Det finns minnen som präglar en, saker som man aldrig glömmer. För mig är besöket i kocentrationslägret Auschwitz i Polen för många herrans år sedan ett sådant.
Idag besökte jag ett annat nazistiskt koncentrationsläger, Sachsenhausen utanför Berlin. Att besöka sådana platser och låta sig påminnas om de outsägliga grymheter som nazisterna begick är nyttigt. Som kristdemokrat kämpar jag för principen om alla människors okränkbara värde. I nationalsocialismen ser man kanske den mest renodlade konsekvensen av hur människovärdet kränks. Vi får aldrig glömma, vi får aldrig sluta kämpa.
Och vi måste förmedla den kunskapen och den inställningen till kommande generationer. För att citera en f.d. fånge i Sachsenhausen, polacken Andrzej Szczypiorski: "The Europé of the future cannot exist without commemorating all those, regardless of nationality, who were killed at that time with complete contempt and hate, who were tortured to death, starved, gassed, incinerated and hanged..."
Från den småländska skola där min mamma jobbar brukar man ta med eleverna på studieresor till just Sachsenhausen. När jag besökte koncentrationslägret träffade jag en konfirmandgrupp från Vetlanda. Men om detta må ju inte bara småländska ungdomar få veta, utan jag skulle väldigt gärna se att även huddingeungdomar får möjlighet att se något av koncentrationslägren.
Fast kanske ännu hellre Auschwitz än Sachsenhausen. Från Stockholm går det ju trots allt ungefär lika lätt och billigt att ta sig till Krakow som Berlin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar