Idag skriver Miljöpartiets blivande språkrör Gustav Fridolin på DN Debatt under rubriken "De Gröna ska inta mitten i den svenska politiken".
Jag är inte rätt person att bedöma om det är en klok ambition. Det har mången gång sagts mig att det är trångt i mittens rike. Men efter två dagars fullmäktigeförhandlingar - igår i Huddinge kommun, idag i Stockholms läns landsting - kan jag konstatera att Miljöpartiet har en lång väg att gå för att nå mitten. Jag har för mig att det var Carl Bildt som för många år sedan liknade Miljöpartiet vid en vattenmelon, gröna på utsidan men röda inuti, och efter de senaste dagarna känner jag att den beskrivningen är klockren.
En gång i tiden fick jag intrycket av att Miljöpartiet var öppna för privata initiativ och valfrihet, men nu låter de mest som en tredje stämma i den socialistiska kören. Angreppen på till exempel RUT-tjänster och privatdrivna akutsjukhus och sjukvårdsförsäkringar under de senaste dagarna gör att allt tal om Miljöpartiet som ett mittenparti ekar ihåligt. Dagens miljöparti är ett vänsterparti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar