Den här helgen har såväl statsminister Fredrik Reinfeldt (M) som socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt sommartalat och gett sin syn på vad Sverige borde och inte borde göra i den turbulenta situation som nu råder i världen. Jag har ägnat lite tid i dag åt att faktiskt lyssna igenom deras tal.
Det är lätt att peka på skillnaderna. Lyssnar man på Håkan Juholt är det svårt att inte uppfatta hans längtan tillbaka till 50-talet. Blicken är hela tiden riktad bakåt i tiden, inte framåt. Fredrik Reinfeldt är mer nutidsorienterad. Men det är en nutid av praktiska övervägningar. Ni vet det där talesättet om att inte se skogen för alla träden. När Fredrik Reinfeldt talar beskriver han inte skogen eller ens träden, utan talar om undervegetationen som man måste ta sig över när man springer genom skogen.
Håkan Juholt ägnar en stor del av talét åt specifika stockholmsproblem. Det är nästan så man kunde tro att han kandiderade till posten som finansborgarråd eller möjligtvis trafiklandstingsråd snarare än statsminister när han lägger ut texten. Det är bara vilja och prioriteringar som behövs för att Stockholms tunnelbana ska kunna byggas ut, säger han. Men vad är det egentligen som Håkan Juholt väljer att prioritera bort? Bara en budget i balans! I övrigt så är det idel nya satsningar. För mig, som grubblat en hel del på hur Stockholms kollektivtrafik ska kunna byggas ut i verkligheten, känns det förstås inte fel att höra partiledare, oavsett kulör, tala om vikten av att satsa på spårtrafiken i Stockholm. Men både investeringar och löpande drift och underhåll måste finansieras. Att göra stora infrastrukturinvesteringar med hjälp av budgetunderskott och skenande statsskuld (plus investeringsstöd från EU) har testats i stor skala i Spanien. Jag känner mig inte alldeles entusiastisk över tanken på att Sverige med Juholt i spetsen skulle försätta sig i samma situation. Gärna utbyggd tunnelbana, men med realistisk finansiering och en långsiktigt hållbar kostnads-/intäktsanalys i grunden.
Verkligt ansvarstagande är mer än att balansera en budget, säger Håkan Juholt med darr på stämman, och det är det ju bara att hålla med om. Men vi kan ju se ut över världen och konstatera att det finns åtskilliga exempel på hur det går när man struntar i att hålla en långsiktig budgetbalans över konjunkturcykeln. Ja, vi kan ju även titta på modern svensk historia och se att ofinansierade utgiftsökningar leder till kaos och kris.
Det skulle vara bra om Håkan Juholt och Socialdemokraterna tog steget tillbaka till rätt sida i kampen för en långsiktigt hållbar ekonomi. Göran Persson hade många brister, men han ska en eloge för sitt tydliga försvar av ordning och reda i ekonomin. Tyvärr har inte Juholt hittills visat några tecken på att vilja följa i denna föregångares fotspår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar