Bröstpumpar, vårdnadsbidrag och kvinnofällor

Lars Ohlys prat om bröstpumpar blev gårdagens snackis och är (tillsammans med Batjlans och Jämtins butler i tunnelbanan) ett av de mest minnesvärda inläggen i årets valrörelse. Tyvärr har det famösa uttalandet gjort att diskussionen alltför mycket kommit att handla om bröstpumpars för- och nackdelar. Det är olyckligt, för problemet med Ohly är egentligen inte ett klumpigt uttalande utan en usel politik.

Förslaget att tvångsdela föräldraförsäkringen skulle vara en dålig idé även om bröstpumpar vore en fungerande lösning för alla ammande kvinnor och deras barn. Tvångsdelad föräldraförsäkring är dåligt därför att föräldrarna själva har betydligt bättre förutsättningar att veta hur just deras livssituation ser ut och vad just deras barn behöver. Det inser nästan alla svenskar, men inget av de rödgröna partierna - och Lars Ohly och hans vänsterpartister är allra mest rabiata.

Valfrihet för familjerna borde vara en självklarhet, men tyvärr är det alldeles för många människor som ser andra människor som redskap för någon idé eller samhällsutveckling snarare än viktiga som de är. Det ser vi också i debatten om vårdnadsbidraget, som när regleringsälskaren Claes Borgström (s) går till attack idag på Svenska Dagbladets Brännpunkt. I en lång artikel svänger han och hans medförfattare sig med mängder av statistiska uppgifter om hur vårdnadsbidraget använts och kommer - föga överraskande, med tanke på vem som skriver - fram till den tveksamma slutsatsen att vårdnadsbidraget är en dålig affär för kvinnorna som använder det.

Inte någonstans i artikeln förs någon diskussion om att de som använder vårdnadsbidraget faktiskt har gjort ett eget, frivilligt val. Vårdnadsbidragets motståndare vill utmåla det som en kvinnofälla, men frågan man måste ställa sig är kanske vilket som är den värsta fällan: att mot sin vilja tvingas lämna barnet på dagis eller att få möjlighet att med en viss ersättning ta hand om barnet själv?

Förskolan är ett bra alternativ för de allra flesta familjerna. Andra väljer andra lösningar, till exempel familjedaghem. Vårdnadsbidraget är ännu ett alternativ, en viktig möjlighet för föräldrar som söker efter en lösning för sina barn. Att då komma dragande med jämställdhetsargument känns aningen patetiskt. Jämställdhet borde handla om att skapa möjligheter, inte om att stänga möjligheten för kvinnor (och män) som vill tillbringa mer tid med sina barn.

Läs även: Jessica Nyberg, Andias valblogg, Ewa Samuelsson, Magnus Ramstrand, Niklas Mattsson, Juan Tapia, Matilda Stålbert och så förstås Göran Hägglund och Emma Henriksson som skrivit om bröstpumpar och tvångsdelad föräldraförsäkring på Aftonbladets debattsida och Göran Hägglunds replik på Claes Borgströms artikel.