Ikväll hade jag mitt sista sammanträde för året. Eftersom det var kommunstyrelsen hyste jag gott hopp om att det skulle bli ett kort möte. Dels brukar kommunstyrelsesammanträdena i allmänhet vara ganska korta, eftersom den mer uttömmande debatten i flertalet ärenden istället sker ett par veckor senare i kommunfullmäktige, dels brukar sista sammanträdet innan jul och sommarledigheterna vara rätt så avslagna då de flesta redan mentalt är på semester.
Den här kvällen var dock ett undantag från den regeln. Flera ärenden bidrog till det, bland annat ett par ärenden om om- och tillbyggnader av skolor till smått hisnande kostnader. Allra mest diskussioner blev det dock om ett planuppdrag för Vidja.
Vidja är, för er som inte känner till det, ett fritidshusområde söder om Ågesta. Man tar av från stora vägen i Mellansjö, kör förbi Ågesta gård med sitt stora ridskolekomplex, fortsätter förbi Rymdbolagets anläggning och det gamla kärnkraftverket som numera används till något av brandförsvaret, och därefter dyker Vidja upp.
Så länge Vidja verkligen var ett fritidshusområde var allt frid och fröjd, men idag är ungefär hälften av de små fritidshusen permanentbebodda. Utsläppen från alla hushållen har nått en sådan nivå att kommunen till och med fått ett föreläggande att lösa vatten- och avloppsfrågan. Första försöket att lösa frågan, genom s.k. områdesbestämmelser, överklagades och kommunen blev därför tvungen att ta fram en detaljplan, med allt vad det innebär.
Ett av de många problemen i sammanhanget är vägarna i området, som idag sköts av en vägförening. I handlingarna till dagens sammanträde fastslogs att kommunens inriktning skulle vara att vägarna skulle kvarstå i enskild regi. Något kortfattat kan man säga att vidjaborna då började fundera på varför de även fortsättningsvis skulle betala både den vanliga kommunalskatten och till sin vägförening.
Vi kristdemokrater lyssnade, liksom moderater och drevvikenpartister, till vad vägföreningen sade och lyckades i sammanträdet få med oss majoriteten i att mjuka upp beslutet så att det framgick att fortsatta diskussioner om huvudmannaskapet skulle föras med fastighetsägarna. En seger för oss, men framför allt för Curt Carleteg och Vidja vägförening, som lyckats med ett bra lobbyarbete.
Nu önskar man förstås att det där vore den enda svåra frågan i arbetet i Vidja, men så är tyvärr inte fallet. I förstudien öppnas för att man i delar av området ska tillåta tätare bebyggelse än dagens rätt så stora tomter, kanske till och med radhus eller kedjehus. Det tror jag skulle vara väldigt olyckligt, och jag vet att väldigt många boende i området känner likadant. Vi kristdemokrater lämnade därför en protokollsanteckning om detta.
Nu ska jag väl lämna Vidja för idag, men jag känner mig trygg i förvissningen att ämnet kommer att komma upp på dagordningen många fler gånger innan den här detaljplanen och VA-utbyggnaden är i hamn. Precis som det har dykt upp många gånger tidigare ända sedan jag blev politiskt aktiv 1999.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar