Tid för förnyelse

I veckans nummer av tidningen Kristdemokraten finns en artikel om att ytterligare tre kristdemokrater väljer att lämna riksdagsgruppen efter nästa val. Sedan tidigare har det ju varit klart att Ingvar Svensson, Ingemar Vänerlöv och Chatrine Pålsson Ahlgren inte ställer upp för omval, nu sällar sig även Inger Davidson, Gunilla Tjernberg och Rosita Runegrund till den skaran. Och under mandatperioden har dessutom Peter Althin, Alf Svensson och Lars Lindén lämnat riksdagen för andra engagemang.

Vissa av de här personerna blir väldigt svåra att ersätta. Somliga har varit tongivande i partiet under decennier (och då talar jag inte bara om Alf!) och besitter kunskaper och erfarenheter utöver det vanliga. Men det är samtidigt väldigt positivt att nya personer, med andra kunskaper och erfarenheter, kommer in i riksdagen. Kristdemokraternas riksdagsgrupp har varit alldeles för homogen. Vi behöver nya profiler, folk som förmår väcka engagemang för de viktiga frågor som vi engagerar oss i.

Runt om i landet håller nomineringskommittéer just nu på för fullt med förberedelserna för provvalet. I Stockholms län kommer det att bli en otroligt spännande process.

Mats Odell har gjort ett bra jobb som minister och jag utgår ifrån att han satsar på ytterligare en period i landets ledning. Han är, som jag ser det, självklar etta på vår lista. Emma Henriksson, hans ersättare, har också gjort ett bra jobb och har kanske varit en av de riksdagsledamöter som lyckats sticka ut och profilera partiet på ett positivt sätt under de senaste åren. Jag skulle bli förvånad om inte hon står som nummer två på riksdagslistan i valet nästa höst.

Men på platserna därunder finns det utrymme för ett antal till. Kristdemokraterna bör sikta på att ta åtminstone fyra mandat i valkretsen Stockholms län, och om partiet gör ett starkt val samtidigt som det blir fortsatt alliansmajoritet i riket bör dessutom en eller kanske rentav två på listan vara aktuella för statsrådstaburetter. Sex platser på listan bör därför anses som valbara, även utan personvalskryss.

Jag vet inte vilka som känner sig hugade att satsa på en framtid som riksdagsledamot, men det finns en hel del bra kandidater att fundera på. Robert Halef, gruppledare i Södertälje, Ella Bohlin, vår toppkandidat i EU-valet och tidigare KDU-ordförande, Maria Fälth, kommunalråd i Upplands-Väsby och ordförande i kvinnoförbundet och Ebba Lindsö, tidigare VD för Svenskt Näringsliv, är namn som poppar upp i mina tankar. Och varför inte Magnus Kolsjö, politiskt sakkunnig på Finansdepartementet som sägs sikta på att bli landstingsråd men i mina ögon kanske skulle passa ännu bättre som riksdagsledamot? Och det finns självklart en hel del andra, icke nämnda men icke heller glömda.

Vi har som sagt en spännande säsong framför oss, som förhoppningsvis ska resultera i en spännande valsedel och en spännande, kompetent och heterogen riksdagsgrupp under nästa mandatperiod. Och gärna betydligt större än den vi har idag...