöpartiet som sitt favoritparti. Drygt 70 procent uppger något av de rödgröna partierna. Bland journalisterna på Sveriges Television och Sveriges Radio uppger mer än 50 procent att de sympatiserar med Miljöpartiet, medan inte en enda av journalisterna på Sveriges Television och TV4 sympatiserar med Kristdemokraterna.

Media och därmed även enskilda journalister har en nyckelroll i den moderna demokratin. Genom att bestämma vad som ska rapporteras och hur nyheterna ska presenteras kan journalisterna sätta agendan och påverka hur allmänheten uppfattar frågan. Dagens Samhälles granskning av medias rapportering av Carema-skandalen visar med all önskvärd tydlighet hur media kan styra samhällsutvecklingen.

Att det råder lite av en dubbel standard i medievärlden kan man också se när man betraktar hur Karin Hübinette respektive Gustav Fridolin behandlades. När Karins syster Hillevi Engström blev (moderat) minister sparkades hon direkt från Sveriges Televisions Aktuellt och Agenda. Hon har, mig veterligen, aldrig offentligt gett uttryck för några partipolitiska sympatier, men blev snabbt offrad. När Gustav Fridolin, en av Miljöpartiets mest synliga och stridbara politiker och numera partiledare, tog en liten paus från riksdagsarbetet fick han raskt ett jobb som reporter på TV4, bland annat i Kalla Fakta.

Handen på hjärtat, vem av de båda är det troligast har en politisk agenda i sitt journalistiska arbete?

Modellen med medias makt kan sägas fungera hyggligt om vi kan anta att media är sakliga och opartiska. Men kan man utifrån journalisternas partipolitiska sympatier förvänta sig att de nyheter vi får oss till livs verkligen är det? Jag känner inte den tilltron. Medias makt blir i det läget ett demokratiproblem.

Finns det då inga ljuspunkter i JMG:s undersökning? Jo, när det gäller populärpressen är faktiskt de partipolitiska sympatierna ganska jämt fördelade mellan blocken. Vi kan alltså förvänta oss att kändisskvaller och kakrecept är tämligen partipolitiskt neutrala...