14 februari 2011

God äldrevård och den otyglade välviljan

Kristdemokraternas allahjärtansdagskampanj uppmärksammas i Dagens Nyheters huvudledare idag, har jag noterat sedan jag kommit in i värmen igen efter en fruktansvärt kall stund (-22 grader!) utanför Skogås pendeltågsstation med geléhjärtan och flygblad om äldrevården.

Dagens Nyheter talar om "otyglad välvilja" och argumenterar för att äldreomsorgen inte är någon rikspolitisk fråga och därför inte ska styras från centralt håll. (Jag kan inte påminna mig att liknande tongångar brukar höras från DN när Folkpartiet framfört olika krav på nationell styrning av vare sig äldreomsorg eller skola, men det kan förstås vara mitt minne som sviktar... Viljan att styra på centralt håll är inte en kristdemokratisk åkomma utan en rikspolitisk.)

Jag kan i stor utsträckning hålla med i Dagens Nyheters resonemang. Som ordförande i äldreomsorgsnämnden har jag under de senaste fyra åren kämpat mot olika försök till detaljstyrning av verksamheterna ute på kommunens äldreboenden, från såväl politiska motståndare som majoritetskamrater, till exempel angående vårdhundar. Jag tycker att vårdhundar är fantastiskt trevligt och ser positivt på att olika kommunala äldreboenden väljer att satsa på dem - men vi måste utgå från personalens och framför allt de boendes önskemål, inte från vad jag och andra kommunpolitiker tycker vore trevligt.

Men det gör också att det är väldigt viktigt att vi försäkrar oss om att det verkligen är där makten ligger. Subsidiaritetsprincipen, som nämns i DN-artikeln, går betydligt längre än till kommunalt självstyre - den utgår från att makten över den enskildes liv i första hand ska ligga hos henne själv och i hennes små nätverk, i hennes familj och det civila samhället runt omkring henne. Först när det inte är rimligt att beslutsmakten ligger där, ska kommunen träda in, och när kommunen inte längre räcker till, regionen eller staten. Men staten måste också gripa in för att se till att kommunerna inte tar ifrån den enskilde makten över hennes eget liv. Därför är det till exempel inte orimligt att staten fattar beslut om att landstingen ska införa fritt val av vårdcentral.

På andra områden har det varit nödvändigt att ta tydliga politiska initiativ för att säkerställa den framtida kvaliteten. Ett sådant exempel gäller tillagningskök i våra ny- och ombyggda äldreboenden. Genom att fatta beslut om nya tillagningskök gör vi det möjligt för äldreboendet att erbjuda mat av mycket hög kvalitet framöver. Vi styr inte matsedeln politiskt, men vi skapar förutsättningar för en attraktiv äldreomsorg. Det får naturligtvis staten gärna stödja.

Och jag ser inte heller något stort problem med att staten erbjuder öronmärkta projektpengar av olika slag. Den vägen har det funnits möjlighet att starta och utvärdera en mängd olika experiment inom äldreomsorgen, som så småningom har kunnat bli naturliga delar i den ordinarie verksamheten. En uppmuntran till kreativitet och nytänkande, något som ibland saknats på äldrevårdens område. Goda exempel som även andra äldreboenden kan inspireras av.

Andra bloggar: Rolf Erikson

Inga kommentarer: