Sveriges muslimska förbund, det största muslimska samfundet i Sverige, kräver enligt tidningarna idag speciella lagar för muslimer. Till exempel kräver de att skilsmässor bland muslimer ska godkännas av en imam och att imamer ska ge muslimska barn undervisning i islam i kommunala skolor. Oklart är om man anser att de ska gälla alla nominella muslimer eller bara dem som specifikt anmäler att de vill underkasta sig dessa lagar, men att de här idéerna strider mot svensk rätts mest grundläggande principer torde i vilket fall som helst stå klart.
Det finns stor anledning att känna oro på grund av detta utspel. Inte så att förslagen kommer att genomföras - jag utgår ifrån att samtliga riksdagspartier entydigt säger nej till särlagstiftning för olika religiösa grupper - men att de överhuvudtaget framförs av en stor, svensk muslimsk organisation.
Om ledningen för Sveriges muslimska förbund inte inser hur fullständigt orimliga förslagen är utifrån ett svenskt perspektiv, visar det hur dåligt integrerade denna organisation är i den svenska verkligheten. Och om organisationsföreträdarna har liten förståelse för samhället de lever i, hur står det då till bland deras imamer? Sannolikt ännu sämre. I de flesta organisationer är det relativt moderata personer som får plats i styrelser och liknande.
Och om imamer och andra inflytelserika muslimer pläderar för att muslimerna ska avskilja sig från det svenska samhället så kommer det otvivelaktigt leda till att den redan alldeles för stora klyftan mellan vissa invandrargrupper och vanliga svenskar vidgas till ett hav. Ett hav alldeles för stort för att man ska kunna kommunicera, men tillräckligt litet för att föda våld och terrorism.
Nej, de muslimska organisationerna måste vinnlägga sig om att hitta en roll för islam i det svenska samhället snarare än vid sidan om det.
För övrigt tycker jag att halal-slakt ska tillåtas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar