Slussen, SjöVägen, trafikupphandlingar, stadsutveckling...

Det händer saker hela tiden. Ibland hinner jag skriva om dem här på bloggen, ibland inte. Senaste veckan har det mest hört till den senare kategorin, så jag tänkte berätta om några händelser i korthet.

I måndags besökte jag Debaser Slussen, om ni frågar mig en av Stockholms viktigaste kulturinstitutioner. Den här kvällen handlade det dock inte om rockmusik utan om frågan om hur Slussen ska byggas om. Arrangör var Hyresgästföreningen, som bjudit in representanter för några av de olika alternativa förslag till Slussen-ombyggnaden som presenterats, samt tre debattörer som fick resonera om de olika idéerna. En hel del intressanta infallsvinklar. Vi lär få en del tillfällen att återkomma till Slussen-planerna, till exempel för att hitta de optimala förutsättningarna för kollektivtrafiken och framför allt då byten mellan olika kollektivtrafikslag: tunnelbana, lokaltåg, spårvagn, buss och båt. Alla behövs i framtidens trafik i Slussen. Det allra största problemet är kanske själva ombyggnadstiden, och då i första hand för trafiken till Nacka och Värmdö.

Igår gjorde jag tillsammans med ett par partikamrater ett studiebesök på SjöVägen, den nya pendelbåtlinjen som går från Nybroplan till Frihamnen via både Nacka och Lidingö. En suverän satsning som kortar såväl resväg som restid för många resenärer. Och ännu fler kan det bli. I samband med att den nuvarande linjen permanentas - ett beslut som jag hoppas att trafiknämnden snart är mogen att fatta - borde ett beslut fattas om att investera i nya båtar som möjliggör en tätare trafik med högre tillgänglighet. Stockholm är byggt på vatten och båten skulle på många sträckor vara ett smartare sätt att resa än nuvarande alternativ. Förhoppningsvis ska vi snart kunna presentera nya pendelbåtslösningar, både på Mälaren och Saltsjön. Kanske kan båtar också vara en del av lösningen på trafikproblemen under Slussen-ombyggnaden?

Igår eftermiddag hade trafiknämnden sammanträde. Den största och mest medialt intressanta frågan på dagordningen var de två upphandlingarna av trafiken på Tvärbanan, Saltsjöbanan och busstrafiken i Bromma, Solna/Sundbyberg och Sollentuna respektive Roslagsbanan och busstrafiken i nordostkommunerna. Att Arriva - ägt av Deutsche Bahn - vann båda upphandlingarna är numera allmänt känt, däremot är det kanske många som inte känner till att det här nog var den bussupphandling i svensk historia som ställt de allra högsta kraven på tillgänglighet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ännu ett steg på vägen mot en tillgänglig kollektivtrafik.

Och i förmiddags åkte jag tillsammans med partikamraterna Tomas Hansson, samhällsbyggnadsnämndens ordförande i Huddinge, och Erik Slottner, ledamot i stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad, runt i Flemingsberg, Glömstadalen och Kungens Kurva och tittade på allt det som händer och diskuterade vad vi skulle vilja hände i framtiden.

Arbetar man med samhällsplanering och trafik i en stad som Stockholm, som växer med 35.000 invånare per år eller två ledbussar per dag, med ett ständigt underskott på bostäder och ett transportsystem som enligt tämligen samstämmiga källor närmar sig trafikinfarkt, ja då kan man vara ganska säker på att hela tiden ha saker att göra. Vi bygger och planerar för dagens och framtidens Stockholm. Det är många pusselbitar som ska falla på plats. Däri ligger utmaningen, men också glädjen i uppgiften.