Barnsjukvården på Karolinska universitetssjukhuset är betydligt dyrare än såväl den på Sachsska på Södersjukhuset som vid Lunds universitetssjukhus, rapporterar Svenska Dagbladet idag. När man gör en allmän jämförelse vad gäller epilepsi- eller diabetesvård är man mer än dubbelt så dyra som på Södersjukhuset, och av artikeln framgår att de här kostnadsskillnaderna kvarstår även om man tar hänsyn till den forskning och utbildning som bedrivs vid Karolinska: samma behandling kan vara tiotusentals kronor dyrare på Karolinska.
Det finns anledning att befara att Karolinskas kostnader ligger väldigt högt även på många andra områden. Det är naturligtvis bra att Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset bedriver världsledande forskning inom det medicinska området. Det är bra för Stockholm, för Sverige och för mänskligheten. Men om det samtidigt innebär att skattebetalarna i Stockholms län får betala mycket mer än andra för samma vård och att mer vardaglig vård ständigt tvingas till hårda sparbeting måste man förstås vara beredd att ompröva den ersättning som Karolinska Universitetssjukhuset får.
Forskning och utbildning är ju dessutom egentligen statens uppdrag, inte landstingets. De merkostnader som forskning och utbildning medför borde därför belasta ett annat konto. Därutöver borde inte Karolinska Universitetssjukhuset få en högre ersättning från skattebetalarna än andra vårdutförare, på samma sätt som den ena vårdcentralen ska få samma ersättning som den andra för samma utförda tjänst.
Vi har en bit att gå innan vi kommer dit, men riktningen måste vara klar. Inga in-blanco-checkar till någon sjukvårdsenhet, oavsett hur namnkunnig den är, utan ersättningen ska följa prestationen.
SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar