Sjukvårdens framtida finansiering är inte någon enkel fråga. Den demografiska utmaningen gör att man kommer att behöva tänka om och tänka nytt både på riksplanet och i de olika landstingen. Det här är frågor som - precis som pensionsutmaningen på 90-talet - kommer att tvinga oss att lyfta blicken.
Det var därför med viss nyfikenhet jag började läsa vad Socialdemokraternas ledande vårdpolitiker, Ylva Johansson, hade att säga i frågan i en debattartikel på Newsmill.
Tyvärr, får jag säga, ger Ylva inte ens en antydan till hur man ska kunna lösa problemen i verkligheten. Istället talar hon sig varm för en starkare arbetslinje som ska ge ökade skatteinkomster - men utan att precisera vad denna arbetslinje egentligen skulle innebära. Med tanke på den satsning på höjda bidrag istället för jobb som de rödgröna hittills har satsat på känns det en aning tomt.
I övrigt talar hon om att kvalitetsförbättringarna i den offentliga vården ska gå snabbare än kostnadsökningarna, och där får vi väl vara glada om det stämmer innan vi väger in de demografiska förändringarna, och om vikten av att satsa på ett bra förebyggande hälsoarbete, något som vi alla förstås håller med om och som har varit en bärande del av folkhälsominister Maria Larssons arbete. Dessutom pläderar Ylva Johansson för ett fortsatt högt (kanske till och med höjt?) skattetryck, och det är ju knappast någon nyhet utan traditionell socialdemokratisk "problemlösning". Nej, när allt kommer omkring är kanske det öppna talet om behovet av arbetskraftsinvandring det enda som känns nytt i Ylva Johanssons inlägg.
Jag tror att vi skulle behöva prata öppet om de utmaningar som Sverige står inför, och jag tror egentligen att det allra bästa vore om regeringen tillsatte en långsiktig parlamentarisk utredning som fick ett rätt så öppet uppdrag att arbeta med den här frågan. Men det kräver förstås att folk från hela det politiska spektrat är beredda att verkligen ta till sig att det finns behov av förändringar - även om det inte blir en valfråga till hösten. Dags att lyfta blicken, Ylva!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar