Stockholm är en stor studentstad. Det är inte lika uppenbart som i Uppsala eller Lund, men cirka 80 000 registrerade studenter i länet är naturligtvis svårt att bräcka för de betydligt mindre men mer anrika studentstäderna.
Bara en mindre del av Stockholms studenter bor i en studentbostad av något slag. Cirka 60 000 bor i det vanliga bostadsbeståndet, och för många känns det som det naturliga valet.
Problemet är att det inte är mycket till val. I hela länet är det bostadsbrist både vad gäller studentbostäder och övriga bostäder och med nuvarande byggtakt och befolkningsökningen växer bristen för varje dag som går.
I dagens landstingsfullmäktige behandlades en motion om bristen på studentbostäder. Charlotte Broberg (M), som är biträdande finanslandstingsråd och ordförande i tillväxt- och regionplaneutskottet, ställdes av oppositionen till svars för bristen. Lite orättvist, kan jag tycka. Landstinget kan förstås prata med alla inblandade parter, men inte mycket mer.
Kostnaden för nybyggda studentbostäder påverkas förstås av byggkostnader, som till största delen påverkas av statliga beslut som avgör hur bostadsmarknaden ser ut. Möjligheterna att hyra ut påverkas förstås av studenternas ekonomi, som även den framför allt bestäms av staten. Tillsammans avgör dessa frågor förstås hur pass intressant det är för bostadsföretag att satsa på nybyggda studentbostäder. Men inte ens när det är ekonomiskt intressant för bostadsföretagen kan man vara säker på att det byggs. Det behövs mark, och det förutsätter en markägare som vill använda sin mark till detta, och till och med om marken finns så krävs det att kommunerna är med på tåget och tar fram detaljplaner för ändamålet.
I korthet betyder det att om staten, landstinget, fastighetsägare, byggföretag och inte minst Stockholms studenter vill att en kommun ger möjlighet för nya studentbostäder men en kommun, till exempel Danderyd, säger nej är det Danderyds vilja som får råda. På samma sätt kan projekt fallera hos någon av de andra intressenterna.
Inte minst är det ekonomin som väldigt ofta sätter stopp för projekten. Det kostar alltid mycket att bygga i Stockholm, och i studentlägenheter (med många kök och badrum per kvadratmeter) är det förstås svårt att hålla ner kostnaderna, samtidigt som många studenter har en mycket begränsad köpkraft. 4-5.000 kr för en etta känns ordentligt i plånboken, vilket ger en osäker efterfrågan trots bostadsbristen i länet. Det gäller alltså att ha väldigt god kostnadskontroll och gärna lite passion för studenternas villkor för den som ska ge sig in i studentbostadsbranschen.
I veckans nummer av Mitt i Huddinge berättas om några studenter vid Södertörns högskola i Flemingsberg som satt upp tält som protest mot bostadsbristen. Samtidigt är det helt klart så att den politiska ledningen i Huddinge, med samhällsbyggnadsnämndens ordförande Tomas Hansson (KD) i spetsen, tagit problemen på största allvar. Just nu pågår fyra projekt som tillsammans kan leda till en fördubbling av antalet studentbostäder i Flemingsberg. Det handlar såväl om kommunala bostadsföretaget Huge, olika privata byggbolag som högskolor och universitet som agerar för att få fram nya studentbostäder.
Dessvärre kommer alla dessa insatser inte leda till någon lättnad på kort sikt. Även i de projekt där det faktiskt finns färdiga detaljplaner kommer det att ta tid innan spaden sätts i jorden och det kanske snarare är till höstterminen 2014 som de nya husen är inflyttningsklara.
Och ännu längre tid lär det ta innan vi på allvar ser resultatet av det förenklingsarbete som bostadsminister Stefan Attefall (KD) tagit initiativ till ger full effekt. Det är jätteviktigt att rensa i floran av regler som fördyrar och fördröjer byggandet av studentbostäder och att se till att viktiga byggprojekt inte blir liggande hos myndigheter och domstolar som hanterar överklagade byggärenden, men den fulla effekten lär vi inte se förrän om ett antal år.
Just därför är det oerhört olyckligt att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna tillsammans har beslutat att sätta stopp för regeringens förslag att öka möjligheten att hyra ut bostadsrätter i andra hand, ett förslag som även på kort sikt skulle kunna göra att nya bostäder kom ut på marknaden och minskade den akuta bostadsbristen. Det finns en överhängande risk för att den samlade oppositionen (som bär en stor skuld för det berg av försvårande och fördyrande regler begränsar byggandet) på samma sätt kommer att motsätta sig framtida förslag för att minska krånglet och öka tillgången på bostäder.
Vill vi verkligen komma åt bristen på bostäder för Stockholms studenter måste alla hjälpas åt. Med tanke på den parlamentariska situationen i Sveriges riksdag krävs det att även oppositionen drar sitt strå till stacken och bidrar konstruktivt istället för att lägga nya hinder på vägen. Vill vi att Stockholm ska vara en attraktiv studentstad i framtiden måste vi öppna upp för kreativa lösningar både på kort och lång sikt istället för att cementera system som har prövats och bevisligen inte fungerat särskilt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar