17 oktober 2006

Barnvakten och blodvittringen

Så där. Nu har både Borelius och Stegö Chilò avgått. Men media har fått blodvittring och går nu till attack mot alla i regeringen. Senast i raden är finansminister Anders Borg, som anklagas för att ha betalat barnvakten svart, 50 kr i timmen till en sextonårig tjej i slutet av förra seklet.

Ärligt talat börjar ministerjakten nu kännas ganska tramsig. Eftersom jag inte har några barn har jag aldrig betalat någon barnvakt, inte heller brukar jag ta hand om någon annans barn. Däremot brukar mina föräldrar ibland ge mig en chokladkartong eller så för att jag varit kattvakt. Vi brukar inte meddela Skatteverket när så sker...

Jag är övertygad om att mycket få - om ens några - som betalar en tonåring för att sitta barnvakt några timmar då och då deklarerar detta. Det handlar inte bara om pengar utan också om den smått absurda byråkrati som detta skulle medföra, för barnvakten, föräldrarna och samhället i stort. Samhällsekonomiskt skulle hårdare tag mot barnvakter vara en katastrof - och frågan är om skatteintäkterna ens skulle kunna bekosta allt den byråkrati som blev följden.

Jag förstår helt och fullt logiken bakom att plantera den här nyheten just nu - i svallvågorna efter två ministeravgångar och dagen efter att Anders Borg gjorde succé med budgetpropositionen. För första gången på mer än ett decennium har vi faktiskt en finansminister som verkligen vet vad han pratar om.

Att han dessutom vet hur det är att vara dubbelarbetande småbarnsförälder talar snarast till hans fördel.

Inga kommentarer: