06 februari 2011

Ronald Reagan 100 år

Idag är det 100 år sedan Ronald Reagan föddes. Som president var han häcklad, hatad och hånad som få, åtminstone här i Sverige, men i backspegeln är det svårt att inte se honom som en av efterkrigstidens största amerikanska presidenter. Även om president Reagan själv hade hunnit avgå när Berlinmuren föll, är det tveklöst så att hans tydliga och konsekventa hållning mot kommunismen och sovjetimperiet i väldigt hög grad bidrog till dess fall och Östeuropas demokratisering. För det ska vi idag skänka honom en tacksamhetens tanke.

Andra bloggar: Johan Ingerö, Signerat Kjellberg, Rolf K Nilsson

2 kommentarer:

Krister Nässén sa...

”Det har i alla böcker som skrivits av personer i Reaganadministrationen varit ytterst svårt att dölja det faktum att Reagan inte hade en susning om vad allting handlade om. När han inte var ordentligt programmerad kunde det som kom ur hans mun – ja det var egentligen inte lögner, det var ett slags småbarnspladder. När ett barn pladdrar ljuger det inte, det ligger så att säga på ett annat plan. (…) Han förväntades inte veta något. Reagans hela karriär gick ut på att läsa repliker som rika personer skrivit åt honom. Först var det som talesman för General Electric, sedan var det för någon annan, och han fortsatte på samma sätt i Vita Huset: han läste de repliker som rika personer hade skrivit åt honom, han gjorde det i åtta år, han fick bra betalt, han gillade det uppenbarligen, han tycks ha trivts mycket bra där, han hade det fint. Han fick lov att sova länge på morgonen. Och man gillade det, finansiärerna tyckte det var bra, man köpte honom ett fint hem, lät honom beta fritt.

Det är mycket betecknande hur han försvann. I åtta års tid hade PR-branschen och medierna påstått att den mannen revolutionerade USA, alltså Reaganrevolutionen, denna fantastiska karismatiska gestalt som alla älskade, som helt enkelt hade förändrat våra liv. Nå, han avslutade sitt jobb, man så åt honom att gå hem – det var slut. Ingen reporter skulle ens drömma om att träffa Reagan efteråt för att fråga efter hans åsikt om något, för alla vet att han inte har någon åsikt. Och det visste de hela tiden.”

Ur ”Att förstå makten” av Noam Chomsky.

Lars Gunther (itpastorn) sa...

Ännu en gång bevisas det hur lite Noam Chomsky är att lita på.

Vi vet att Reagan drabbades av Alzheimers, vilket påbörjades redan under hans sista år i vita huset, men sedan blev värre. Hans isolering efter presidentämbetet var resultatet av sjukdomen och inget annat.

Att göra en politisk poäng av en annan mans sjukdom är ohederligt och skamligt.

Detta påminner om hur svenska medier alltid kallade honom "b-skådespelare", när han i själva verket tillhörde a-laget i Hollywood, men lämnade sin karriär för politiken. Ohederligt och falskt, det också.

Reagan hade en ledarstil som vi svenska teknokrater inte uppskattar. Han ville inte hålla koll på detaljer, men att påstå att han bara var en nickedocka som läste upp vad andra skrivit i manuskript, det är en grov osanning. Läs på lite fler källor innan du uttalar dig nästa gång!

Reagan gjorde en enda sak som är värd att hedra honom för, oavsett var man hör hemma politiskt: Han tog ställning mellan kommunismens ondska och västvärldens frihet. I ett Sverige, som gjorde sig en falsk heder av att inte ta sådan ställning, som inte ägnade sig åt "anti-sovjetism" för att citera Olof Palme, eller som inte vågade stå upp för baltstaternas frihet, där var detta omöjligt att fatta.

Men för en värld som till största delen kommit att tro att uppdelningen i öst och väst var en evig ordning, och i värsta fall trodde att båda sidor var lika goda kålsupare, för en sådan värld var Reagans ord revolutionerande. För honom själv var de inte nya. Han hade drivit linjen om att kommunistväldet skulle besegras redan på 50-talet.

Just det, besegras, inte att man skulle "lära sig att leva med" dem. Historien har gett honom rätt och hans belackare fel.

Till dessa motbevisade belackare hör Chomsky som här alltså uppenbvart ljuger. Så att hämta sim politiska världsbild från den mannen är inte att rekommendera.