Man ska vara försiktig med att blogga när man är upprörd. Ju upprördare, desto större försiktighet. Därför har det gått tre dagar innan jag kommenterar avslöjandena om det (numera före detta) folkpartistiska kommunalrådet Åke Blomqvists dubbelliv. Jag känner mig besviken. Sviken. Jag förstår att för alla dem som arbetat närmare Åke än vad jag gjort känns det ännu värre.
Även om Åke i något tidningscitat jag läste jämför sitt brott med en mindre trafikförseelse, inser alla vi andra förstås att det handlar om någonting helt annat. Sexköp är inte ett brott utan brottsoffer ("a victim-less crime", som de säger på engelska). Två organisationer som jag har sett verkligen gör en skillnad i sådana här sammanhang, är HOPP - Riksorganisationen mot sexuella övergrepp och ECPAT Sverige. Stöd dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar